Jag är apotekare, fråga vad ni vill

Att en person låter någon annan hämta ut sin medicin är vanligt och inget som får några varningsklockor att ringa, inte alls. Nu är jag inte insatt i fallet du refererar till, men jag har svårt att se att det är något som man borde fånga upp på apoteket. Vi känner sällan till en persons fulla sjukdomsbild, och jag tänker att det här är ett problem som inte fångas upp under en normal expediering. Däremot kan man på apoteket eller vårdcentralen begära en läkemedelsgenomgång där interaktioner mellan läkemedel står i fokus, där detta problem lättare skulle kunnat ha identifierats.

Vi har ju skyddsombud precis som alla andra arbetsplatser. Givetvis ökar risken för rån, hot och våld när apoteken fortfarande hanterar kontanter, men precis som du är inne på så är det inte ovanligt att missbrukare vill hota till sig receptbelagda läkemedel. Givetvis finns det noggranna rutiner och planer hur vi ska agera i hotfulla situationer, men utan att gå in på vilka detaljer det rör sig om, finns det givetvis altid en oro att något ska inträffa, framförallt då man arbetar ensam sena kvällar.

1. Det är väldigt svårt att svara på då det finns ett antal ögonkrämer, med varierande kosmetik och funktion. Vad för funktion är det du önskar? Vad har du för hudtyp? Känslig hud? Jag rekommenderar ett besök till apoteket där du kan få hjälp att hitta den ögonkräm som passar bäst för dig. De flesta apotek har även öppnade förpackningar så du själv kan testa och känna hur du tycker att de känns.

2. Det är svårt att svara på utan att du ger mer detaljer om det mjälleksem som du är drabbad av. Var sitter det? Har du fått diagnosticerat av läkare att det är mjälleksem? Vad har du provat tidigare? Ibland kan kortisonkräm hjälpa, men detta ska undvikas runt ögon och mun utan läkarrekommendation. Ibland kan det behövas starkare krämer som man får utskrivet på recept. Ja

3. Är det små flagor eller större flak? Stora flagor är tecken på mjäll som man kan prova at behandla med ett schampo innehållande selen som ett första steg, exempelvis Selsun. Om det inte hjälper eller om det är mycket stora besvär kan man prova ett schampo med ketokonazol, exempelvis fungoral. Låt schampot sitta i 5-10 minuter, skölj därefter ur noggrant och behandla 2 gånger i veckan, under upp till en månad. Därefter kan du behandla vid behov.
Är det små flagor, och du har en kliande hårbotten är det vanligt att man tror att man har mjäll, fast det i själva verket handlar om en torr hårbotten. Ett schampo för torr hårbotten kan då göra underverk, det finns även en gel man kan använda som återfuktar hårbotten utan att göra håret fett man kan kombinera med sådant schampo. 

4. Coldzyme, enligt min värdering av den vetenskapliga dokumentationen som läkemedelsbolaget har publicerat visar en tvivelaktig effekt. På det sätt man lagt upp de kliniska testerna anser jag att man inte på bästa tänkbara sett visat att det faktiskt fungerar och rekommenderar det inte till de kunder jag träffar på. För de kunder som frågar om det så säger jag att det är ett av de medel som finns att tillgå på marknaden om man vill förebygga eller förkorta sjukdom, men att dess faktiska effekt är tveksam. 

1 det handlar om att reducera eller att få bort fina linjer om det ens är möjligt?

2 Näsan Håret Pannan områden kring ögonbrynen kanske till och med själva ögonbrynen jag har bara fått ett konstaterande från läkaren utan några vidare diskussioner har blivit rekommenderad fungoral schampo

3 Det är mycket flagor 

Det finns ett bra svar på din första fråga, och det är för att vi måste fråga. 

Jag vill börja med att kort förklara bakgrunden till varför vi över huvud taget ställer frågan om utbyte på apotek. Statens kostnad för läkemedel är enorm. För att hålla priserna så låga som möjligt har staten designat ett system som ska hålla kostnaderna för läkemedel nere. Det innebär att staten via TLFV (Tandvårds och läkemedelsförmånsverket) upphandlar nya priser på läkemedel varje månad. Den vara som vinner upphandlingen blir det vi på apoteket kallar periodens vara (PV), och det är den vara vi är skyldiga att byta till enligt förmånsreglerna. 

Om du kommer till apoteket och har ett recept på Alvedon 500 mg, 100 tabletter så kommer vi således att fråga dig om det går bra att byta till en annan fabrikant. låt säga att periodens vara denna månad är Paracetamol Orifarm, Låt oss nu säga att Paracetamol orifarm kostar 50 kronor och Alvedon kostar 60 kronor Nu kan flera saker ske:
1. Du ber att få behålla Alvedon. Inga problem, idag har jag Alvedon hemma och du kan få din förpackning Alvedon på en gång. Eftersom staten vill hålla sina priser nere så erbjuds man att köpa periodens vara för 50 kronor, och det är därför enbart 50 kronor som kommer ingå i förmånen. Så 50 kronor av de 60 som du betalar kommer att tillgodoräknas dig på ditt högkostnadskort. De sista 10 kronorna får du stå för helt på egen hand. Har du frikort betalar du  alltså 10 kronor, mellanskillnaden, helt ur egen ficka.  Oavsett vad man tycker om detta som kund så är det så lagen är skriven.
2. Du tycker inte att det spelar så stor roll vem som har gjort din medicin och byter därför till Paracetamol Orifarm, du betalar 50 kronor och kan tillgodoräkna dig hela beloppet inom högkostnadsskyddet. Har du frikort får du denna förpackning gratis.
3. Du vill väldigt gärna ha Panodil, för det är ju vad du alltid har fått innan. I det här fallet, när du varken väljer det läkaren har skrivit på receptet eller vad som tillhandahålls som periodens vara får du betala fullt pris för Panodil, och du kommer inte kunna tillgodoräkna dig något i högkostnadsskyddet. Detta innebär att om du har frikort betalar du fullt pris för din förpackning Panodil. 

För den andra delen av din fråga som säger att läkaren skrivit att byte ej får ske, så får vi inte byta. Läkare ska egentligen bara skriva detta om det finns en medicinsk anledning till att vi på apoteket inte får byta till ett likamedel. Det kan exempelvis vara så att man är allergisk mot ett av de ingående ämnena i andra tabletter eller av andra anledningar inte bör byta fabrikant. 

På det apotek där jag arbetar respekterar vi våra kunders önskan om utbyte. Som kund ska man vara delaktig i diskussionen om utbyte och vill du betala extra för att tabletten ska ha ett särskilt namn är det helt okej, och ingen anledning för oss att bråka om. 

Och för att besvara din andra fråga så gör Läkemedelsverket bedömningarna om vilka tabletter som är utbytbara mot varandra. Det är mycket noggrant reglerat, och likamedel ska ge samma effekt på samma tid som referensläkemedlet. Som läkemedelsanvändare kan man därför känna sig trygg i att utbytet sker på ett säkert sett. Det är ALLTID samma aktiva substans i SAMMA styrka i utbytbara läkemedel, och dess effekt är DENSAMMA. Det som kan skilja är de andra ämnen som behövs  för att göra en tablett, det kan vara fyllnadsmedel, färgämne bindemedel etc. Ett fåtal personer kan reagera på dessa skillnader, vissa reagerar på den generiska varianten, andra på orginalläkemedlet. 

2010 (om jag minns rätt) så gick vi från ett system där det statligt ägda Apoteket AB, gick från att vara ensam aktör på marknaden till att konkurrents tilläts. Ett flertal nya kedjor startade därför upp och började konkurrera med varandra och Apoteket AB om de marknadsandelar som fanns. En av de positiva asperkter detta förde med sig var att man började fokusera mycket mer på kundvård och att ge en ännu bättre service än tidigare. Kul att du märkt det. Det är något vi på det apotek jag jobbar på arbetar med varje dag, att ständigt förbättra kundmötet.

Måste apotekare prata så extremt högt så alla även i grannfastigheten informeras om mina åkommor?

Jag tycker att man rätt ofta råkar ut för att medicinen inte finns inne eller att "vi brukar bara ha en förpackning, men jag kan beställa" så visserligen finns det fler apotek och länge öppettider, men "förr" fanns det i alla fall mediciner inne även om man var tvungen att passa vissa tider. Så det där med ökad tillgänglighet kan verkligen diskuteras.

Hej! 
Jag jobbar också på apotek, fast som receptarie (3 års utbildning, jämfört med 5 år för apotekare). Personligen pratar jag aldrig för högt. Förutom om det kommer en äldre tant eller farbror som inte hör så bra, då måste man tyvärr höja rösten, vilket jag inte är helt bekväm med. Varför en del farmaceuter pratar jättehögt för jämnan har jag inte bra svar på, tyvärr.

En annan aspekt är ju att receptkanalerna inte direkt är uppbyggda för att undvika att folk hör vad man säger, även om de på flera apotek är separerade med väggar. Dessutom är det på vissa apotek (tex mitt) väldigt nära mellan receptkanalerna och där kunderna sitter och väntar, vilket inte heller underlättar i det här fallet.