• Anonym (Kommer jag bli tågluffare?)

    kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?

    Hej!
    Kan börja med att jag inte har brytt mig om att sätta mig in i frågan eftersom det inte varit aktuellt.
    Jag har en dotter på 3 år som jag är ensam vårdnadshavare för. Varit helt ensam sedan i slutet på graviditeten och sedan dess har pappan träffat henne ett tiotal gånger. Mellan gångerna har det varit knäpptyst från hans håll, med undantag från ett födelsedags kort när hon fyllde två.
    Nu i veckan hörde han av sig och sa att han ville träffa sin dotter.
    Och här kommer problemet. Jag har en inneboende i min tvåa som vi bor i så jag har inte möjlighet att ta hit honom. Han vill då att jag ska ta dottern till honom-30 mil bort!
    Han har ny tjej och en liten på 1,5 år. Det kändes viktigt för honom att de skulle ha någon syskonrelation.
    Men jag vill inte lämna min dotter ensam där! Aldrig! Dem känner ju inte ens varandra .
    Över dagen är det inte ens lönt. (Missförstå mig rätt)

    Så till frågorna, eftersom jag inte kan ta emot honom / dom här hemma, blir jag då skyldig att åka till deras stad?
    Om det är på hans initiativ, vem ska då betala? Delar man på kostnaden?
    (Jag är inte snål, men lever på sjukpenning pga ryggskada)

    Hur funkar umgänge på så pass långt avstånd?
    Tilläggas kan att jag inte har körkort. Ajh

  • Svar på tråden kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?
  • Anonym (Ggg)
    Anonym (Vet..) skrev 2017-05-04 09:30:54 följande:
    Bidra efter förmåga påstår dem ja, har hittills inte hört någon som behövt betala mindre än hälften. Min mamma var arbetslös och hade sjukpenning 50% och hon fick ändå betala hälften/köra halva vägen för att lämna oss till vår pappa varannan helg. Mitt barns pappa betalar hälften trots att han har försörjningsstöd. Min väninna betalar hälften och hon har också sjukpenning och pappan bor i annan del av landet. En bekant betalar hälften av flygresorna till ett annat land när barnet åker på umgänge. Det ska till en sån stor skillnad i inkomster då den ena föräldern själv ska anses fullt kapabel till att ensam stå för/betala mestadelen av umgängesresorna. Oftast är det också så att föräldern redan betalat ett högre belopp i underhåll också och då kommer dem att hänvisa till det. Att TS får mer i underhåll och att det ska täcka resorna. Tro mig jag har haft många duster med socialtjänsten/familjerätten.

    Men TS allt beror på vad du och pappan kommer överens om. Hittar ni själva en lösning utan att blanda in socialtjänsten så är det toppen. De går dock oftast på hälften för att det är enklast.
    Familjerätten är ingen domstol! De har en massa åsikter men extremt lite juridisk kunskap.

    Boendeföräldern kan inte tvingas betala något för resorna eller ens tvingas att skjutsa barnet till flygplatsen om det inte finns en som från Tingsrätten. Sedan kommer naturligtvis de flesta separerade föräldrar fram till en kompromiss på egen hand eller genom att socialsekreterarna på familjerätten medlar, men det finns inget tvång förutom genom Tingsrätten.
  • Anonym (Vet..)
    Anonym (Ggg) skrev 2017-05-04 12:26:39 följande:

    Familjerätten är ingen domstol! De har en massa åsikter men extremt lite juridisk kunskap.

    Boendeföräldern kan inte tvingas betala något för resorna eller ens tvingas att skjutsa barnet till flygplatsen om det inte finns en som från Tingsrätten. Sedan kommer naturligtvis de flesta separerade föräldrar fram till en kompromiss på egen hand eller genom att socialsekreterarna på familjerätten medlar, men det finns inget tvång förutom genom Tingsrätten.


    Nej det är ju sant! Men tänker att vi inte ska uppmuntra TS till att neka allt. Umgängesresor regleras i lagen, kan bli svårt att "vinna något" i rätten om man tidigare motsatt sig allt och vägrat allt för att de ännu inte varit i tinget :)
  • Kjell2
    Anonym (Vet..) skrev 2017-05-04 12:45:59 följande:
    Nej det är ju sant! Men tänker att vi inte ska uppmuntra TS till att neka allt. Umgängesresor regleras i lagen, kan bli svårt att "vinna något" i rätten om man tidigare motsatt sig allt och vägrat allt för att de ännu inte varit i tinget :)
    Ett bättre råd vore kanske, med tanke på din erfarenhet, att förbereda sig väl, tidigt ta hjälp av ett proffs och vara beredd att ta det till domstol.


  • sextiotalist
    Anonym (Vet..) skrev 2017-05-04 12:45:59 följande:
    Nej det är ju sant! Men tänker att vi inte ska uppmuntra TS till att neka allt. Umgängesresor regleras i lagen, kan bli svårt att "vinna något" i rätten om man tidigare motsatt sig allt och vägrat allt för att de ännu inte varit i tinget :)
    Var i lagen regleras detta?
  • Anonym (molgan)

    Rent basic är att båda föräldrarna tar ansvar för sitt egna föräldraskap. Boföräldern tar hand om boendet och umgängesföräldern tar ansvar för umgänget. Lagen utgår också från den synen. Umgängesföräldern ansvar alltså för både transporten och transportkostnader. Dock finns det undantag men det är grundprincipen.

  • Anonym (Vet..)
    sextiotalist skrev 2017-05-04 12:56:34 följande:

    Var i lagen regleras detta?


    "Kostnader angående umgängesresor stadgas i 6 kap. 15b § föräldrabalken. Där går det att utläsa att föräldern barnen bor med ska ta del i kostnaderna som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Huvudansvaret för resekostnader har umgängesföräldern, alltså föräldern barnet inte bor hos.

    Hur mycket var förälder ska bidra med ska ske efter vad som är skäligt, där tar man hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I det fall en förälder inte har möjlighet att bidra till kostnaderna har den inte heller någon skyldighet att göra det.

    Beräkningen sker enligt samma tillvägagångssätt som när man beräknar underhåll till barn.

    Vid stora avstånd, enligt praxis över 10 mil, ska föräldern barnen bor hos vara skyldig att ta del av resekostnader."

    Saxat från lawline och Föräldrabalken hittar du här lagen.nu/1949:381

    Tänker eftersom de gäller 30 mil så måste du. Har själv 10.5 mil och måste därför betala resekostnader. De tog ingen hänsyn till att det låg på gränsen. Vid mindre avstånd är de umgängesföräldern som har största ansvaret.
  • Kjell2
    Anonym (Vet..) skrev 2017-05-04 13:06:20 följande:
    "Kostnader angående umgängesresor stadgas i 6 kap. 15b § föräldrabalken. Där går det att utläsa att föräldern barnen bor med ska ta del i kostnaderna som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Huvudansvaret för resekostnader har umgängesföräldern, alltså föräldern barnet inte bor hos.

    Hur mycket var förälder ska bidra med ska ske efter vad som är skäligt, där tar man hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I det fall en förälder inte har möjlighet att bidra till kostnaderna har den inte heller någon skyldighet att göra det.

    Beräkningen sker enligt samma tillvägagångssätt som när man beräknar underhåll till barn.

    Vid stora avstånd, enligt praxis över 10 mil, ska föräldern barnen bor hos vara skyldig att ta del av resekostnader."

    Saxat från lawline och Föräldrabalken hittar du här lagen.nu/1949:381

    Tänker eftersom de gäller 30 mil så måste du. Har själv 10.5 mil och måste därför betala resekostnader. De tog ingen hänsyn till att det låg på gränsen. Vid mindre avstånd är de umgängesföräldern som har största ansvaret.
    Praxis = normalfallet. Annat kan mycket väl förekomma

    Lawline = tolkning av lagen, inte lagen

    Så istället att göra som du, vika ner sig när det trycker på, bör kanske TS stå upp för det hon tycker är rimligt, ta hjälp och inte göra något förhastat.


  • sextiotalist
    Anonym (Vet..) skrev 2017-05-04 13:06:20 följande:
    "Kostnader angående umgängesresor stadgas i 6 kap. 15b § föräldrabalken. Där går det att utläsa att föräldern barnen bor med ska ta del i kostnaderna som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Huvudansvaret för resekostnader har umgängesföräldern, alltså föräldern barnet inte bor hos.

    Hur mycket var förälder ska bidra med ska ske efter vad som är skäligt, där tar man hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I det fall en förälder inte har möjlighet att bidra till kostnaderna har den inte heller någon skyldighet att göra det.

    Beräkningen sker enligt samma tillvägagångssätt som när man beräknar underhåll till barn.

    Vid stora avstånd, enligt praxis över 10 mil, ska föräldern barnen bor hos vara skyldig att ta del av resekostnader."

    Saxat från lawline och Föräldrabalken hittar du här lagen.nu/1949:381

    Tänker eftersom de gäller 30 mil så måste du. Har själv 10.5 mil och måste därför betala resekostnader. De tog ingen hänsyn till att det låg på gränsen. Vid mindre avstånd är de umgängesföräldern som har största ansvaret.
    Det är inget som påstod något annat, men det är utifrån föräldrarnas ekonomiska förmåga. Det innebär inte heller att ts ska betala resan eller åka själv, det innebär att hon, om hon har utrymme i sin ekonomi ska bidra, det kan i praktiken innebära att hon t.ex ska stå för resan till t.ex närmaste tågstation, flygplats etc.

    Om pappan har ett betydligt större utrymme i sin ekonomi, så är det han som får stå för den större kostnaden, och detta är för barnets kostnad, inte för pappans kostnad
  • Anonym (Vet..)
    Kjell2 skrev 2017-05-04 13:10:33 följande:

    Praxis = normalfallet. Annat kan mycket väl förekomma

    Lawline = tolkning av lagen, inte lagen

    Så istället att göra som du, vika ner sig när det trycker på, bör kanske TS stå upp för det hon tycker är rimligt, ta hjälp och inte göra något förhastat.


    Men snälla jag har ju gått igenom detta själv. Lawline må vara en tolkning av lagen men i domstol är det fastslaget för mig att det gäller över 10 mil, har du ens läst? Det handlar inte om att jag vikt ned mig, jag har kunnat driva mitt fall hur långt som helst och bara motsatt mig allt- men vem hade det gynnat förutom mig själv? Mitt råd TS är att var inte egoistisk som Kjell2 försöker uppmuntra dig till. Utgå ALLTID från barnets bästa och även om de känns som att du vill driva detta till vansinne så försök tänka vad som är rimligt. Det du vet är att du har en pappa till ditt barn som vill börja träffa sin dotter - jättebra! Det är där du ska mötas för en sån bra lösning som möjligt. Det betyder inte att du måste förbereda dig med advokat och utgå från det värsta. Gör det inte till en infekterad konflikt i onödan. Ett råd från en mamma till en annan.
  • Anonym (molgan)
    sextiotalist skrev 2017-05-04 13:14:40 följande:

    Det är inget som påstod något annat, men det är utifrån föräldrarnas ekonomiska förmåga. Det innebär inte heller att ts ska betala resan eller åka själv, det innebär att hon, om hon har utrymme i sin ekonomi ska bidra, det kan i praktiken innebära att hon t.ex ska stå för resan till t.ex närmaste tågstation, flygplats etc.

    Om pappan har ett betydligt större utrymme i sin ekonomi, så är det han som får stå för den större kostnaden, och detta är för barnets kostnad, inte för pappans kostnad


    Ja precis. Lagen tvingar aldrig någon till umgängeskostnader som denne inte har råd med.
Svar på tråden kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?