Inte biologisk pappa till barnet

Skulle det vara ett problem menar du att ytterligare en pappa kommer in i barnets liv och blir en ytterligare trygg kontakt? Kan det vara skadligt för ett barn att omge sig av vuxna som älskar det?

TS är barnets pappa (finns väl ingen normal människa som valt bort sitt barn eller slutar att älska det trots upptäkt att man inte delar dna?). Och låt oss hålla tummarna att familjerätten fattar rätt beslut och att mamman tar sitt förnuft till fånga och tänker på vad som är bäst för barnet och inte för henne själva.

Kämpa TS!

Fy vilken mardröm! Sitter med tårar i ögonen nu. Alldeles fruktansvärt beteende av mamman och också oerhört usel utredning av socialen.

Detta kanske låter drastiskt, men har du funderat på att gå till pressen med detta? Både Aftonbladet och Expressen, samt lokaltidningarna. Ibland får detta snabbt myndigheter att omvärdera sitt beslut när deras dumhet kommer på display i tidningen.

Alla skäller på mig i tråden men tyvärr visade det sig att jag hade rätt, juridik och genetik går före sunt förnuft. Precis som du säger behöver det inte bli fel med ytterligare en pappa - om det sköts rätt. Alltså umgänge under ordnade former som alla är med på. Inget säger att den biologiska pappan är sämre pappa trots att han gillar att ligga med gifta kvinnor.

Det ni missar är att hela skulden ligger på mamman, inte på soc eller domstolar. Om hon visat sunt förnuft och sett till barnets bästa hade man aldrig hamnat i denna situation. Nu är positionerna än mer låsta och en utdragen vårdnadstvist (eller vad det nu ska kallas) gynnar inte heller barnet.

Men att TS skulle bli stämd för att han skrivit på faderskapet i god tro är inte möjligt. Det är isf mamman som borde bil stämd...

Jag kom att tänka på denna tråd när jag läste om något liknade men inte alls lika hårt som TS fått uppleva.

Jag hoppas du kommer få träffa din älskling någonting i sommar och jag får tårar varje gång jag läser i tråden. 

Det var tungt att läsa. Jag hoppas verkligen att du får träffa din dotter igen. Ja, det ÄR din dotter också oavsett om ni inte är biologiskt släkt.

Jag har inte läst annat än ts och ditt tillägg, men har du gått ut i tidningar med din historia? Det är något du borde göra. Hur har det gått?

Jag tycker verkligen att det borde vara straffbart att bete sig som denna kvinna, lura en man att han är far till barn som inte är hans.

Skadestånd till mannen samt fängelse för kvinnor som lurar någon att den är biologisk pappa när så inte är fallet.

Som det är nu kommer dessa bedragare undan alltför lätt. Nej, fängelse och böter samt att betala skadestånd- det vore det mest rättvisa för dessa bedragare som lurar i män att de är biologiska pappor fast då inte är fallet.

En bekant till mig gjorde liknande. Den biologiska pappan dök upp när barnet var ca 3 har jag för mig.

I det fallet har bio-pappan två helger i månaden, fejkpappan 1 helg i månaden och mamman resten.

Det bästa för sonen hade nog ärligt talat varit att få vara endast med fejkpappan men men...

Jag vet att det har gått ett tag nu. Men tråden berörde mig enormt mycket och jag kan inte låta bli att undra hur det har gått?

Uppdatering 2.0

Vi träffade Socialnämden (separat, då mitt ex inte orkar/vill se mej och då hennes ord är Socialens lag så...).

Min duktiga advokat påpekade det orimliga i att bryta umgänge och jämförde det med adopterade barn.

Socialnämden höll med och tog in en soc-konsult för att utreda hur umgänge ska läggas upp.

Träffade henne i början av augusti. Sa samma sak som innan, jag vill träffa mitt barn, var hur spelar ingen roll.

Hon ska träffa bio föräldrarna nästa vecka för att höra vad dom tycker är ok men det låter som vv fredag till att börja med, sen utökas det förhoppningsvis till vv helg.

Ingenting är klart ännu men det känns hoppfullt.

2 saker bekymrar mej.

1. Om dom bråkar kommer Soc avbryta umgänget m.h.t barnets bästa (Dom säger det inte rakt ut men det är vad jag läser in).

2. Tänk om hon inte vill träffa mej? Tänk om hon bara vill hem? Hur ska jag aggera?

Intellektuellt förstår jag såklart att det måste kännas jättekonstigt för henne om jag dyker upp igen men känslomässigt går jag sönder bara av tanken att hon inte skulle vilja träffa mej.

Blev i januari utköpt av äckel JMAB efter att dom tillslut insåg det meningslösa i att föröka knäcka mej med drogtest och HR samtal (biopappan sitter i ledningsgruppen så det var ju ganska självklart vems parti dom skulle ta)

Fixande ett nytt jobb efter 4 dagar igenom kontakter, har i veckan fått en ny tjänst = mer pengar samt tjänstebil.

Har träffat en väldigt trevlig, rolig och söt tjej som jag i vanliga fall hade blivit ihop med.

Har många bra och härliga vänner.

MEN, utan K är allt annat oväsentlig och saknar mening. Vill för sakens skull poängtera att jag inte kommer ta livet av mej men blir det inget umgänge kommer det krävas många timmar på psykolog soffan för att komma vidare. Glädjen över uppnådda mål blir ögonblickslånga eftersom jag inte får dela den med henne.

Det är som att jag sviker henne igenom att leva ett liv där hon inte är delaktig. Jag vet att det låter irrationellt men det är känslan.

Får se vad Soc kommer fram till i nästa vecka.

Upptaderar när det finns något att säga.

PS, har absolut funderat kring media men dels måste Soc få en chans, finns absolut inget att vinna för mej att bråka med dom just nu, sen måste ett reportage skötas med finess och respekt (läs inte ab&exp) då det är minderåriga inblandade och allt som hamnar på nätet finns där för all evighet.

Men stackars barn! Och dig förstås. Hur tänker mamman?? Usch, vilken vidrig människa! Det kommer dottern förstå snart.

Obligatoriskt faderskapstest på alla barn hade varit smart. Man vet aldrig...

Hej TS. Jag vet att det har gått fyra år sedan men din tråd berörde mig och många andra. Hur har det gått, finns K i ditt liv?