kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?

Nej, föräldrarna ska underlätta för umgänge, det står i lagen. Det spelar ingen roll att pappan inte brytt sig på tre år. Han kan ta frågan till familjerätt och hon kommer förlora. Snacka inte om sådant du inte vet något om sextiotalist.

Jag är själv skillsmässobarn, jag vet.

Nej, föräldrarna ska underlätta för umgänge, det står i lagen. Det spelar ingen roll att pappan inte brytt sig på tre år. Han kan ta frågan till familjerätt och hon kommer förlora. Snacka inte om sådant du inte vet något om sextiotalist.

Jag är själv skillsmässobarn, jag vet.

Skitsnack. Ts bör inte hindra umgänge men det är helt upp till pappan att fixa umgänget. Tycker han bör fundera på hur han på bästa sättet ska lösa det med ett så litet barn, som bor långt borta och inte känner honom. Förslagsvis åker han regelbundet till barnets stad, tar in på hotell/vandrarhem/bor hos kompis och har dagumgänge med barnet. Och så småningom kommer han kunna hämta barnet hem över helgen.

Sambon är frånskild.

Du har fel och familjerätten är ingen juridisk beslutande instans utan endast en rådgivande funktion som socialtjänsten tillhandahåller.

Jag har bara skummat igenom vad bi har skrivit! Men jag vill förtydliga lite eftersom jag ser att jag verkade arg i ts.

Missförstå mig rätt. Jag är glad för mitt barns skull att han vill ha kontakt. Men det slutar också där. Jag hade klarat mig bättre utan honom. Men nu är det ju inte för min skull. Jag är rädd att han dyker upp som ett spöke och försvinner i månader igen.

Det som gör mig irriterad är att han kommer och pratar som om detta är en självklarhet att jag ska både betala och ta dit barnet.

Och dessutom förklarar han ingenting utan pratar på som om vi hördes senast en vecka innan. Jag fattar att det är mycket skam, eller borde vara. Men ibland tror jag bara att han är för dum för att veta vad som är rätt och fel. Jag har svårt att förstå grejen med att han är runt ett barn hela dagarna utan att tanken på hans äldsta slår honom. Det gör det säkert men inte tillräcklig för att ringa.

Det handlar inte om att inte vilja ha in honom i mitt hem, jag har inte möjligheten. Vi har ett matbord med 2 platser så jag och min dotter äter först sedan min inneboende. Och ska han ha med sitt barn och tjej så kommer vi att sitta på varandra. (Nu är det inte matbordet i sig som är problemet, utan jag vill ge en bild av hur trångt det är)

Jag behöver ha inneboende för kunna bo kvar nu ett tag.

Jag kan absolut tycka det är en bra idé att dom bor här på hotell. Bor i en svenska mått mätt ganska stor stad så finns en del att hitta på. Men han verkade inte va intresserad av att lägga ut pengar själv. Jag tänker inte begränsa umgänge eller sätta mig emot på något vis. Bara det finns en rimlig lösning. Och en av dem är inte att åka 30 mil för att lämna henne ensam. Jag litar på honom, men bara för att han är pappa betyder inte det att dem har ett naturligt band eller anknytning. Så för mig är det nästan som att jag skulle lämna henne hos en främling.

Vill tillägga att jag inte känner något agg mot honom för egen del. Inte avundsjuk eller arg. Men för min dotters del är jag irriterad över att det ska vara så svårt att höra av sig.

Kommer bli att kontakta familjerätten så vi får lite ordning och struktur.

Någon som vet hur det funkar med detta avstånd? Får han köra hit eller kan man göra det parallellt? Men då blir det ju inget samtal direkt. Om man ska ha sammarbetssamtal

Fel. Det är upp till vårdnadshavaren att se till så att umgänget fungerar och är tryggt för barnet. Är de båda vårdnadshavare så är ditt svar korrekt. Men som jag förstår är hon ensam vårdnadshavare och har då i regel ensamt ansvar för barnet. Men! Du och pappan ska så långt som det är möjligt enas i dessa frågor, TS. Om inte så ta hjälp av familjerätten. De kan guida dig. Du har dock skyldighet att betala hälften av umgängesresorna, jag har skällt angående detta i så många år då jag ensam står som försörjande på allt vad mitt barn behöver och dessutom betalar ca 1.000 kr i månaden på resor. Varannan helg. "Du har underhåll och barnbidrag" får man till svar om man ifrågasätter. Och då har vi gemensam vårdnad ännu. Men det spelar ingen roll, oavsett vårdnad har båda skyldighet att delta i kostnader för resor. Hur mycket du är kapabel till att betala är individuellt, vi betalar 1 tågresa var. Det kan familjerätten också guida er fram till.

Till en början tänker jag att du som vårdnadshavare bör:

1. Se till att samarbeta med pappan och försök glädjas över att dottern får skapa en relation till honom.

2. Främja umgänge, dvs, att inte säga nej åt alla hans förslag även om det är din lagliga rätt då du är ensam vårdnadshavare men avråder starkt till detta för din och framförallt för dotterns skull!

3. Be pappan komma till er och tillsammans med dig träffa dottern så de bygger en relation så det så småningom blir tryggt för henne att åka till honom.

Ta kontakt med familjerätten som sagt i din kommun så hjälper dem dig!

Fel. Familjerätten kan skriva juridiskt bindande överenskommelser samt har tillsammans med socialtjänsten sista ordet i rätten vid en tvist om vad som är lämpligt gällande vårdnad och umgänge.