Skilj dig inte!

Å andra sidan slipper barnen växa upp i en kärlekslös och dysfunktionell familj om man skiljer sig. De får sin egen karta om hur relationer ska se ut hemmifrån och då behöver man fundera på vad man skickar med dem ut i livet.

Just exakt detta trodde jag också när jag skilde mig. Men som förälder är man tvungen att ha öppet mål för den andra förälderns fortsatta psykiska misshandel. Till och med inför barnen. Till exempel. Du mister alltså halva tiden med barnet men den andra föräldern har fortfarande stora möjligheter att göra ditt liv så surr som möjligt.

Att vi skilde oss var det absolut bästa för alla.

Menar du att man ska vara kvar i ett förhållande,som innebär psykiskt och fysiskt misshandel framför barnen?Och hur mår barnen i sånt,blir rädda och skadade livet ut?

Det är synd att du haft dåliga erfarenheter av både äktenskap och skiljsmässa, men att uppmana andra att stanna i en dålig relation kan bli direkt livsfaligt om fel person lyssnar.

Kan givetvis inte uttala mig om alla. Som jag ser det fysisk misshandel nej. I vårt fall mådde jag bättre när han var elak mot mig i vår relation än som nu när han använder barnet för att göra mig illa. Barnet mådde också bättre förrut då jag var bra på att dölja situationen, nu är pappan mer öppen med sin mobbning mot mig. Höjer rösten och slår i dörrar när vi är båda på barnets aktiviteter till exempel. Han håller sig precis på gränsen där varken socialen eller polisen gör något. Socialen kallar honom på samtal men sen kan de inte göra mer då det inte är tillräckligt allvarligt.

Sen har inte alla det så här lyckligtvis men deppiga av att vara utan barnen vet jag många som är flera år efter skilsmässan.

Jag håller inte med. Levde oxå i en jättedålig relation (inget våld eller liknande dock). Mår så otroligt mycket bättre nu att det väger upp att bara ha barnen varannan vecka. Finns ingen anledning att stanna kvar i ett dåligt förhållande.

Det är ju det du gör "Visst finns det ett fåtal lyckliga skilsmässor men min erfarenhet från min egen och vänners är att de tyvärr är få" "Skilj dig inte!"

Terapi?

Det är bättre att du ber om råd för att lösa situationen eller läser hur andra gör.
www.familjeliv.se/forum/thread/63767898-stodgrupp-for-partner-till-narcissistisk-personlighetsstorning/

Jag håller absolut INTE med. Skilsmässan var det bästa som kunde hänt både oss vuxna och barnen. Vi mår alla bättre efter än vad vi gjorde under äktenskapet. Äntligen har barnen två fungerande och lyckliga föräldrar, vilket de inte hade de sista åren av äktenskapet. Självklart var det en omställning för barnen till en början men idag mår de riktigt bra. Det är klart att jag ibland kan sakna barnen på min barnfria vecka men oftast går det riktigt bra. Jag gillar att vara mamma varannan vecka och att få vara jag varannan vecka. Rätt skönt efter att ha varit mamma i nästan 20 år, att äntligen kunna få börja vara mej själv. Alla barnen kommer och går mellan oss föräldrar som de vill även om det är varannan vecka så mitt i allt kan de komma hem till mej och umgås några timmar fast de ska vara hos pappan och vice versa. 

Ja, som jag skrev finns det lyckliga skilsmässor också. Men jag tror de är färre än vad man kan tro.