Jag är 18 år (kvinna) och 163,5 cm lång, är jag kort?
Tycker ni att det är finare att vara lång eller kort?
Ni som är "korta" tycker ni att ni kan tas mindre seriöst eller inte får lika mycket uppmärksamhet under tex argumentationer med flera människor?
Vad är den perfekta längden för just dig när det gäller dig själv, säg gärna också om du är kvinna eller man.
Jag är lika lång som du och själv är jag komplett ointresserad av män som hakar upp sig på något så enfaldigt som kroppslängd inom normalspannet. Så det är ju aspraktiskt om de rensas bort direkt så man inte av misstag lägger tid på dem.
Jag är 156, 50 år och har aldrig upplevt mig som jättekort, jo när jag inte når högst upp i köksskåpen;)
Jag är 1,64 och tycker själv att jag är under medellängd, har dessutom fått höra av min mamma att jag är kort och att hon tycker det är så konstigt då hon är strax över 1,70! 
När jag var lite äldre än dig bodde jag i USA ett tag och sen också i England, där kände jag mig helt medellång, ibland t.o.m. över medel! 
Är det inflation i korta tjejer trådar?
men är det nya trådar nu, spamma inte forumet igen!
156 här. Jag är kort och jag gillar det. Jag har aldrig upplevt något negativt förutom att det är ett helvete att hitta långklänningar som inte är minst 10 cm för långa.
Ja, det tycker jag ts. Jag är 155 cm och jag känner mig mycket längre än dig.
Jo, längd är attraktivt. Nästan varenda kille har tyckt att tjejer ska va lång. Har hänt att flesta av mina polare dissar tjejer för dom är korta dvs under 170. Men att se att kvinnor är kort som ett sådant avgörande problem är fel. Det finns massor av andra saker som ses som attraktiva och attraherar. Livet är lättare i en viss kvinnor om man ses som attraktiv, självklart, men det är väl inte en anledning till att ge upp och själv sluta sträva mot sin lycka?
TS, jag ska inte säga att jag förstår hur det känns, men som vissa tidigare påpekat här, så kan nog din inställning vara nästan ett större hinder. Du är inte den längsta av personer, så kommer de inte bli, och jag vill inte låta kall men sådant är livet. Däremot lovar jag dig att du, precis som oss andra, kan ha ett lyckligt liv och ett fulländad liv, om du slutar se hinder i vardagen, och istället ser möjligheter. Det låter säkert kliché, eller kanske lite provocerande att komma från en som inte sitter i samma sits, men det är där mycket av saken ligger i. Människor har en tendens att sätta upp hinder för sig själva, eller hjärnspöken som man också kan kalla det.
Du är kortare, men det innebär inte att du själv ska låta dig hållas tillbaks av det. Desto mer du fokuserar och lägger vikt på problemet, desto mer begränsad gör du dig själv. jag säger inte att "problemet" skulle försvinna bara för att du fokuserar på annat, men om du finner något att lägga energin på, så tror jag att du skulle må bättre. Man kan säga att det hela hänger på huruvida du hittar något positivt att lägga fokuset på. Lyckas du med det, och vågar gå ut i livet med en vinnar-inställning, så kommer du nog inse att din längd inte behöver vara mer utav ett problem än vad du gör det till.
Jag är lika lång som du och själv är jag komplett ointresserad av män som hakar upp sig på något så enfaldigt som kroppslängd inom normalspannet. Så det är ju aspraktiskt om de rensas bort direkt så man inte av misstag lägger tid på dem.
Jag är 1,64 och tycker själv att jag är under medellängd, har dessutom fått höra av min mamma att jag är kort och att hon tycker det är så konstigt då hon är strax över 1,70!
När jag var lite äldre än dig bodde jag i USA ett tag och sen också i England, där kände jag mig helt medellång, ibland t.o.m. över medel!