- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Svar på tråden Sorgen över en skilsmässa med barn.
-
Äldre 21 May 18:09
Finns en hel del forskning om det. Kolla bl.a. på PsychologyToday samt svenska sajten sorg.se om sorgbearbetning.
Mitt intryck av att ha läst på och min egna jobbiga erfarenhet för två år sedan är att det går stadigt över men du måste systematiskt bearbeta.
Tyvärr verkar det inte finnas så många genvägar, tvärtom.
Om du inte sorgbearbetar kan det ta ännu längre tid och man kan fastna i bitterhet. Det förkortar livet på riktigt typ.
Jag är rätt nöjd över min hantering men borde läst på bättre. Man blir seg och okoncentrerad men ändå måste så mycket skötas - flytt, barn, jobb, vänner, rasande ex (fast hon dumpade), skumma svärföräldrar, min tröstande pappa och mamma. Pust. Suck.
Jag tycker att det lättade när jag flyttade till eget. Det lättade att jag bröt nästan alla kontaktvägar. Det lättade när jag träffade ny kvinna och blev kär. Det lättade när jag kände att jag var den bästa föräldern på riktigt (exet hade passivt aggressivt försökt knäcka min självkänsla). Ett år efter skilsmässan var jag oftast glad igen. Nu två år efter skilsmässan tänker jag nog nån gång varje dag på det. Jag börjar tycka synd om den elaka kvinnan som lever isolerat och drar ner barnen i passivitet varannan vecka. Hon har skickat hatbrev till min släkt osv... -
Anonym (Hm)Äldre 21 May 18:17Kloka ord.Rudbeckius skrev 2018-05-21 18:09:25 följande:Finns en hel del forskning om det. Kolla bl.a. på PsychologyToday samt svenska sajten sorg.se om sorgbearbetning.
Mitt intryck av att ha läst på och min egna jobbiga erfarenhet för två år sedan är att det går stadigt över men du måste systematiskt bearbeta.
Tyvärr verkar det inte finnas så många genvägar, tvärtom.
Om du inte sorgbearbetar kan det ta ännu längre tid och man kan fastna i bitterhet. Det förkortar livet på riktigt typ.
Jag är rätt nöjd över min hantering men borde läst på bättre. Man blir seg och okoncentrerad men ändå måste så mycket skötas - flytt, barn, jobb, vänner, rasande ex (fast hon dumpade), skumma svärföräldrar, min tröstande pappa och mamma. Pust. Suck.
Jag tycker att det lättade när jag flyttade till eget. Det lättade att jag bröt nästan alla kontaktvägar. Det lättade när jag träffade ny kvinna och blev kär. Det lättade när jag kände att jag var den bästa föräldern på riktigt (exet hade passivt aggressivt försökt knäcka min självkänsla). Ett år efter skilsmässan var jag oftast glad igen. Nu två år efter skilsmässan tänker jag nog nån gång varje dag på det. Jag börjar tycka synd om den elaka kvinnan som lever isolerat och drar ner barnen i passivitet varannan vecka. Hon har skickat hatbrev till min släkt osv... -
Ja det är en stor sorg. Speciellt om man blir lämnad och det är otrohet med i bilden. Det är en process som man måste genomlida tyvärr. Det finns sätt att fly smärtan. Många tar till tabletter/knart och dricker mycket alkohol eller kanske flyr in i ett annat förhållande och det är möjlligt.
Jag tror att man då bara skjuter upp smärtan för sorgen måste få ha sin gång!
Enligt mig så är det så måste man döda det där hoppet om att det en gång kommer att bli bra igen. Jag har märkt att trots att man blivit så otroligt sårad och förnedrad och blivit behandlad som en dörrmatta så kommer man på sig själv med att sitta och tänka "det löser sig mellan oss i framtiden". Det är ju absurt!
Döda hoppet och minimera kontakten med ditt x! Försök att inte tänka på vad hon/han gör och om dom träffar sin nya och har sex ofta osv.
Det är bara att inse att : Det gör dom och det finns ingenting du kan göra åt det heller. Släpp ditt X ur huvudet..
Det är först nu 5 veckor senare jag börjar förstå det här. Jag har varit långt nere i kolgruvan.. -
Anonym (Ledsen) TrådstartarenÄldre 23 May 16:45
Tack för era svar. Jag tror jag ändå kommit rätt långt i processen. Bor själv och allt rullar på med barnen. Accepterat tror jag att jag gjort, till slut. Det tog flera år innan jag gav upp, tog mitt pick och pack och gick, bokstavligen. Först då kom hens vilja till förändring. När man kämpat i flera år. Det var för sent.
Men även om jag kommit långt är det ändå en stor, stor sorg. Ibland känns det som att jag är på väg ned i det svarta hålet, igen. -
Anonym (Ledsen) TrådstartarenÄldre 11 Jun 18:50Har du och din nya det bra? Ingen av oss har någon ny än. Jag tänker att det kanske blir lättare då. Vi har ingen otrohet i bilden. Jag har försökt dejta men jag är inte tillräckligt motiverad.Rudbeckius skrev 2018-05-21 18:09:25 följande:
Finns en hel del forskning om det. Kolla bl.a. på PsychologyToday samt svenska sajten sorg.se om sorgbearbetning.
Mitt intryck av att ha läst på och min egna jobbiga erfarenhet för två år sedan är att det går stadigt över men du måste systematiskt bearbeta.
Tyvärr verkar det inte finnas så många genvägar, tvärtom.
Om du inte sorgbearbetar kan det ta ännu längre tid och man kan fastna i bitterhet. Det förkortar livet på riktigt typ.
Jag är rätt nöjd över min hantering men borde läst på bättre. Man blir seg och okoncentrerad men ändå måste så mycket skötas - flytt, barn, jobb, vänner, rasande ex (fast hon dumpade), skumma svärföräldrar, min tröstande pappa och mamma. Pust. Suck.
Jag tycker att det lättade när jag flyttade till eget. Det lättade att jag bröt nästan alla kontaktvägar. Det lättade när jag träffade ny kvinna och blev kär. Det lättade när jag kände att jag var den bästa föräldern på riktigt (exet hade passivt aggressivt försökt knäcka min självkänsla). Ett år efter skilsmässan var jag oftast glad igen. Nu två år efter skilsmässan tänker jag nog nån gång varje dag på det. Jag börjar tycka synd om den elaka kvinnan som lever isolerat och drar ner barnen i passivitet varannan vecka. Hon har skickat hatbrev till min släkt osv...
-
Äldre 11 Jun 23:15Jag har svårt att vara ensam. Är social familjepappa. Dejtade därför snabbt, en sorts flykt från sorgen men nödvändig för mig. Blev kär efter andra förhållandet. Allt blir lättare. Vi har det bra men får jobba för att sova ihop 5-7 nätter per månad pga två hus, jobben, ungdomarna etc. Jag klarar mig inte utan samtal och intimitet. Exet tror jag aldrig kommer att försöka sig på en man igen, men man får hoppas jag har fel...Anonym (Ledsen) skrev 2018-06-11 18:50:45 följande:
Har du och din nya det bra? Ingen av oss har någon ny än. Jag tänker att det kanske blir lättare då. Vi har ingen otrohet i bilden. Jag har försökt dejta men jag är inte tillräckligt motiverad.
-
Anonym (Ledsen) TrådstartarenÄldre 13 Jun 11:50Men kände du inte behov av att läka först? Har lite svårt att förstå varför man faktiskt vill in i en ny relation snabbt. Om det råkar bli en ny relation snabbt är ju en sak. Men att aktivt söka det är inte min grej. Jag vill vara solo och landa först.Rudbeckius skrev 2018-06-11 23:15:01 följande:
Jag har svårt att vara ensam. Är social familjepappa. Dejtade därför snabbt, en sorts flykt från sorgen men nödvändig för mig. Blev kär efter andra förhållandet. Allt blir lättare. Vi har det bra men får jobba för att sova ihop 5-7 nätter per månad pga två hus, jobben, ungdomarna etc. Jag klarar mig inte utan samtal och intimitet. Exet tror jag aldrig kommer att försöka sig på en man igen, men man får hoppas jag har fel...
-
Äldre 13 Jun 18:03Jag hade nog behövt läka mer solo men har alltid varit i stort behov av att ge och få kärlek. Jag hade deppat ihop om jag varit solo längre tid. Vi är väl olika.Anonym (Ledsen) skrev 2018-06-13 11:50:46 följande:
Men kände du inte behov av att läka först? Har lite svårt att förstå varför man faktiskt vill in i en ny relation snabbt. Om det råkar bli en ny relation snabbt är ju en sak. Men att aktivt söka det är inte min grej. Jag vill vara solo och landa först.
-
Anonym (Ledsen) TrådstartarenÄldre 17 Jun 14:29Ja, alla är olika, självklart. Känner flera som gått rakt in i nya relationer och det gått jättebra. Själv har jag svårt att släppa människor nära. Så jag är en sådan som behöver mycket tid själv först.Rudbeckius skrev 2018-06-13 18:03:03 följande:
Jag hade nog behövt läka mer solo men har alltid varit i stort behov av att ge och få kärlek. Jag hade deppat ihop om jag varit solo längre tid. Vi är väl olika.
-
Anonym (Orolig man)Äldre 19 Jul 22:08
Min fru har bestämt sig att hon vill skiljas. Jag är fortfarande i chock då jag har svårt att ta in det. Vi har haft det knackigt i flera år men i vintras blev hon plötsligt gladare och ville ha sex jämt. Jag trodde att vi var på rätt väg. Men nu har hon blivit kär i en man hon chattat med på Wordfeud och Kik och vill skiljas. Hon har på bara ett par dagar helt släppt mig känslomässigt, pratar inte med mig, tittar inte på mig. Hon bara chattar med den här nye.
Problemet är att det är otroligt svårt att hitta en ny bostad åt henne. Men vi har i alla fall bestämt att hon ska sova i ett annat rum under tiden. Det är otroligt plågsamt för mig att ha henne nära men ändå oåtkomlig.
Jag är precis i början av processen och hoppas verkligen att jag kan komma över det för så här går inte att ha det.