Farfallos skrev 2017-11-07 15:39:34 följande:
Jag håller med dig i allt du skriver, förutom i det angående utbredningen av radikalfeminismen. För även de som säger sig vara motståndare till den samma kan ändå ganska lätt köpa radikalfeministiska föreställningar om både det ena och det andra. Problemet är ju att så få människor våga resa frågor om hur det faktiskt låg till med införandet av rösträtten för män och kvinnor, eller hur man kan motivera att Svensk lag både tillåter könsdiskriminering och är direkt diskriminerande mot män (osv osv). Det må vara så att 75% är emot Kakan och andra virrpannor i samma fålla, men dessa tillåts ändå sprida sin dynga via public service, och utrymmet i MSM för dem som vill nyansera skitsnacket är minimalt. Jag befarar att det är lite som med droppen som urholkar stenen, att med tiden blir allt fler lögner (likt den om kvinnlig rösträtt) blir till sanning för de tysta procenten.
Och det är inte bara SVT, utan jag hör av min son hur snacket går i skolan. Jag skulle vilja påstå att det i stora delar pågår en accelererande förtalskampanj mot män i Sverige, där unga pojkar från barnsben får lära sig att de är födda till skitstövlar som måste omprogrammeras. Tjejer å andra sidan har det kanske ännu värre, för de får i samma slag veta att de aldrig kommer att få den lön de förtjänar och alltid kommer att bedömas för sitt utseende. De blir liksom itutade från barnsben att deras öde är att vara offer.
Ärligt talat så är det även för min del svårt att rata radikalfeminism helt och hållet. Det är dock skillnad på ha dessa teser i åtanke och på att låta dem vara ständigt närvarande och låta dem förtära alla andra perspektiv helt och hållet. Man kan inte utgå från att det finns ett enda perspektiv överhuvudtaget, oavsett vad ämnet berör, och på så vis är det fundamentalt olyckligt med all ideologi. Jisses, de lärda har diskuterat i tusentals år om vad en sanning överhuvudtaget är för någonting och här resonerar en del som om det fanns en enda, i frågor som är tusenfalt mer komplexa än de som filosofer har berört i sak. I frågor om livet.
Ja, visst är en del saker så att säga överkompenserade för kvinnors del men då utgår även feminism i stor utsträckning från att man just ska kompensera, varför det kan bli skevt överhuvudtaget. Någon får helt enkelt för sig att det måste se skevt ut för att det överhuvudtaget ska kunna ge jämställdhet, att män har ett så stort privilegie i samhället att kvinnor måste ha ett extraordinärt dito.
Jag som anarkafeminist är helt emot det här och då redan vid metoden "kompensera".
Man ska aldrig förklara för ett barn vad det är och inte är på nivåer som de själva inte kan ta på ännu. Där har vårt samhälle alldeles för bråttom - på alla punkter - och toppstyrda direktiv från akademins självutnämnda elit, har ingenting i barns sinnen att göra. Vi är inte rollformulär som kan fyllas i efter reglerna i en spelbok och ska inte hanteras som det heller eller visst, på sätt och vis fungerar vi på det viset och framförallt i barnaåldern - men saken är den, att det knappast är Kakan Hermansson, Gudrun Schyman eller någon akademisk elit som står med ansvar och problemen om saker går fel, och därmed har de ingenting med andras barn att göra.
Hur kan man ens få för sig att man personligen sitter på en universell formell för hur man skapar en sund barnuppväxt i alla tänkbara omständigheter? Jag blir genuint uppröd och har, utan minsta lilla tvekan, träffat långt ödmjukare människor på för mycket och dåligt kokain.
Min anarkistiska ådra rasar över sådant här. Har man 0 i ansvar - och då menar jag ett direkt ansvar - så ska man ha 0 i behörighet. Punkt.