Slutade med minipiller i mitten på April då jag och sambon äntligen känner oss helt redo att påbörja bebisverkstan.
Vi har sedan tidigare två barn, födda 2010 och 2013. Har även två missfall i bagaget, jan-09 och aug-11.
Vi är på första försöket och har ÄL nu i dagarna.
Fler som planerar syskon och vill följas åt??
Hänger på här =) Vi hoppas på småsyskon till vår dotter (född -15) under nästa år. Satte igång att försöka i April.
Ingen ägglossning under april månad dock, utan inledde med en mastodontcykel som lär landa på runt 60 dagar när mensen kommer (om den kommer, har både haft positivt utslag på ÄL-tester, rätt typ av flytningar och känningar i hela kroppen) Blir lite nojig bara, läste någonstans att långa, och oregelbundna cykler ofta är lika med ingen ägglossning. Mina är väl i regel 42-45 dagar långa (vilket räknas som relativt regelbundet, om än långt) med någon länge och någon kortare.Den senaste Är extrem. Är lite orolig att cykellängden ska sätta käppar i hjulen och syskonförsök misslyckas! Det tog 10 månader med dottern, räknat väl med att det blir likadant nu, minst lika länge.. Hoppas givetvis på kortare föraöksperiod, men räknar verkligen inte med något...
Är bara sjukt glad att kroppen (verkar ha) kommit igång innan maken ska iväg med jobbet på långhelg Är svårt att ens försöka bli gravida när man inte befinner sig i samma land ;)
Alltså nu vill jag bara att mensen ska komma så dessa självpåhittade gravsymtom försvinner. Har haft lite motvärn sen helgen typ och från igår så har jag varit så sjukt trött. Känns som att jag kan somna när som helst.
Tog ut spiralen i torsdags, alltså en vecka se.hade sex första gången i lördags. Och som jag skrev i förra i lägget så har jag egentligen inte någon direkt koll på när jag ska ha mens men jag är ganska övertygad om att vi inte skulle hinna med ägglossningen den här gången.
Sjukt irriterad på mig själv att jag försöker inbilla mig saker, kan inte vara mensen komma så man kan ta nya tag och jag kan få min energi tillbaka.
Äl+9 idag. Tog ett test igår som var negativt. Ska jag verkligen orka hålla mig från att testa till lördag? Då är det äl+11.... Har ju läst om andra som fått plus så tidigt. Sen blir det att testa på tisdag. 2 veckor efter äl. Vill bara ha det där plusset nu!
Med förra så tog det sig på första försöket så hoppas lite på samma nu. Vi började nu i april att få vårt tredje gemensamma barn och helst en flicka då vi har två pojkar. Vi får se hur det går! :D otroligt spännande detta!
Äl+9 idag. Tog ett test igår som var negativt. Ska jag verkligen orka hålla mig från att testa till lördag? Då är det äl+11.... Har ju läst om andra som fått plus så tidigt. Sen blir det att testa på tisdag. 2 veckor efter äl. Vill bara ha det där plusset nu!
Med förra så tog det sig på första försöket så hoppas lite på samma nu. Vi började nu i april att få vårt tredje gemensamma barn och helst en flicka då vi har två pojkar. Vi får se hur det går! :D otroligt spännande detta!
Ibland undrar jag hur inställd kroppen är på en ny graviditet direkt efter ett (tidigt) missfall. Fick ju ÄL redan på dag 12 efter jag började blöda och så tidigt har jag aldrig fått det. Sen ÄL skedde har det fortsatt mola mer och mer. Samma känsla i kroppen som förra månaden har också infunnit sig, dvs den där klara känslan av att vara gravid. Eller så är jag bara skengravid deluxe! 
Återstår att se om någon vecka.
Går o väntar jag med här :D 5 dagar till bim nu, kunde inte heller vänta med att testa. Men negativt såklart! Minsta lilla grej så inbillar man sig att jo men det där måste vara nått. Tänkte också testa på tisdag, eller ev. Sön ;) men känns liksom som att detta skulle gå lite för lätt om det tagit sig på första försöket. Har tagit närmare ett år med båda mina barn.
Går o väntar jag med här :D 5 dagar till bim nu, kunde inte heller vänta med att testa. Men negativt såklart! Minsta lilla grej så inbillar man sig att jo men det där måste vara nått. Tänkte också testa på tisdag, eller ev. Sön ;) men känns liksom som att detta skulle gå lite för lätt om det tagit sig på första försöket. Har tagit närmare ett år med båda mina barn.
Hej! Vi försöker också skaffa ett syskon 2018. Vi har en flicka född 2013 och en pojke född 2015. Det här är vår första månad vi försöker och förhoppningarna är stora! Vi lyckades på första försöket med båda barnen, men har en himla dålig känsla den här gången. Är såå rädd att det kommer ta tid :/ jag hade ägglossning i fredags så nu är det den här jobbiga väntan på BIM. Lär börja testa alldeles för tidigt om jag känner mig själv rätt ;)
Får man hoppa in här?
Med första barnet som är född-11, så tog det ca 18 månader/försök om jag minns rätt. Fick mf nu i april och det blev mer som en chock och denna månad är första månaden vi verkligen försöker på riktigt med syskonverkstad.
Jag har bim 17/5 men tror att jag inte tillåter mig känna något denna månad. Sitter med mer panik och rädsla över att det ska ta lång tid även denna gång!
Men den största rädslan är nog att testa. Vill inte ha ett negativt svar. Så är det något som förstör för mig är det mitt egna huvud som sist. Men hur tänker man på annat än att man vill ha en sån där söt och charmig liten sak i sin famn? Känns redan illa att jag nästan längtar efter foglossning och kräkningar bara det blir ett plus!! :P
Önskar er alla stort lycka till!
Ser jag i syne eller är där ett svagt streck förut test strecket???! :o 