Abort
Är oplanerat gravid. Sitter i ett helvete där abort är enda utväg. Behöver stöd, råd osv. Är endast i v 5. Någon som kan berätta hur det är när hela kroppen inte vill och ångesten inför det äter upp mig men något som måste göras?
-
-
Svar på tråden Abort
-
Jag har heller ingen att vända mig till. Alla mina vänner gillar inte personen ifråga och vi skulle brutit sedan länge. Funderar på att ringa någon akutlinje eller något för mår absolut inte bra i denna situation.
-
Har inte abortmottagningarna någon kurator? Du får gärna skriva till mig om du känner det varit till hjälp!Anonym (Göraabort) skrev 2016-07-07 17:48:08 följande:Jag har heller ingen att vända mig till. Alla mina vänner gillar inte personen ifråga och vi skulle brutit sedan länge. Funderar på att ringa någon akutlinje eller något för mår absolut inte bra i denna situation.
-
Det har de nog men köernar enorma. På de stora sjukhusen skulle det ta en vecka att ens få telefontid (att de ringer upp och bokar in en). Eftersom jag råkade missa pga satt i möte så var det bara att ställa sig i kön igen. Bokade privat och då får jag vänta 8 dagar på första besöket vilket är nästa vecka. Då bara för att göra ul. Hon sa att om jag vill kan jag få medicin för avstannande då också om allt är okej. Jag vet inte om jag klarar det psykiska runt en medicinsk. Jag är uppfostrad med bilden av att man absolut inte gör abort så det här tar emot väldigt mycket men inser att jag måste komma över det.BeautifulMoments skrev 2016-07-07 17:52:20 följande:
Har inte abortmottagningarna någon kurator? Du får gärna skriva till mig om du känner det varit till hjälp!
-
Kan du inte få göra en kirurgisk abort då? Jag förstår det måste va jobbigt att det tar emot så. Men har du bestämt dig att detta är det bästa så känner du nog en viss lättnad efter.Anonym (Göraabort) skrev 2016-07-07 18:07:22 följande:
Det har de nog men köernar enorma. På de stora sjukhusen skulle det ta en vecka att ens få telefontid (att de ringer upp och bokar in en). Eftersom jag råkade missa pga satt i möte så var det bara att ställa sig i kön igen. Bokade privat och då får jag vänta 8 dagar på första besöket vilket är nästa vecka. Då bara för att göra ul. Hon sa att om jag vill kan jag få medicin för avstannande då också om allt är okej. Jag vet inte om jag klarar det psykiska runt en medicinsk. Jag är uppfostrad med bilden av att man absolut inte gör abort så det här tar emot väldigt mycket men inser att jag måste komma över det.
-
jag tycker inte du ska skaffa barn när du redan nu vet att det kommer bli besvär i längden med exet. och barn anser jag ska vara önskat av båda föräldrarna. jag har gjort medicinsk abort och du MÅSTE inte göra det hemma utan det bestämmer du själv. jag har gjort både hemma och på sjukhuset så det är inget tvång. det är jobbigt och hjärtskärande men du ska inte tänka att det är ett liv för det är inte det än. det kommer bli om man låter tiden gå men nu är det inte det. jag ångrar mina aborter men mannen jag levde med och har ett barn med idag ville inte ha fler just då och då kan man inte tvinga dem oavsett hur mycket man själv vill ha för man ska vara två. jag och min sons pappa lever inte tillsammans idag så vi ska nog vara tacksamma att vi bara har ett barn att ta hand om tillsammans.
Alla gör såklart som man vill men jag anser att det bästa du kan göra i denna situation är abort och det är inte så farligt. prata med sjukhuset i stället för att bli vettskrämd här :)
Lycka till :) -
Varför går mannens vilja före kvinnans?Anonym (i know the feeling) skrev 2016-07-09 10:40:42 följande:
jag tycker inte du ska skaffa barn när du redan nu vet att det kommer bli besvär i längden med exet. och barn anser jag ska vara önskat av båda föräldrarna. jag har gjort medicinsk abort och du MÅSTE inte göra det hemma utan det bestämmer du själv. jag har gjort både hemma och på sjukhuset så det är inget tvång. det är jobbigt och hjärtskärande men du ska inte tänka att det är ett liv för det är inte det än. det kommer bli om man låter tiden gå men nu är det inte det. jag ångrar mina aborter men mannen jag levde med och har ett barn med idag ville inte ha fler just då och då kan man inte tvinga dem oavsett hur mycket man själv vill ha för man ska vara två. jag och min sons pappa lever inte tillsammans idag så vi ska nog vara tacksamma att vi bara har ett barn att ta hand om tillsammans.
Alla gör såklart som man vill men jag anser att det bästa du kan göra i denna situation är abort och det är inte så farligt. prata med sjukhuset i stället för att bli vettskrämd här :)
Lycka till :)
-
Det är inte mannens vilja som går före, det är barnets trygghet och behov som går i första hand. Och barn är inget man ska tvinga på någon och det är rent sunt förnuft. Och det är för alla parters bästa helt enkelt.
-
Nu har ju mannen inte uttalat någon ovilja mot att behålla utan han har sagt att det är min kropp = mitt val
-
Hur mår du nu? Hur går tankarna? Tänker på dig.Anonym (Göraabort) skrev 2016-07-10 00:08:53 följande:
Nu har ju mannen inte uttalat någon ovilja mot att behålla utan han har sagt att det är min kropp = mitt val
-
Tankarna går fortfarande mot abort, tyvärr. Har ingen möjlighet att vara ensam i detta och ha denna man i mitt liv för all framtid..Anonym (Hm) skrev 2016-07-10 09:25:20 följande:
Hur mår du nu? Hur går tankarna? Tänker på dig.
-
Är mer orolig för det praktiska.. och rädd. Dum som jag är har jag ju googlat på abort och råkat se prolife videor som sätter sig på näthinnan :-/
-
Googla ska man inte göra (men jag gör alltid också det men man hittar alltid det vrästa) när jag gjorde abort gjorde de ont, det är ju sammandragningar som framkallas men när allt väl kom ut kom allt i toan sen spola jag så jag såg inget.Anonym (Göraabort) skrev 2016-07-10 10:05:03 följande:
Är mer orolig för det praktiska.. och rädd. Dum som jag är har jag ju googlat på abort och råkat se prolife videor som sätter sig på näthinnan :-/
Vad är det praktiska du tänker på? -
Jag alltså dels att genomföra det, sedan att jag egentligen inte har möjlighet att sjuka mig alls från jobb osv. Alla är på semester o för varje timme jag är borta så kommer jag ha ett lass att ta igen sedan. Har massor att göra. Det lättaste är att försöka få till detta över en helg så man minimerar den tiden. Men det är fortfarande den väntan. Och sen är jag senildement som gravid. Så himla trött och klantig. Så vill inte må såhär i onödan och tänka att för varje dag som går utvecklas den här saken och det kanske blir mer emotionellt jobbigt. Är rädd för att fega ur osvAnonym (Lea) skrev 2016-07-10 10:09:46 följande:
Googla ska man inte göra (men jag gör alltid också det men man hittar alltid det vrästa) när jag gjorde abort gjorde de ont, det är ju sammandragningar som framkallas men när allt väl kom ut kom allt i toan sen spola jag så jag såg inget.
Vad är det praktiska du tänker på?
-
Jag har själv nyligen genomgått en medicinsk abort (hemma) och kan verkligen förstå din vånda och dina rädslor. Jag gick till kuratorn och hon sa att "det finns bara ett rätt beslut och det är det beslutet du kommer att ta". Det hjälpte mig mycket att tänka så. Vi kan bara utgå från här och nu, vad vi känner och vill just nu, vi kan aldrig veta hur det blir i framtiden.Anonym (Göraabort) skrev 2016-07-10 10:19:08 följande:Jag alltså dels att genomföra det, sedan att jag egentligen inte har möjlighet att sjuka mig alls från jobb osv. Alla är på semester o för varje timme jag är borta så kommer jag ha ett lass att ta igen sedan. Har massor att göra. Det lättaste är att försöka få till detta över en helg så man minimerar den tiden. Men det är fortfarande den väntan. Och sen är jag senildement som gravid. Så himla trött och klantig. Så vill inte må såhär i onödan och tänka att för varje dag som går utvecklas den här saken och det kanske blir mer emotionellt jobbigt. Är rädd för att fega ur osv
Om du kan försöka att skala bort tankarna om det praktiska underlättar det. Jag tänker att om du väljer att genomföra aborten är det nog viktigt att du känner att beslutet känns rätt, även i hjärtat - även om det är hjärnan som måste övertala hjärtat att komma dit. Väljer du att genomföra aborten - var snäll mot dig själv och ta hand om dig. Känner du att du behöver vara hemma från jobb någon/några dagar - var det. Ett jobb är ett jobb, din hälsa är viktigare. Jag fick göra min abort på en torsdag och var hemma även fredag och sen ledig helgen (hade rent "orkesmässigt" kunnat jobba fre, men det är en påfrestning för kroppen och själen att genomgå en abort). Man måste kunna vara sjuk en dag eller två från sitt jobb - det handlar om ett beslut som kan kännas som ett av det största i livet och du är huvudpersonen, du är den viktiga där och då.
Det finns ingen annan som kan säga vad som är rätt för dig att göra.
Du får gärna skriva PM till mig om du vill bolla tankar och känslor.
Känner med dig! -
Gör en kirurgisk abort istället så slipper du missa jobb