Inlägg från: Anonym (Ensamvarg) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ensamvarg)

    Varför vill jag inte ha sex med min pojkvän?

    Vi har varit ett par i snart 4 år och jag känner ingen attraktion till honom (han har inte förändrats utseendemässigt). Det är hemskt! Vi har det mycket bra övrigt men detta tär på förhållandet. Han önskar närhet vilket jag också vill ha (tycker om att vara nära o mysa) - men INTE mer än så tack!

    Jag kan gråta när vi har sex för det inte känns bra - men samtidigt så blir jag upphetsad av tanken på att ligga med ngn annan. Såhär har det egentligen varit mer eller mindre i 3 år :( Ska vi göra slut? (Vi är i åldrarna 26&29)

  • Svar på tråden Varför vill jag inte ha sex med min pojkvän?
  • Anonym (Ensamvarg)
    Anonym (M) skrev 2018-01-01 20:39:51 följande:

    Så kände jag också med mitt ex. Vi var tillsammans i drygt tio år och på slutet kanske vi hade sex några gånger om året bara. Nu har jag en ny man sedan några år tillbaka och vi har sex flera gånger i veckan. Gör slut tycker jag!


    Åhh så underbart att jag inte är ensam. Detta gör så ont i mig. Jag är rädd för att om vi gör slut och jag hittar en ny att det ska vara samma problem där.. att det är fel på mig. Rynkar på näsan När slutade du o ditt x ha sex? Varför slutade ni?
  • Anonym (Ensamvarg)
    Winxcaroline skrev 2018-01-01 20:43:34 följande:

    Har du pratat med honom om de... Det är som enda sättet att ta reda på vad nästa steg är...


    Vi har pratat mycket om detta under åren. Han har accepterat läget.. Men jag tycker ingen av oss borde nöja oss med detta egentligen. Han mår dåligt över det. Tycker synd om honom. Jag mår ju faktiskt också dåligt över det. Tänker att "på lördag ska vi ha sex" .. motvilligt. Sen när det är lördag så vill jag verkligen inte. Äcklas nästan av det. Och jag älskar honom så mycket. Får panik om han rör mig och blir arg. 
  • Anonym (Ensamvarg)
    Anonym (Bea) skrev 2018-01-01 20:50:04 följande:

    Att ligga med någon annan, är detta sex-fantasier eller något du kan tänka dig utföra i verkligheten?

    Jag vet inte vad du attraheras av men jag attraheras av initiativ, av fysiska "övertag" och ett lekfullt samspel i vardagen. Jag attraheras av att min sambo tar ansvar, diskar, städar, vill hålla rent och fixa för oss, att han saknar mig / tänder på mig / att jag tänder på han, att vi har gemensamma mål och tryggheten att han är totalt min och superseriös och engagerad i vår relation. Att han vet vad jag uppskattar och gillar, att han alltid har mig i omtanke.

    Att vi har oförutsägbar vardag för vi låter vad som helst kunna hända. Vi lyssnar på varandras behov och vill ge varandra omsorgen. Tänder grymt mycket på att han och jag är sambos att vi fann varandra och fann kärleken.


    Låter fantastiskt -  så skulle jag också vilja känna! Min sambo är egentligen ganska olik mig och jag kan störa mig väldigt mycket på honom och "tillrätta visa". Lite som ett barn (ni vet med städning, tvätt etc), fast ändå inte då han är otroligt mogen och klok och så. Men i omgångar har jag kännt mig som e morsa. Inte så attraktivt. Önskar att jag hade något som utmanade mig socialt och psykiskt. 
  • Anonym (Ensamvarg)
    Winxcaroline skrev 2018-01-01 20:55:45 följande:
    Sexterapi, kan ju vara ett val.. 
    Om ni nu vill fortsätta.. De låter som ni vill fortsätta..
    Absolut. Men ibland känner jag bara att jag inte orkar mer (vi har ju såklart andra problem också). Eller rättare sagt att jag vill utforska världen och mig själv. Varför sitta fast i ngt som kanske inte är så bra alltid. Men kärlek är där ju såklart efter många år tillsammans. 
  • Anonym (Ensamvarg)
    Winxcaroline skrev 2018-01-01 20:55:45 följande:
    Sexterapi, kan ju vara ett val.. 
    Om ni nu vill fortsätta.. De låter som ni vill fortsätta..
    Absolut. Men ibland känner jag bara att jag inte orkar mer (vi har ju såklart andra problem också). Eller rättare sagt att jag vill utforska världen och mig själv. Varför sitta fast i ngt som kanske inte är så bra alltid. Men kärlek är där ju såklart efter många år tillsammans. 
  • Anonym (Ensamvarg)
    Anonym (Bea) skrev 2018-01-01 21:05:48 följande:
    Jag kan störa mig, min partner kan störa sig, men sånt där är man smart och lär sig att tvinga släppa på spärrarna kring för det är bara petitesser (stöd tvätt hur vi gör maten etc etc) . Har du provat spegla tillbaka på dig själv när du blir irriterad på honom? För oftast beror det på något du inte gett dig själv. Tillrättavisar du för att han inte kan eller för du vägrar låta han vara sig själv och göra som han gör när han städar?

    Tar du på dig en morsa-roll för att han bett dig, eller för att du självmant vill styra?
    Hmmm.. vet inte vad jag ska svara riktigt. Tyst Jag vill nog styra eller ha det på mitt sätt rättare sagt. Jag är väldigt organiserad själv och där är vi väldigt olika. Men det är en liten sak, men med allt så blir det stort i omgångar. 
  • Anonym (Ensamvarg)

    Jag älskar honom över allt och vi har så roligt ihop = bästa kompisar! Men det finns en stor längtan och lust inom mig att få uppleva den där passionen och attraktionen sexuellt igen (de gör jag inte med honom tyvärr).. Skäms

  • Anonym (Ensamvarg)
    Anonym (Er Far en) skrev 2018-01-05 07:53:25 följande:

    Mycket är relativt. Finns de som känner liknade efter 10,15, 20 eller fler år tillsammans...
    ...får intrycket av att det började redan efter det första nykära året för din/er del!? Hade jag den som funderade i de banorna och hade en sådan känsla, så hade jag troligtvis gjort slag i saken och tagit en paus eller valt att lämna, men jag vet inte så mycket om er historia. Antingen det eller nästa steg i det hela...familj? Barn? En relation lever så länge den är levande, periodvis är det mindre, periodvis mer. Ta tag i det och prata med varandra på allvar! 


    Ja alltså.. Efter några månader började det bana ut med attraktionen för min del då jag inte kände att relationen var rätt för mig där o då. Men vi fortsatte tillsammans (vilket jag är glad över!!) och har kämpat oss igenom ett par svackor. Vi är ett sånt par som alla ser upp till och alla vänner är avundsjuka på. Vi har det superbra tillsammans - förutom när de kommer till attraktionen fr min sida sen ett par år tillbaka.. Vi hade en gudomligt sexliv i början. Misstänker att om jag jobbat på mig själv (ensam) och haft sex med andra (uppfyllt mina inre drömmar) så hade vi kanske fått tillbaka gnistan igen. Man är ju ingen bra partner när man egentligen kanske drömmer om annat..? Önskar vi hade träffats när jag kände mig färdig med alla mål o "sexfantasier" jag hade. Och nej, jag vill inte utföra detta med honom. 
  • Anonym (Ensamvarg)
    Anonym (Er Far en) skrev 2018-01-05 08:19:12 följande:
    Så, vad var det som hände efter perioden med det gudomliga sexlivet? Vad var det som fanns då som inte finns nu som du ser det? Blev det vardag och samma samma eller var det så att ni flyttade ihop exempelvis. Var de det nya och spännande som drev dig då, som efter det blev trist och tråkigt? Hade ni provat "allt" som två kan göra som du ser det utan att tömma ditt begär/behov? Har du "alltid" haft fantasier om andra och om mer eller är det något som har växt fram de senaste året/åren? Man förändras ju menar jag oavsett om man vill det själv eller inte.
    Det kom psykisk ohälsa från min partner och lusten dog. Sen har vi aldrig hämtat oss från det kan man vell säga... Nej jag har alltid har normal lust och älskat spänningen. Nej inte haft fantasier om andra innan men de har kommit efter som.. Rynkar på näsan
  • Anonym (Ensamvarg)
    Daria99 skrev 2018-03-30 20:40:01 följande:

    Känner igen mej, tröttnar efter en tid på sex med partnern, då lockar sex med vem som helst annan.


    Finns det hopp? Jag vill inte ha det så
Svar på tråden Varför vill jag inte ha sex med min pojkvän?