• Svar på tråden BIM - juni 2016
  • DevilsDaughter

    Har en fundering jag har haft alla gånger jag försökt bli gravid och skulle vilja veta hur ni ställer er till den. Anledningen till att man får graviditetssymtom (de flesta symtomen iaf) är väl pga att man reagerar på hcghormonet i kroppen? Om man då har symtom som man tror beror på graviditet, låt säga illamående tex, om man då tar ett test och det är negativt, borde inte det betyda att symtomen inte beror på graviditet då? Alltså visst kan det ha varit för tidigt att testa och man kan ju ändå vara gravid, men är hcghormonet i kroppen så lågt att ett gravtest inte känner av det så kan man då känna av det genom symtom och flera dagar?
    Om man tex är illamående från ÄL+7-ÄL+10 och då på ÄL+10 bestämmer sig för att testa och det är negativt, då måste väl illamåendet ha berott på ngt annat även om det ändå sen skulle visa sig att man är gravid och senare testar positivt?
    Va ju inte meningen att det skulle bli så rörigt! Men hoppas ni förstår hur jag tänker.
    Såhär har det varit för mig när jag plussat:
    *Med första barnet kommer jag inte ihåg. Tog iaf över ett år innan plus.
    *Med andra barnet blev jag en morgon sugen på oboy, något jag inte hade druckit sedan jag var gravid första gången. Då hade vi försökt i sex månader. Testade och jag var gravid.
    *Med tredje barnet fick jag på ÄL+8 mycket flytningar helt plötsligt, tyckte det var konstigt eftersom jag alltid blir torr innan mensen (får ju mens ÄL+10). Tog ett test och det var svagt positivt. Då hade vi försökt i åtta månader.
    *Med fjärde barnet så blev jag ultrasugen på vaniljmunk, bara sådär från ingenstans. Tyckte detta sug var mycket märkligt, kunde ju inte låta bli att testa och det var positivt. Detta var första försöket så jag hade verkligen svårt att tro att det kunde ta sig så fort. 

    Detta har gjort att jag tänker lite att får jag symtom och testar och det är negativt så beror symtomet inte på graviditet? Men som sagt, man kan ju ändå plussa senare sen..
    Vad tror ni?

  • Emmissara

    Ja jo men magkänslan säger att de inte har tagits sig. Tog test i tisdags o de va negativt, nu ska jag vänta tills mensen kommer. Annars testar ja nog till nästa helg


    DevilsDaughter skrev 2016-06-09 20:12:54 följande:

    Emmissara: Låter ju verkligen lovande! Har du testat ngt? 


  • Tiiffany
    Anonym (Alexandra) skrev 2016-06-09 19:00:00 följande:

    Hej! Är gärna med här! Fick missfall i december förra året, och har försökt sen dess, utan resultat. Både med ägglossningstest och utan. Blev gravid direkt förra gången, i höstas, men nu händer inget... Har BIM 15/6 troligen. Har inte ägglossningstestat denna månaden, så ägglossningen kan ha inträffat lite tidigare. Har haft sex varje dag från det att ägglossningsflytningarna började, så har nog inte missat ägglossningen i alla fall Vågar inte hoppas för mycket, dock. 6 dagar till BIM, har mensvärk och ett helt jäkligt humör. Men kan ju också bero på pms. Mitt första symptom förra gången var att brösten blev större, men det har de inte blivit, än så länge i alla fall.


    Hej!


     


    Jag fick också missfall i höstas (november) och blev gravid på 2a försöket. Nu har vi försökt sedan dess utan något plus :( Jag har gjort utredningar, opererat (hysteroskopi) för att se med kamera längre in. Nu kör vi med inseminering och igår gjorde jag min andra inseminering. Förstår inte varför det inte tar sig nu. Det känns som att något sabbats vid missfallet :/

  • DevilsDaughter

    tiffany: Jag gjorde en abort när jag var 16 år. När jag sedan några år senare försökte bli gravid (med samma man) så ville det inte ta sig och jag tänkte likadant som du. I ca ett halvår sa vi att blir det så blir det och la ingen stress eller press på det. Efter det halvåret började vi köra med ÄL-tester och planerade in sexet så det skulle bli så bra som möjligt. Efter att vi började med det tog det ett år för oss innan vi fick ett plus med vårt första barn. Vi sökte aldrig hjälp, men var såklart ändå orolig att ngt var fel. Nu har vi fyra barn tillsammans :) vet inte varför det inte ville ta sig men har iaf lärt mig att det helt enkelt bara kan ta tid. Våra andra barn har tagit 6 månader, 8 månader och första försöket. Så det kan vara väldigt olika trots att det är samma man och kvinna.

  • Anonym (Alexandra)
    Tiiffany skrev 2016-06-09 20:35:37 följande:

    Hej!

     

    Jag fick också missfall i höstas (november) och blev gravid på 2a försöket. Nu har vi försökt sedan dess utan något plus :( Jag har gjort utredningar, opererat (hysteroskopi) för att se med kamera längre in. Nu kör vi med inseminering och igår gjorde jag min andra inseminering. Förstår inte varför det inte tar sig nu. Det känns som att något sabbats vid missfallet :/


    Jag gjorde gynundersökning 8 veckor efter missfallet, och då såg allt bra ut. Fick dock känslan att undersökningen gick snabbt och gynekologen var lite stressad... Hur kommer det sig att du gått igenom undersökningar, kamera, operation, och inseminering? Jag känner också att något sabbats vid mitt missfall, då jag haft otroligt lätt att bli gravid innan. . Men har inte fått någon infektion eller så.
  • mamalolo

    Nu kom mensen på ÄL+10. :( Så mysko. Är visserligen första gången jag tempar en hel cykel så har inte tidigare kunnat bekräfta att ÄL skett men jag har kört med stickor och då uppskattat lutealfasen till åtminstone 12-13 dagar. Känns märkligt då jag hört så många säga att lutealfasen inte varierar.

    Kan PCO påverka lutealfasen? Har någon slags mild variant och denna månad kom min temp aldrig över 37 grader, vilket den gjorde med marginal förra cykeln. Den sjönk dessutom väldigt tidigt (signalerar att ingen befruktning skett och mensen är på G). Kan det vara så att jag haft låga hormonnivåer denna ÄL?

  • Sajo25
    mamalolo skrev 2016-06-09 22:00:52 följande:

    Nu kom mensen på ÄL+10. :( Så mysko. Är visserligen första gången jag tempar en hel cykel så har inte tidigare kunnat bekräfta att ÄL skett men jag har kört med stickor och då uppskattat lutealfasen till åtminstone 12-13 dagar. Känns märkligt då jag hört så många säga att lutealfasen inte varierar.

    Kan PCO påverka lutealfasen? Har någon slags mild variant och denna månad kom min temp aldrig över 37 grader, vilket den gjorde med marginal förra cykeln. Den sjönk dessutom väldigt tidigt (signalerar att ingen befruktning skett och mensen är på G). Kan det vara så att jag haft låga hormonnivåer denna ÄL?


    Eller ingen äl alls? Jag tror det är 1-2 cykler varje år där ägglossning faktiskt inte sker!
  • mamalolo
    Sajo25 skrev 2016-06-09 22:28:45 följande:
    Eller ingen äl alls? Jag tror det är 1-2 cykler varje år där ägglossning faktiskt inte sker!
    Jo, fast jag fick både plus på stickan och stegring i temp. Borde det inte vara ganska säkert att jag hade ÄL då?
  • Anonym (EL)
    DevilsDaughter skrev 2016-06-09 20:11:44 följande:

    Har en fundering jag har haft alla gånger jag försökt bli gravid och skulle vilja veta hur ni ställer er till den. Anledningen till att man får graviditetssymtom (de flesta symtomen iaf) är väl pga att man reagerar på hcghormonet i kroppen? Om man då har symtom som man tror beror på graviditet, låt säga illamående tex, om man då tar ett test och det är negativt, borde inte det betyda att symtomen inte beror på graviditet då? Alltså visst kan det ha varit för tidigt att testa och man kan ju ändå vara gravid, men är hcghormonet i kroppen så lågt att ett gravtest inte känner av det så kan man då känna av det genom symtom och flera dagar?

    Om man tex är illamående från ÄL+7-ÄL+10 och då på ÄL+10 bestämmer sig för att testa och det är negativt, då måste väl illamåendet ha berott på ngt annat även om det ändå sen skulle visa sig att man är gravid och senare testar positivt?

    Va ju inte meningen att det skulle bli så rörigt! Men hoppas ni förstår hur jag tänker.

    Såhär har det varit för mig när jag plussat:

    *Med första barnet kommer jag inte ihåg. Tog iaf över ett år innan plus.

    *Med andra barnet blev jag en morgon sugen på oboy, något jag inte hade druckit sedan jag var gravid första gången. Då hade vi försökt i sex månader. Testade och jag var gravid.

    *Med tredje barnet fick jag på ÄL+8 mycket flytningar helt plötsligt, tyckte det var konstigt eftersom jag alltid blir torr innan mensen (får ju mens ÄL+10). Tog ett test och det var svagt positivt. Då hade vi försökt i åtta månader.

    *Med fjärde barnet så blev jag ultrasugen på vaniljmunk, bara sådär från ingenstans. Tyckte detta sug var mycket märkligt, kunde ju inte låta bli att testa och det var positivt. Detta var första försöket så jag hade verkligen svårt att tro att det kunde ta sig så fort. 

    Detta har gjort att jag tänker lite att får jag symtom och testar och det är negativt så beror symtomet inte på graviditet? Men som sagt, man kan ju ändå plussa senare sen..

    Vad tror ni?


    Kan säkert ligga något i det. Men kag tror också man känner efter mer, drar allt man känner till en liknelse till något i en graviditet, blir "skengravid" och dessutom tror jag bara att man TROR att man är gravid gör att det kommer symptom på det. Tankens kraft du vet
Svar på tråden BIM - juni 2016