Down syndrom, abort eller behålla, vad gör du?

Då får du gärna utveckla ditt argument, eftersom jag har lagt upp fler argument bl.a. att det är att skyffla iväg ansvar - framförallt om det gäller en planerad, önskad graviditet som man längre inte vill ha barnet pga DS, att adoptioner är skapligt komplicerade och svåra och inget man kan eller bör göra lättvindigt, att välja med mer än bara sitt samvete och vad som känns bäst för en själv och istället ha ett konsekvenstänk och förstå hur dina val drabbar andra. 

Att bara hävda att man kan ha olika syn på saker och ting och tycka att möjligheten att få leva är bättre än att adopteras bort är inte att bemöta dessa argument. Det är ju det jag ifrågasätter med mina argument, då för det ju inte direkt diskussionen framåt att fortsätta hävda samma grej. 

Det har jag gjort. Men allsmäktiga domare uh? godänner det inte.

Du tycker att du utvecklat ditt argument när du skrivit följande:
"Eller så förstår man mycket väl men ser alternativet att avsluta graviditeten som otänkbart helt enkelt."

"Varför borde det det? Du inser väl att man har olika syn på saker och ting, och att man kan se mäjligheten till ett liv i en annan familj som mindre dåligt än att inte få leva alls?"

"Och jag säger emot det, som synes. "

Nej shit alltså, att jag som "allsmäktig domare" (?) inte "godkänner" det. Det var ju ett himla långt och ingående resonemang, det står ju klart tydligt. Borde skämmas som ber dig utveckla ditt argument lite, man ser ju klart och tydligt att du skrivit en hel himla essä om dina tankar och argument kring det.

Hade gjort abort, det är tufft nog med 2 friska barn som det är (eller ah, den ena ska utredas för adhd så kanske därför jag tycker det känns tufft nog).

Jag hade nog vart en dålig mamma till en med särskilda behov, det visste jag inte innan jag skaffade barn, för hur skulle man vetat hur tufft det kan vara att ha barn över huvud taget? Så nä, hade aldrig velat utsätta ett barn (eller mig själv och syskon) för ett barn med särskilda behov.

Eftersom det betyder att man dödar en levande människa så är det alltså helt omöjligt att jag skulle döda barnet! :O Är det annorlunda så är det. Hade jag inte orkat trots att jag bett om och fått hjälp så hade jag fått försöka få fosterfamilj eller adoptivfamilj till barnet. Men döda mitt eget barn?? Nej!!!

Jag behåller. Men jag utsätter mig heller inte för kub eller nipt. Visas det något på RUL så får det vara så. Jag tror att det är bra för relationen förälder-barn att få bonda och tänka och drömma en hel graviditet utan några "men".

Har du ett barn med adhd har du redan barn med särskilda behov ;). Bara en tanke..

Fast et är nog ännu tuffare med ett barn med Downs? De har ju ofta hjärtfel, problem med syn och kroppsliga grejer som kräver sjukhusvistelse osv. Iaf har det vart så för en väninna med en dotter med Downs.

Ja usch, då är det ju bättre att ni dödar barnet.

(Ironi)

Ja jag hade inte haft problem att göra abort i vecka 12-13. Men har svårare för att veta vad jag skulle gjort om man upptäckte downs i vecka 20. Kan inte ge dig ett svar där.