hur mycket har ni sparat på banken?

För att svara på din fråga ts så tycker jag varken att 50.000 är bra eller dåligt. Det är helt ok och skulle kunna täcka upp om man fick akuta utgifter och lönen blir knaper en månad eller om typ bilen går sönder men skulle något allvarligare hända, tex att man blir långvarigt sjuk eller arbetslös så räcker ju inte sparandet för att täcka upp förlorad inkomst speciellt länge.

Varför tror att det är lögn?

Jag är 16 år och går i första ring. Jobbar cirka 30 timmar i veckan och där får jag ut cirka 10 000 i månaden efter skatt, utöver det har jag en annan inkomst på 1000 efter skatt och månadspeng på 1050.

Har cirka 130 000 på sparkontot och 15 000 i aktier.
Bor ju fortfarande hemma vilket stryker en hel del utgifter, betalar inget för husrum, mat, telefon etc. får kläder för kanske 1000 i månaden av föräldrarna, kommer inte speciellt långt på det tyvärr...

Väntar nu bara på att bostadsbubblan i Stockholm spricker, sen är det dags att köpa eget.

Kul att du har kunnat spara 9000 i snitt per månad under 11 år. Det är inte alla förunnat.

Jag fyller snart 20 år & jag har drygt 400.000 sparat på banken. Jag tror min pojkvän har cirka 100.000. Vet inte vad som är "normalt". Intressant tråd!

Då måste den vekligen spricka ordentligt. 

Kvinna 30 år, singel, utan bil, hyreslägenhet, universitetsexamen.

Jobb med ganska bra lön men inte fast tjänst och har varit arbetslös några år här och där, plus djur som krävt mycket veterinärvård tidigare år = ner på botten varje gång jag blir arbetslös.

Sparkontot just nu 3 000 kr. (Målet är att ha typ 50 k sparat som jag inte "får" röra.)

Jag lägger över 5 000 kr i månaden... Men jag får nästan alltid sno sparkontopengarna i slutet av månaden ändå. Inte för att pengarna inte räcker eller sparandet är för optimistiskt egentligen, utan för att jag är rätt slösig och tänker "det löser sig" när nåt dyker upp, även när det gäller min ekonomi. Köper mycket prylar till mina intressen, spel m.m.

D.v.s. hade inte varit några problem att spara 5k eller mer bara jag hållt mig till min budget... Men det gör jag aldrig.

Som svar, och som det känns som att TS själv redan vet men bara vill skryta, så tycker jag hennes spar är jättebra, eller i alla fall en jättebra början. Men får hennes ålder, så ja, jättebra till och med.

Jag är nöjd de månader sparkontot har nåt allt på sig hehe. Femtio tusen kr är som sagt mitt MÅL. Hade varit asnöjd om jag hade varit TS... Bara 47 000 kr kvar haha!

Men du kan ju inte jämföra dig rakt av med ts. Hon har två barn, bil och villa - då finns det ett helt annat behov av buffert än i din situation.

Vad det gäller ts tycker jag (vilket du också påpekar) att med tanke på hennes låga ålder, så är det inte dåligt att ha 50 000 på sparkontot. Men eftersom de bor i villa, har bil och två barn att dra försorg om, borde de försöka komma upp i MINST det dubbla. Helst fyrdubbla (det vill säga 200 000.)  
Är man husägare kan det snabbt dra iväg om något behöver fixas. I det sammanhanget är 50 000 ingenting. Även bilar kan gå sönder och behöva lagas, och då kan det snabbt försvinna minst 10 000. Ovanpå det kostar de förstås en massa annat i service, reparationer osv. 

Så till ts vill jag säga att 50 000 absolut är en bra början, särskilt med tanke på hennes låga ålder. Dock befinner de sig i en situation där de bör jobba hårt på att försöka höja summan. 

Själv är jag 40+, bor i hyrt hus, har (relativt ny) bil och barn. Jag har cirka 600 000 sparat. Runt hälften av detta har jag fått i gåva. Inga lån. (Studielånet har jag redan betalat av.) 

Min man har cirka 250 000. Endast CSN-lån. 

I din ålder hade jag dock knappt ingenting, ts. Jag pluggade, bodde i studentrum och levde livets glada (och fattiga) dagar. 

Jag är rädd, att ha pengarna på banken. Är ingen annan det?