BIM MARS 2018

Wow vad jag är inspirerad av alla er som är med i dessa trådar. Jag som sökt efter en ny bim-tråd varje månad. Aldrig vågat kommentera eller något utan bara varit med, hoppats för att sedan varje månad bli besviken och ledsen. Jag och min man har hört av oss till sjukvården för att starta en utredning varför det inte gått på över två år för oss. Vi har nu fått en tid i April. 

Varje månad är jag skengravid. Mina bröst ömmar, kan tom må illa, svullen och molande värk, men alltid två dagar innan bim så kommer det alltid mörka flygningar som sedan går över till blödning. Lika ledsen varje gång. 

Denna månaden var jag så nöjd för att min kropp inte inbillat sig att den är gravid och jag har sluppit mina ''gravid'' sytom. Skönt. Jag känner att jag helt lutat mig tillbaka på läkarbesöket, det har ju inte gått på två år så varför hålla på att leta efter tecken? Så kände jag. 

Igår fick jag gå hem från jobbet lite tidigare, kände hur jag började blir sjuk. De senaste dagarna skulle jag kunnat somna stående och varit hungrig som en varg. Jag som annars äter 1500 kalorier om dagen har inte klarat mig på det. Min kropp har SKRIKIGT efter mat. Jag trodde såklart att det var för att min kropp behövde energin pga att jag höll på att bli sjuk. 

Fick feber igår, och kastade i mig flera olika middagar igårkväll så min man frågar mig om mensen kommit igång ännu... Då går det upp för mig att jag ska ha mens imorgon Fredag, och mina bruna flytningar inte startat ännu.  

Jag beställer genast ett test från apotea som kommer till mina Ica butik idag, torsdag. 

Springer hem och tar testet, filmar tom testet när det slår över till ''Gravid'' och sedan 1-2 veckor. 

Jag?? Jag som blivit så jävla ledsen varje månad i två år, är GRAVID? 

Snälla, alla rara söta, starka och underbara kvinnor. Jag önskar er ALL lycka i hela världen och jag håller mina tummar så hårt för er och att ni får precis så många bebisar som ni önskar. 

Jag ber till högre makter att min graviditet går som planerat. Orkar du som läser detta hålla en tumme för mig så är jag dig evigt tacksam. 

Om allt går som planerat, så blir vi föräldrar den 2 December <3 

Wow vad jag är inspirerad av alla er som är med i dessa trådar. Jag som sökt efter en ny bim-tråd varje månad. Aldrig vågat kommentera eller något utan bara varit med, hoppats för att sedan varje månad bli besviken och ledsen. Jag och min man har hört av oss till sjukvården för att starta en utredning varför det inte gått på över två år för oss. Vi har nu fått en tid i April. 

Varje månad är jag skengravid. Mina bröst ömmar, kan tom må illa, svullen och molande värk, men alltid två dagar innan bim så kommer det alltid mörka flygningar som sedan går över till blödning. Lika ledsen varje gång. 

Denna månaden var jag så nöjd för att min kropp inte inbillat sig att den är gravid och jag har sluppit mina ''gravid'' sytom. Skönt. Jag känner att jag helt lutat mig tillbaka på läkarbesöket, det har ju inte gått på två år så varför hålla på att leta efter tecken? Så kände jag. 

Igår fick jag gå hem från jobbet lite tidigare, kände hur jag började blir sjuk. De senaste dagarna skulle jag kunnat somna stående och varit hungrig som en varg. Jag som annars äter 1500 kalorier om dagen har inte klarat mig på det. Min kropp har SKRIKIGT efter mat. Jag trodde såklart att det var för att min kropp behövde energin pga att jag höll på att bli sjuk. 

Fick feber igår, och kastade i mig flera olika middagar igårkväll så min man frågar mig om mensen kommit igång ännu... Då går det upp för mig att jag ska ha mens imorgon Fredag, och mina bruna flytningar inte startat ännu.  

Jag beställer genast ett test från apotea som kommer till mina Ica butik idag, torsdag. 

Springer hem och tar testet, filmar tom testet när det slår över till ''Gravid'' och sedan 1-2 veckor. 

Jag?? Jag som blivit så jävla ledsen varje månad i två år, är GRAVID? 

Snälla, alla rara söta, starka och underbara kvinnor. Jag önskar er ALL lycka i hela världen och jag håller mina tummar så hårt för er och att ni får precis så många bebisar som ni önskar. 

Jag ber till högre makter att min graviditet går som planerat. Orkar du som läser detta hålla en tumme för mig så är jag dig evigt tacksam. 

Om allt går som planerat, så blir vi föräldrar den 2 December <3 

Wow vad jag är inspirerad av alla er som är med i dessa trådar. Jag som sökt efter en ny bim-tråd varje månad. Aldrig vågat kommentera eller något utan bara varit med, hoppats för att sedan varje månad bli besviken och ledsen. Jag och min man har hört av oss till sjukvården för att starta en utredning varför det inte gått på över två år för oss. Vi har nu fått en tid i April. 

Varje månad är jag skengravid. Mina bröst ömmar, kan tom må illa, svullen och molande värk, men alltid två dagar innan bim så kommer det alltid mörka flygningar som sedan går över till blödning. Lika ledsen varje gång. 

Denna månaden var jag så nöjd för att min kropp inte inbillat sig att den är gravid och jag har sluppit mina ''gravid'' sytom. Skönt. Jag känner att jag helt lutat mig tillbaka på läkarbesöket, det har ju inte gått på två år så varför hålla på att leta efter tecken? Så kände jag. 

Igår fick jag gå hem från jobbet lite tidigare, kände hur jag började blir sjuk. De senaste dagarna skulle jag kunnat somna stående och varit hungrig som en varg. Jag som annars äter 1500 kalorier om dagen har inte klarat mig på det. Min kropp har SKRIKIGT efter mat. Jag trodde såklart att det var för att min kropp behövde energin pga att jag höll på att bli sjuk. 

Fick feber igår, och kastade i mig flera olika middagar igårkväll så min man frågar mig om mensen kommit igång ännu... Då går det upp för mig att jag ska ha mens imorgon Fredag, och mina bruna flytningar inte startat ännu.  

Jag beställer genast ett test från apotea som kommer till mina Ica butik idag, torsdag. 

Springer hem och tar testet, filmar tom testet när det slår över till ''Gravid'' och sedan 1-2 veckor. 

Jag?? Jag som blivit så jävla ledsen varje månad i två år, är GRAVID? 

Snälla, alla rara söta, starka och underbara kvinnor. Jag önskar er ALL lycka i hela världen och jag håller mina tummar så hårt för er och att ni får precis så många bebisar som ni önskar. 

Jag ber till högre makter att min graviditet går som planerat. Orkar du som läser detta hålla en tumme för mig så är jag dig evigt tacksam. 

Om allt går som planerat, så blir vi föräldrar den 2 December <3 

Wow vad jag är inspirerad av alla er som är med i dessa trådar. Jag som sökt efter en ny bim-tråd varje månad. Aldrig vågat kommentera eller något utan bara varit med, hoppats för att sedan varje månad bli besviken och ledsen. Jag och min man har hört av oss till sjukvården för att starta en utredning varför det inte gått på över två år för oss. Vi har nu fått en tid i April. 

Varje månad är jag skengravid. Mina bröst ömmar, kan tom må illa, svullen och molande värk, men alltid två dagar innan bim så kommer det alltid mörka flygningar som sedan går över till blödning. Lika ledsen varje gång. 

Denna månaden var jag så nöjd för att min kropp inte inbillat sig att den är gravid och jag har sluppit mina ''gravid'' sytom. Skönt. Jag känner att jag helt lutat mig tillbaka på läkarbesöket, det har ju inte gått på två år så varför hålla på att leta efter tecken? Så kände jag. 

Igår fick jag gå hem från jobbet lite tidigare, kände hur jag började blir sjuk. De senaste dagarna skulle jag kunnat somna stående och varit hungrig som en varg. Jag som annars äter 1500 kalorier om dagen har inte klarat mig på det. Min kropp har SKRIKIGT efter mat. Jag trodde såklart att det var för att min kropp behövde energin pga att jag höll på att bli sjuk. 

Fick feber igår, och kastade i mig flera olika middagar igårkväll så min man frågar mig om mensen kommit igång ännu... Då går det upp för mig att jag ska ha mens imorgon Fredag, och mina bruna flytningar inte startat ännu.  

Jag beställer genast ett test från apotea som kommer till mina Ica butik idag, torsdag. 

Springer hem och tar testet, filmar tom testet när det slår över till ''Gravid'' och sedan 1-2 veckor. 

Jag?? Jag som blivit så jävla ledsen varje månad i två år, är GRAVID? 

Snälla, alla rara söta, starka och underbara kvinnor. Jag önskar er ALL lycka i hela världen och jag håller mina tummar så hårt för er och att ni får precis så många bebisar som ni önskar. 

Jag ber till högre makter att min graviditet går som planerat. Orkar du som läser detta hålla en tumme för mig så är jag dig evigt tacksam. 

Om allt går som planerat, så blir vi föräldrar den 2 December <3 

Wow vad jag är inspirerad av alla er som är med i dessa trådar. Jag som sökt efter en ny bim-tråd varje månad. Aldrig vågat kommentera eller något utan bara varit med, hoppats för att sedan varje månad bli besviken och ledsen. Jag och min man har hört av oss till sjukvården för att starta en utredning varför det inte gått på över två år för oss. Vi har nu fått en tid i April. 

Varje månad är jag skengravid. Mina bröst ömmar, kan tom må illa, svullen och molande värk, men alltid två dagar innan bim så kommer det alltid mörka flygningar som sedan går över till blödning. Lika ledsen varje gång. 

Denna månaden var jag så nöjd för att min kropp inte inbillat sig att den är gravid och jag har sluppit mina ''gravid'' sytom. Skönt. Jag känner att jag helt lutat mig tillbaka på läkarbesöket, det har ju inte gått på två år så varför hålla på att leta efter tecken? Så kände jag. 

Igår fick jag gå hem från jobbet lite tidigare, kände hur jag började blir sjuk. De senaste dagarna skulle jag kunnat somna stående och varit hungrig som en varg. Jag som annars äter 1500 kalorier om dagen har inte klarat mig på det. Min kropp har SKRIKIGT efter mat. Jag trodde såklart att det var för att min kropp behövde energin pga att jag höll på att bli sjuk. 

Fick feber igår, och kastade i mig flera olika middagar igårkväll så min man frågar mig om mensen kommit igång ännu... Då går det upp för mig att jag ska ha mens imorgon Fredag, och mina bruna flytningar inte startat ännu.  

Jag beställer genast ett test från apotea som kommer till mina Ica butik idag, torsdag. 

Springer hem och tar testet, filmar tom testet när det slår över till ''Gravid'' och sedan 1-2 veckor. 

Jag?? Jag som blivit så jävla ledsen varje månad i två år, är GRAVID? 

Snälla, alla rara söta, starka och underbara kvinnor. Jag önskar er ALL lycka i hela världen och jag håller mina tummar så hårt för er och att ni får precis så många bebisar som ni önskar. 

Jag ber till högre makter att min graviditet går som planerat. Orkar du som läser detta hålla en tumme för mig så är jag dig evigt tacksam. 

Om allt går som planerat, så blir vi föräldrar den 2 December <3 

Wow vad jag är inspirerad av alla er som är med i dessa trådar. Jag som sökt efter en ny bim-tråd varje månad. Aldrig vågat kommentera eller något utan bara varit med, hoppats för att sedan varje månad bli besviken och ledsen. Jag och min man har hört av oss till sjukvården för att starta en utredning varför det inte gått på över två år för oss. Vi har nu fått en tid i April. 

Varje månad är jag skengravid. Mina bröst ömmar, kan tom må illa, svullen och molande värk, men alltid två dagar innan bim så kommer det alltid mörka flygningar som sedan går över till blödning. Lika ledsen varje gång. 

Denna månaden var jag så nöjd för att min kropp inte inbillat sig att den är gravid och jag har sluppit mina ''gravid'' sytom. Skönt. Jag känner att jag helt lutat mig tillbaka på läkarbesöket, det har ju inte gått på två år så varför hålla på att leta efter tecken? Så kände jag. 

Igår fick jag gå hem från jobbet lite tidigare, kände hur jag började blir sjuk. De senaste dagarna skulle jag kunnat somna stående och varit hungrig som en varg. Jag som annars äter 1500 kalorier om dagen har inte klarat mig på det. Min kropp har SKRIKIGT efter mat. Jag trodde såklart att det var för att min kropp behövde energin pga att jag höll på att bli sjuk. 

Fick feber igår, och kastade i mig flera olika middagar igårkväll så min man frågar mig om mensen kommit igång ännu... Då går det upp för mig att jag ska ha mens imorgon Fredag, och mina bruna flytningar inte startat ännu.  

Jag beställer genast ett test från apotea som kommer till mina Ica butik idag, torsdag. 

Springer hem och tar testet, filmar tom testet när det slår över till ''Gravid'' och sedan 1-2 veckor. 

Jag?? Jag som blivit så jävla ledsen varje månad i två år, är GRAVID? 

Snälla, alla rara söta, starka och underbara kvinnor. Jag önskar er ALL lycka i hela världen och jag håller mina tummar så hårt för er och att ni får precis så många bebisar som ni önskar. 

Jag ber till högre makter att min graviditet går som planerat. Orkar du som läser detta hålla en tumme för mig så är jag dig evigt tacksam. 

Om allt går som planerat, så blir vi föräldrar den 2 December <3