• OJA77

    Specialklass eller inte för sonen?

    Anonym (Lärare) skrev 2018-09-17 21:17:09 följande:
    Tack :)

    Tänkte bara säga att ni verkar vara jättefina föräldrar, så jag hoppas ni inte känner skuld över situationen. Skolan har agerat fel. Tragiskt. 

    Specialpedagogiska Skolmyndigheten (www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/) finns framförallt för skolpersonal tror jag, men jag tänker att ni ändå skulle kunna testa att prata med dem. De kan komma till skolor och föreläsa för personal t.ex, men vem vet, kanske kan de också hjälpa till med en viss juridisk kompetens/vara med på möten. De har alltid varit tillmötesgående när jag har pratat med dem i egenskap av lärare. Om inte de kan hjälpa till kan de säkert hänvisa er. Vill man sätta dit skolan finns ju flera vägar att gå, t.ex. barnombudsmannen, men det hjälper ju inte er son, så den är ju inte heller er kamp att göra. 

    Kanske kan ni kontakta skolpsykologen igen och fråga om hen kan ha ett möte med er enskilt för att rådgöra kring vilket stöd skolan kan ge nu när assistent finns. På samma möte kan ni kanske ta upp hur de uttryckt sig. Jag tänker att skolpsykologer har "tjock hud" och klarar av otrevliga rektorer. Det borde snarare vara de som tar kampen mot skolan och inte ni. 

    Lycka till. Jag hoppas verkligen er son får hjälpen han förtjänar nu.
    Tack snälla för dina fina ord. Behövde höra det! Nej, skuld känner jag inte men självklart har jag mina stunder när jag undrar om jag gör rätt som kämpar emot och om jag som mamma har missat nåt som alla  andra (inom skolan) ser och upplever som jag inte alls har fått se och uppleva när det kommer till min sons beteende. Landar ändå i slutändan i en magkänsla som är så stark och tydlig och som säger mig att jag kämpar av rätt anledning och för rätt sak!

    Tack för dina tips men nu har läget förändrats igen. I går fick vi samtal från skolan där de ansåg att det inte funkar med den överenskommelsen som vi hade från i förra veckan och avser att ändå flytta sonen till en specialklass i en annan skola. Nu tappade vi dessa 8 veckor och har bara tiden på oss som ett överklagande ger oss till att hitta en ny skola.....jag fattar verkligen inte hur skolan kan göra nåt sånt???! Hur kan man som skola vilja knäcka ett litet barn på det här sättet?! 
  • OJA77
    Anonym (Byt skola) skrev 2018-09-17 23:05:15 följande:
    Ja, du har helt rätt att det är en stor risk, men vi gjorde precis detta och höll vårt barn hemma i 4 månader och det hade otroliga (positiva) konsekvenser, till slut. Visst var det en enorm stress, och riskfyllt, men vi tog den risken för att skydda vårt barn istället för att följas med i ett system som inte brydde sig om barnen utan endast om politik och makt. Det var otroligt tuffa månader, men det gynnade barnet enormt, vi insåg vilken otrolig stress vi haft iom skolans inkompetens. Idag är sonen på en annan vanlig skola och det går otroligt bra. Man kan anta att eftersom det är en institution som ansvarar för barn, att de har erfarenheten och kunskapen hur de ska göra, men så är tyvärr inte alltid fallet, och ibland spelar den mänskliga faktorn in, där en rektor försöker behålla makt genom att sparka ut elever. 
    Vad härligt och höra att ni lyckades i er kamp mot skolan!! Kan verkligen tänka mig att de fyra månaderna var enormt stressande! Får jag fråga vad som inte funkade i skolan för erat barn? 

    Håller verkligen med om och är även min erfarenhet att makt och politik är det som har fått ta plats i vår konflikt med skolan och nästan noll fokus på den lilla pojken som allt egentligen handlar om!
  • OJA77
    Anonym (Oj) skrev 2018-09-18 10:54:42 följande:

    Nu har inte jag läst hela tråden men skulle definitivt sökt mig till en valdorfskola. Det borde ju finnas i Gbg. Tror det skulle passa honom bättre. Ev montessori


    Tack för tipset. Vi kommer att titta på alla skolor som skulle kunna passa vår son och kolla hur det ser ut platsmässigt!
  • OJA77
    Anonym (C) skrev 2018-09-18 11:58:18 följande:

    Vet inte var i Goteborg ni bor, men kolla eventuellt på Alexandraskolan. Den har visserligen judisk profil, men de tar emot barn från alla bakgrunder. Värt ett telefonsamtal och ett studiebesök.

    Har hört att de är väldigt bra att anpassa undervisningen efter det enskilda barnet.  Har hört att en pojke som gick där klarade sig helt OK där med anpassningar, men när han förväntades att klara en vanlig skola i sexan klarade han inte av kraven. Därför kan det vara bra att ni faktiskt har en långsiktig plan, eftersom sonen kommer behöva hitta sätt att hantera sina eventuella svårigheter när det väl är dags att byta efter femman. På den tiden hinner han ju dock mogna, förhoppningsvis få hjälp med eventuella läs- och skrivsvårigheter,  och ni kan också jobba med t.ex. Cogmed för att förbättra arbetsminnet.


    Tack för tipset, jag ska absolut kolla på det och se hur det ser ut platsmässigt hos dem. Vad är Cogmet för något?

    Självklart behöver vi hjälpa sonen med de problem som han har oavsett vad som händer för precis som du skriver så måste vi se på detta långsiktigt. Problemet är att vi har lagt all vår tid och energi på att tjafsa med skolan och ställa krav på dem och mindre tid på att hjälpa sonen då kraft och tid inte funnits. De har varit på oss och stressat fram olika beslut i två år vilket givetvis har påverkat hela familjen. Nu när de ännu en gång satt press på oss så får vi återigen sitta i telefonsamtal med mynidgheter/instanser samt skriva kompletteringar till skolinspektionen för en tidigare gjord anmälan och även överklaga det senaste beslutet.
  • OJA77
    Anonym (A) skrev 2018-09-18 12:25:46 följande:

    Försök få tag på ett ombud för sonen som kan hjälpa till. Vet tyvärr inte vart eller vem att söka och föreslå (lärare och spec.pedagog ni kanske kan ha något tips?)

    För att sedan få denna person med på ett möte med skolan.

    För det lutar ju som att de vill ha bort ert barn på direkten.

    Denna person kan faktiskt kanske få skolan att förstå sitt uppdrag de har gentemot barnen i skolan. Alternativt att ni får dig skolinspektionen (heter se så de som har ögon på skolorna?)

    Hur som, någon med kött på benen och kunskap i trassliga skolor behöver vara med.

    Jag kan tänka mig att just ert barn inte är den förste som blir bortskickad pga större resurskrav och tyvärr inte den siste. Men det behöver uppmärksammas.

    Orkar du så skriv ett öppet inlägg på fb, tala med lokaltidningen och kvällstidningarna.

    Så här får det inte gå till.


    Vi håller på att se om vi via sonens försäkringsbolag kan få juridisk hjälp och även ett ombud som framöver kan föra sonens och vår talan. Ja de vill absolut få bort oss. I dag förstod jag varför allt gick så fort. Vi anmälde skolan i maj/juni för brister i särskilt stöd osv och i dag fick jag veta av Skolinspektionen att skolan först i går inkom med sitt svar på vår anmälan. Med andra ord kan de nu hävda att de har provat ALLT och inget funkar och därmed fullgjort sina förpliktelser gentemot sonen. Sen att elevassistenten varade mindre än en vecka är en annan sak!!!!

    Skolan har tidigare haft en del anmälningar men inte fullt så många under 2018...har för mig att vi var 3:e eller 4:e anmälan. Tro mig, tanken har slagit mig att vända mig till allt och alla för att visa på hur illa vissa skolor sköter sitt uppdrag och hur dåligt vissa skolor behandlar vissa barn!!! Enda som hindrar i nuläget är sonen. Vill inte att han ska få det värre än han redan har det.
  • OJA77
    Anonym (C) skrev 2018-09-18 12:32:24 följande:

    Är specialskolan isolerad, eller är den en del av en annan skola? En inte helt ovanlig lösning är ju att elever t.ex. har vissa ämnen för sig, och andra tillsammans med en "vanlig klass".

    Undrar också om personalen på specialskolan ser det som att eleverna ska gå där hela grundskolan, eller är tanken hos dem att så småningom lotsa in eleverna på lämpliga skolor med eventuellt stöd?

    Har ni kollat eventuella tidigare anmälningar på er skola?

    Skulle det eventuellt fungera att han går på specialskolan en tid, medan ni väntar på en plats på en annan skola? Hur stora är möjligheten att faktiskt få en plats på en annan skola?

    Tyvärr är det inte lätt att vinna mot en dålig skola. Givetvis bör ni anmäla hela processen, men det blir lätt er son som kommer i kläm, så bäst för honom på lång sikt är nog att komma till en vettigare skola.


    Specialklasserna flyttade från våran sons skola till en ny skola där de sitter i egna lokaler och har ingen kontakt alls med andra barn under någon del av dagen, alltså varken lektioner, gympa eller raster. Om det hade rört sig om att sonen skulle bara ha vissa lektioner i specialklassen men fått ha tryggheten att vara med sina klasskamrater och storasyster hade vi föräldrar tänkt annorlunda.

    Enligt specialpedagogen på sonens skola som har gjort alla undermåliga utredningar så är det ytterst sällan som barn från specialklasserna någonsin går tillbaka till en vanlig klass. Skolan har ingen som helst plan på att se detta som en tillfällig lösning utan tanken är att han ska gå där hela sin skoltid då de har klasser upp till 9:an. De är grupperade i klasser så flera årskurser går ihop som jag har förstått det.

    Jag vet inte ännu hur snart vi kan få plats i en annan skola men jag ser inte nån poäng med att skola in sonen i en klass/skola som han sen ska lämna efter förhoppningsvis en kort tid.

    Skolan är redan anmäld av oss och nu har anmälan blivit kompletterad med även denna händelse. Jag förstod inte först varför skolan gick med på en elevassistent och nu backade men efter respons från skolinspektionen så insåg jag att det här var bara en dimridå för att kunna säga att de provat allt då skolan lämnade in sina papper och svar på skolinspektionens frågor i går. Knappast en slump att de fattade beslut om specialklass i går!!? Sjukt fult gjort och den det drabbar är sonen som börjar ana att nåt händer. Jag har inte haft hjärta att prata med honom om detta av rädsla för att det skulle knäcka honom. Vi har dålig erfarenhet av sonens dåliga självkänsla och förtroende från förra året när det var som värst.

    Absolut, ett skolbyte är ett måste men inte till specialklass.
  • OJA77
    Anonym (F) skrev 2018-09-18 13:18:55 följande:

    Varför duger specialskola till npfbarn men inte andra barn? Många är upprörda över tanken att ett barn ska behöva gå med npfbarn. Är de B-medborgare i samhället?


    Nej, jag tycker absolut inte att barn med npf-diagnoser är B-medborgare som du uttrycker det. Som förälder måste jag se till mitt barns bästa utifrån alla aspekter och jag anser att det inte skulle gagna honom att gå i en skola/klass som är anpassad för barn med diagnoser då min son inte har en och kan inte få en enligt BUP då han fungerar i alla andra situationer och miljöer förutom skolan. Jag tror starkt på att en flytt till en klass/skola som är helt isolerad från andra barn skulle helt enkelt påverka honom negativt. Han skulle se detta som ett straff och misslyckande samt utanförskap. Han har knutit band till andra barn och har vänner, tom en bästa vän. Med rätt stöd, engagemang och tid skulle han säkerligen klara av att gå i en vanlig klass men det kan vi tyvärr inte få där vi är nu.
  • OJA77
    Anonym (F) skrev 2018-09-18 15:09:29 följande:
    Det var mer till övriga i tråden, det är ju ändå förståeligt om du, hmm, ser det annorlunda eller hur jag ska säga. Även om det låter som att din son har lika mycket "problem" som npfbarn även fast han inte har en diagnos på pappret. Och anledningen till att jag skriver "problem" är såklart att jag menar att det är inget som är fel, alla människor är bara individer.
    Ja jag ser det på mitt sätt för att jag vet hela bakgrundshistorien som jag omöjligt kan få med i trådstarten för då skulle ingen orka läsa den. Jag tycker att det i alla situationer är ett måste att ta reda på varför ett beteende uppkommit och inte utgå bara från att det per automatik är fel på barnet. Huruvida min son har en diagnos eller inte är egentligen inte relevant men han har blivit delvis utredd av en psykolog som anser att det är andra saker som skapar frustrationen hos sonen. Några av de sakerna är läs- och skrivsvårigheter och kort arbetsminne.  Min son har reagerat starkt på att det har varit många lärarbyten under åk 1, väldigt hög ljudnivå i klassrummet, att det har varit slagsmål, bråk och mobbing i klassrummet borde riktat mot honom och andra barn. Detta i så pass stor utsträckning att det sattes in extra insatser i klassen för att lugna läget samt att ett barn fick byta till en annan klass i skolan. Skolan hade problem redan med att ha ordning på klassen under förskoleklass som sen eskalerade under åk 2. Du får givetvis ha din åsikt i ämnet och jag har respekt för den, men jag anser att de här händelserna väger in rätt mycket när jag bildar mig en åsikt om mitt barns beteende i skolan och när jag nu ska fatta beslut om mitt barns framtid! Skolan har ingenstans under sin utredning tagit hänsyn till nåt av detta samt att sonen åkt på en del slag och knuffar och varit retad och utfryst. Skolan har inte brytt sig om att ta reda på varför han beter sig som han gör och då blir det svårt att sätta in rätt insatser. Det är så jag ser på saken.
  • OJA77
    Anonym (gurra) skrev 2018-09-18 16:48:49 följande:

    Min son mer eller mindre tvångsflyttades till en specialklass i sjuan.
    Där träffade han ungar med mediciner som de gärna bjöd på, han lärde sig röka cannabis och fick kompisar som gärna var ute och slogs.

    Ett år senare placerade soc honom i familjehem... för saker som inte skulle hänt om han inte slängts in i den miljön och med dessa barn med mycket större problem.

    Det tog ytterligare två år innan han kom hem igen.


    Men fy det låter ju fruktansvärt!!! Jättetråkigt att höra och jag hoppas verkligen att han efter omständigheterna ändå mår bra nu!?

    Det är sånt som oroar mig också och får mig att känna mig väldigt tveksamt till den lösningen!! Nu är min son bara 8 år men han skulle gå med barn som är yngre och äldre med betydligt större problem än vad han har.
  • OJA77
    Anonym (Byt skola) skrev 2018-09-19 12:24:03 följande:

    Vårt barn ville inte göra något utan bara leka, fick aggressionsutbrott, sprang ut ur klassrummet. Vi hade inga sådana problem på andra ställen så vi förstod ganska så snabbt att det var skolan. Ni har kämpat i 2 år nu och det har inte funkat, sätt hårt mot hårt, säg till att ni letar ny skola och under tiden skärper skolan till sig, annars tar din man tjänstledigt och har er son hemma. Viktigt att se hur sonen mår, han kan bli traumatiserad av hur skolan behandlar honom, därför kan det också vara bättre att ha honom hemma en tid. Välj inte Montessori, det är inte för pojkar med temperament utan för flickor som är självgående och inte är i vägen. 


    Tack för att du delar med dig av din erfarenhet. Ibland känner man sig ensam i detta och när det har pågått så länge så blir det nästan normalt för en. Känner igen det lite för skolan säger att sonen är väldigt luststyrd och även min pojk blir arg när det blir för mycket och springer ut ur klassrummet. Absolut, nu har vi fått juridisk hjälp med att överklaga beslutet om flytt och under tiden kommer vi söka efter bättre skolor. Tack för tipset om att undvika montessori....tror inte heller att det skulle passa min son.
  • OJA77
    Anonym (gurra) skrev 2018-09-19 15:42:49 följande:
    Ja, det var hemskt.
    Jag kommer nog aldrig riktigt att läka, men huvudsaken är att sonen gjort det.

    Idag är han mer eller mindre vuxen och har inga problem.

    Det blandas hej vilt med ungar som har olika problem. Det kan säkert funka men för oss gjorde det helt uppenbart det inte.

    Jag hoppas att det går bättre för er.
    Anonym (gurra) skrev 2018-09-19 19:16:02 följande:
    Jo det gör det.
    Särskola är något fullständigt annat än resursskola.

    Och som svar på det du syftade på... nej, det kanske inte är bra att blanda ungar med svåra npf-diagnoser med barn som har andra problem.
    Nä det kan jag förstå! Barn har en tendens att klara av sånt bättre än vi vuxna men så är vi väldigt bra på att skydda barnen också. Skönt att höra att han tagit sig igenom alla svårigheter och mår bra!

    Jag har ännu inte berättat för sonen om vad skolan bestämt...hoppas ännu på att lyckas förhindra det och att han ska kämpa på och göra sitt bästa under tiden...så gott det går. Både sonens pappa och jag är överens om att flytta sonen till en resursklass är fel så vi kommer göra allt för att det inte ska ske..kollar på nu på andra alternativ!

    Jag håller med helt och hållet om att det är dumt att blanda barn på det sätter...det måste finnas kriterier som först måste uppfyllas innan man bara plockar ut barnen ur en skola till en annan...speciellt när det rör sig om resurs- eller särskola. Sånt kan påverka ett barns hela liv och ska tas på allvar!

  • OJA77
    Anonym (Frida) skrev 2018-10-02 15:17:01 följande:

    Hur går det för er?


    Ja du det är en ständig kamp med skolan just nu. Vi har anmält skolan till alla tänkbara instanser och överklagat beslutet om att flytta sonen. Dessa processer kommer att ta några månader. Vi har även sökt andra skolor men även där är det stopp pga långa köer. Vi får konstant mail från rektorn där hen undrar hur det går med att hitta ny skola, de påpekar svårigheter som sonen har, ifrågasätter varför vi nu har avböjt alla möten med skolan och nu vill de att vi ska skippa morgonomsorgen för att den inte fungerar. Vi sitter egentligen och bara och väntar på att de med tvång ska flytta sonen till den andra skolan och specialundervisningsklassen. Vi som föräldrar har inga rättigheter eller makt att göra nåt, inte egentligen, och det är fruktansvärt tärande och stressigt.
  • OJA77
    Pajama skrev 2018-10-03 03:21:44 följande:
    Man blir ju mörkrädd!!
    Inte konstigt att han reagerar på detta! Skolan brister och skyller på barnet!
    Det är ju han som har dålig arbetsmiljö och ska ha allt stöd från skolan för det, men de är inte kompetenta nog! Hoppas att ni får plats på en annan skola!
    (I min sons klass har de tidvis haft hörselskydd! Låter tokigt, men sonen uppskattar det och hörselskydden är eftertraktade!)
    Ja jag kunde aldrig tro att det kunde fungera så här i skolan. Det som har förvånat mig mest är hur lite jag som vårdnadshavare har att säga till om!! Inga rättigheter eller makt. Vill de flytta sonen så kan de bara göra det oavsett vad jag och hans pappa tycker om det. Att hitta en ny skola är inte det lättaste tyvärr. Finns flera bra och intressanta skolor men köerna är milslånga och det kan ta månader om inte år innan han får en plats. Jättefrustrerande! Hörselkåpor har min son också fått som en lösning på oljud men de har inte så många såna och läraren lånar ut dem till andra barn enligt sonen...
  • OJA77
    Anonym (Frida) skrev 2018-10-08 12:44:30 följande:
    Kan ni köpa egna? Egentligen ska skolan vara gratis, men hörselkåpor är inte jättedyra
    Självklart hade vi kunna göra det men nu har problemen med skolan och i skolan växt sig så stora att det inte skulle lösa något. Skolan vill inte ha kvar vår son eller ha med oss föräldrar nåt att göra med..
  • OJA77
    Anonym (Byt skola) skrev 2018-10-08 18:23:59 följande:
    Jag vet, vi hade precis samma, det är hemskt, men innan ni har hittat en lösning så måste ni spela lite charader för sonen att han ska gå kvar. 
    Ja det var ingen dum ide! Det ska jag fixa.
  • OJA77
    Hararochkaniner skrev 2018-10-08 12:52:46 följande:

    Om ni bor i en storstad så rekommenderar jag att ni googlar grundskola med specialkompetens inom ert barns funktionshinder. 

    Min son har autism och går på en vanlig grundskola som har specialkompetens inom autism. De, skolan, har skaffat honom en assistent och han har även möjlighet att studera i en egen lokal med henne och ca 4 andra barn med autism. Har man normalbegåvning så ska man så långt det är möjligt inkluderas i en vanlig klass men med anpassningar


    Vårt barn har inget funktionshinder så vitt vi vet. Det som psykologen kommit fram till är att han har läs och skrivsvårigheter som ev. skulle kunna vara dyslexi men det är för tidigt att uttala sig om det ännu. Däremot blir han frustrerad och blir då arg, han kan vara lite omotiverad om man inte är framme och puffar lite på honom och något luststyrd av sig. Vi bor i en större stad men det är jättesvårt att hitta info om skolor som jobbar för att inkludera barn i en vanlig klass, speciellt när han inte har någon diagnos men är normalbegåvad. Vi har haft önskemål om elevassistent men det fick vi inte, eller jo, i några dagar tills man beslöt att det inte fungerade och ångrade beslutet.
  • OJA77
    Anonym (Byt skola) skrev 2018-10-09 14:10:53 följande:
    Har ni funderat på att flytta ut ur storstaden? Det gjorde vi, enorm skillnad, mycket mer acceptans utanför, barn kan vara barn och blir inte dömda lika snabbt. 
    Av praktiska och ekonomiska skäl är en flytt inte möjlig. Dessutom är jag och barnens pappa skilda och det finns ett storasyskon också att ta hänsyn till. Det enda alternativet är att hitta en annan skola inom kommunen men det tar tid.
  • OJA77
    Anonym (Byt skola) skrev 2018-12-02 09:34:46 följande:

    Hur har det gått?


    Vi fick avslag när vi begärde inhibition (att sonen får vara kvar i sin ordinarie skola under tiden slutgiltiga beslutet fattats)  under tiden som överklagandet processades så sonen. Skolan valde att ganska omgående under novemberlovet tvinga fram en flytt. Tack och lov tog sonen det rätt bra och sa att det kanske var bra för nu skulle han kanske få hjälp. Två veckor efter flytten kom det slutgiltiga beslutet och vi fick rätt och skolan hade en hel A4-sida med paragrafer att rätta sig efter då de hade brustit i sitt handläggande av sonens utredningar och åtgärdsplaner. Vi hade rätt att omgående flytta tillbaka vår son men efter allt som hade hänt och efter att jag läst skolans yttrande till överklagandenämnden där de ljög om åtgärder som de vidtagit samt beskyllt oss föräldrar för saker och ting och massa annat så bestämde vi oss för att nu låta honom gå kvar i den nya skolan i väntan på annan skola. Sonen trivs och mår bra men nu har han börjat ifrågasätta varför han är där för han har börjat märka av mer att barnen som går i hans klass beter sig lite annorlunda mot hur han är... får se vad som händer framöver...
  • OJA77
    Anonym (C) skrev 2018-12-05 16:45:22 följande:

    Du kanske kan saga att hans gamla skola  i nuläget inte är så bra på att hjälpa barn som behöver lite extra hjälp, vilket han ju redan vet, så det är inte att tala illa om skolan.

    Därför får han just nu gå i en skola däremot är extra bra just på att både hjälpa barn med skolarbetet, men också extra duktiga på att lära barn hur de ska göra för att lära sig saker. Har man lite svårt att koncentrera sig är det ju extra viktigt att veta hur man själv lär sig saker på bästa sätt.
    Barnen i hans nuvarande klass har kanske lite svårt med vissa saker, så då hjälper den här skolan dem lite extra. En del går i skolan en kortare tid, medan de eller deras gamla skola lär sig mer om vad de kanske behöver extra stöd med, medan andra behöver mer tid.

    Vad sager sonens nya skola angående placeringen? Har de hittat bra metoder för att hjälpa honom?

    Har de eventuellt möjlighet att hjälpa till att ordna förtur till en annan skola? I de flesta kommuner används ju den här typen av skola bara för de barn som verkligen inte klarar av en vanlig skola, eftersom platsen är mycket dyrare.

    Idealiskt vore ju att den nya skolan hjälper honom att fylla igen eventuella luckor, och hjälper honom att hitta fungerande strategier som fungerar , och att man har en plan för hur och när han ska gå tillbaka till en skolklass med mindre anpassningar.


    Det är precis det vi har sagt till sonen för vi vill inte att han ska känna att det är nåt fel på honom samtidigt som vi inte vill tala illa om den gamla skolan då det finns en liten risk att han kan få gå tillbaka till den.

    De har inte sagt så mycket utan tagit den här tiden för att lära känna honom och hitta strategier som funkar. Det vi har hört är att han är kvar i klassrummet under alla lektioner och vad vi vet så har han inte haft några större utbrott. Vi har fått höra att han är smart pojke (vilket vi hela tiden vetat om förstås) och väldigt charmig. Vi ska i dagarna träffa hans pedagog för ett litet utvecklingssamtal så det ska bli intressant. 

    Vi har inte pratat med nya skolan om de, när det blir dags, kan tänkas hjälpa sonen till en annan skola. Tanken är att låta det vara som det är nu och se till att sonen får den hjälp han behöver dels med att komma ikapp med allt som han missat men även som du skrev strategier för att hantera de situationer som han upplevs som jobbiga. Jag tror att det bästa som har hänt honom är att han äntligen känner sig sedd och hörd. De lyssnar faktiskt på honom och hans behov, vilket han inte varit bortskämd med i förra skolan. De ser inte honom som ett problem eller som en jobbig och besvärlig pojke vilket har fått honom att släppa coola-killen attityden som han alltid innan tog på sig när han gick till gamla skolan. Jag vet inte om de ännu har någon plan för sonen för återgång. Jag misstänker att han kommer vara där även hela vårterminen. Vi får se hur det blir men just nu har jag en nöjd och lycklig son och det räcker gott och väl för mig.
  • OJA77
    Anonym (Byt skola) skrev 2018-12-16 08:09:54 följande:
    Håller helt med, du kan absolut säga att hans förra skola inte var så bra, för det är fakta och han är en smart kille som förstår det. Om det inte är fel på skolan, då är det ju fel på honom, vilket är slutsatsen han kommer att dra. Gå absolut inte tillbaka till gamla skolan, det kommer att bli ett trauma för din son.
    Han var rätt medveten själv om att han inte fick den hjälp han behövde så vi har fortsatt lite på det spåret de få gånger som hans gamla skola kommer på tal. Nej absolut inte tillbaka till den ursprungliga skolan. Tyvärr har de ansvar för honom och vi kommer få träffa rektorn varje termin inför en utvärdering av sonens framsteg. Känns så där att behöva möta människan som inte drog sig för att ljuga ihop ett yttrande i samband med vårt överklagande. Vi har sökt andra skolor sen tidigare och hoppas på att något ska dyka upp men just nu känns det inte så bråttom med det.
Svar på tråden Specialklass eller inte för sonen?