Varför används HSP som det vore en diagnos?

Nej du sitter inte och gissar, för du VET enligt dina egna uttalanden

Allvarligt talat, jag förstår inte dig eller var du hämtar dina uttalanden ifrån, och du förstår uppenbarligen inte mig. Du är den FÖRSTA person jag bett backa på FL för att jag tycker du gått för långt. Jag har inga problem med att diskutera med andra, men med dig tycker jag det spårat ut. Jag orkar inte mer, för ditt nästa inlägg kommer innehålla något annat du kommer kritisera mig för. Och att ta slutsatsen att jag inte gillar diagnoser bara för att jag inte uppskattar ditt amatöranalyserande av mig är väldigt långsökt. Och oavsett vad jag säger så bara fortsätter du med att påpeka fler fel på mig.

Oftast argument väldigt långt från sanningen. Och nu har du syftat till borderline så du bara fortsätter självutnämna dig som en expert på mina svårighet fast jag bett dig 2 gånger (3 nu) att backa och inte gå in på det ämnet. Jag har också förklarat varför jag inte vill det, men du verkar inte ta hänsyn till detta.

Jag är trött nu, och vill verkligen inte tjafsa något mer. Om du hade känt mig eller vetat min diagnos så hade du vetat att jag tar väldigt illa upp när folk håller på som du. Genom att rabbla upp fel om mig i minst varje inlägg när jag försöker bryta ämnet kommer inte påverka mig positivt, utan väldigt negativt så jag orkar inte höra mer fel i min personlighet och beteende.

Så snälla acceptera det jag säger och sluta hitta fel i mig. Jag är inte perfekt, men det är inte du heller och jag sitter inte här och rabblar upp fel i dig eller dylikt.

Sov gott Glima, om du undrar ifall jag inte svarar dina inlägg är det för att det gått för långt för mig och jag måste vara självisk och dra en gräns här. Du verkar vara en smart person, men du borde lyssna på de som skriver till dig och ber dig backa om något är känsligt för dem.

Tänk så här. 

Du går förbi någon i korridoren och råkar stöta mot någon du möter. Du säger ursäkta och går vidare med livet. De allra flesta skulle knappt komma ihåg det dagen efter eller bry sig mer. De släpper en sån sak ganska så lätt. 

En person med HSP kan få överdrivna känslor för det som hände. Känna extra starkt för vad dum man var som gick emot den personen. Känna starkt för om den andra fick ont efter det, hur den andra personen upplevde det hela osv. Detta kan pågå i flera dar. Man känner helt enkelt känslorna som andra fast 10x större vilket ju kan ta överdrivna proportioner. 

Det kan vara väldigt jobbigt att behöva känna extra för saker som andra lätt kan släppa. Om man inte vet varför det är på det sättet eller att någon förklarat för en att man kanske tillhör HSP gruppen så kan man tro att man är dum i huvudet och helt sjuk. 

Så att få en förklaring på varför man känt som man har gjort kan hjälpa en väldigt mycket och få en att känna sig mer trygg med det och klara hantera det. 

Med det sagt så betyder det ju inte att man vill att andra ska tassa på tå runt en, eller att andra ska bete sig annorlunda för det. Folk i min omkrets vet inte ens om det utan jag lider med känslorna i det tysta. Men om man vet om det så är det väl inte mer än att visa samma respekt som för vilken annan person som har besvär för något annat. Samt att ha förstående för om man skulle älta en sak som för dig är lätt att släppa.

För att vi pratar om HSP och andra psykiska diagnoser i den här tråden. För fysiska sjukdomar finns andra trådar. Du är alltså väldigt off topic. Jag ser ingen här i tråden som har ifrågasatt det du sagt och ingen har anklagat dig för att ljuga heller.

Tänk så här. 

Du går förbi någon i korridoren och råkar stöta mot någon du möter. Du säger ursäkta och går vidare med livet. De allra flesta skulle knappt komma ihåg det dagen efter eller bry sig mer. De släpper en sån sak ganska så lätt. 

En person med HSP kan få överdrivna känslor för det som hände. Känna extra starkt för vad dum man var som gick emot den personen. Känna starkt för om den andra fick ont efter det, hur den andra personen upplevde det hela osv. Detta kan pågå i flera dar. Man känner helt enkelt känslorna som andra fast 10x större vilket ju kan ta överdrivna proportioner. 

Det kan vara väldigt jobbigt att behöva känna extra för saker som andra lätt kan släppa. Om man inte vet varför det är på det sättet eller att någon förklarat för en att man kanske tillhör HSP gruppen så kan man tro att man är dum i huvudet och helt sjuk. 

Så att få en förklaring på varför man känt som man har gjort kan hjälpa en väldigt mycket och få en att känna sig mer trygg med det och klara hantera det. 

Med det sagt så betyder det ju inte att man vill att andra ska tassa på tå runt en, eller att andra ska bete sig annorlunda för det. Folk i min omkrets vet inte ens om det utan jag lider med känslorna i det tysta. Men om man vet om det så är det väl inte mer än att visa samma respekt som för vilken annan person som har besvär för något annat. Samt att ha förstående för om man skulle älta en sak som för dig är lätt att släppa.

Man vill bara ha något att skylla på för att man inte kan stå för den man är... fjant"diagnos"

Vadå "andra psykiska diagnoser"? Jag håller med "Suck" om att man ska läsa på om ett ämne innan man ger sig in i debatt. Hsp är en förkortning. Att människor är olika känsliga har människan vetat så länge vi funnits. Du kan läsa om det i romaner från 1700-talet, det är allmänt vedertaget. "Högkänslig" syftar på den del av befolkning som är mest känslig.

Du/ni får läsa på innan ni jämför med "psykiska diagnoser".

Det där går att delvis träna bort i terapi. Ingen mår bra av att älta och förstora upp saker på det viset. Om det går så långt att ens liv blir påverkat är det ju sjukt och man måste få hjälp. Att vara psykiskt sjuk är inte samma sak som att vara dum i huvudet. Det är inte konstigare att vara psykiskt sjuk än fysiskt.

Allt går väl aty träna åt olika håll. Men frågan är om det är så bra. Lägger man då ett lock och försöker tränga undan något som egentligen är du. Vem bestämmer vad som är normalt.

Hsp personer behövdes runt lägerelden för att upptäcka faror åt de andra. Men idagens samhälle behövs det inte på samma sätt. Men är det då onormalt för det o något som ska tryckas bort. Tycker inte jag. Utan bättre upplysa människor om varför de fungerar som de gör o att visa får de egrnskaper som behövdes för att upptäcka faror.

Jag tycker också folk ska läsa på innan, men vad har det med mig att göra? Jag har många anhöriga som är psykiskt sjuka så jag har både personlig erfarenhet av de flesta sjukdomarna och har läst på en hel del av allmänt intresse, så har jag gått några kurser också. Jag skriver det här för att jag antar att du syftar på att jag inte kan något om psykiska sjukdomar. HSP är ju ingen psykisk sjukdom, men vissa hävdar att det borde vara det eller att vissa HSP personer egentligen har riktiga psykiska sjukdomar, därför skrev andra psykiska diagnoser, du har helt tagit det ur sitt sammanhang. Tittar du på mitt huvudinlägg ser du att jag till och med har sagt till det som tilläggskommentar att HSP inte räknas som en psykisk sjukdom.

Jag vet att HSP är en förkortning, läser du mitt huvudinlägg så ser du att jag skriver ut hela namnet, Highly Sensitive Person.

Varför du säger att det funnits länge har jag ingen aning om. Jag misstänker att du skrev till fel person från början.

Allt går väl aty träna åt olika håll. Men frågan är om det är så bra. Lägger man då ett lock och försöker tränga undan något som egentligen är du. Vem bestämmer vad som är normalt.

Hsp personer behövdes runt lägerelden för att upptäcka faror åt de andra. Men idagens samhälle behövs det inte på samma sätt. Men är det då onormalt för det o något som ska tryckas bort. Tycker inte jag. Utan bättre upplysa människor om varför de fungerar som de gör o att visa får de egrnskaper som behövdes för att upptäcka faror.