Hur hanterar ni åldersgränser?

Gör en bedömning utifrån alla sakerna du räknade upp. Gällande sociala medier typ fb, snapchat osv.

Snapchat och musically får min yngsta använda men hon får bara ha kontakt med vänner och vara med i grupper med folk hon känner. 
13-åringen har även insta och facebook.
Jag har pratat om sociala medier sedan de var små och varit väldigt tydlig med vad som är okej och inte, att de MÅSTE tala om ifall de blir mobbade, ser någon bli mobbad eller någon de inte känner försöker ta kontakt, inte lämna ut personliga uppgifter osv. Detta är de bra på och förstår allvaret.

Spel och filmer följer jag åldersgränser "hyfsat".
13-åringen spelar Fortnite. 10-åringen som snart är 11 skulle få göra det om hon var intresserad. En 8-åring hade inte fått spela här. Man kan säga att på spel och film kan jag tumma på 1-2 år samt en individuell bedömning av varje spel/film.

13-åringen har hamnat i en "skräckis"-period och vill se skräckfilmer, action. Hon får  se det mesta med 15-årsgräns men jag drar en gräns vid realistiskt grovt våld, våldtäkter mm. 

För mig är det enklast att följa rekommendationerna. 

Sedan vet jag att det är ett gäng 11-åringar i skolan som spelar Fortnite och i det läget skulle jag kanske gå med på det för att barnet inte ska hamna utanför den sociala gemenskapen när de spelar online. 

Men en 8-åring skulle inte få göra det. (Min son är 7.)

Vid 9 spelade min Fortnite. Det är ett ganska harmlöst spel ut våldssynpunkt sett, inget blod. Jag kanske tillåter för mycket jämfort med en del andra, men de i pojkens klass med storasyskon tillåts långt värre saker. Blir kanske svårare att säga nej till de yngre med med större syskon i huset som tillåts. Generellt tycker jag åldersgränsrekommendationerna är lite väl högt och konservativt satta.

Men en fråga på det där. Är det alltså blod som är läskigt främst när det handlar om våld? Eftersom det framhålls så att Fortnite inte innehåller blod.

Jag tar mig friheten att svara ur min synvinkel. Vår 9 åring spelar.

Ja det är våld, men det är många ?barnspel? där man ska slå/hoppa och ?döda? faror/på varandra/andra.

Det handlar i mitt tyckte mycket om barnets mognad. Förståelsen för vad som är på ?riktigt? och inte och att för att man gör så i spel kan man inte göra så i verkligheten.

Sociala medier har jag satt 13-årsgräns på, rakt av. Äldsta dottern har kommit dit och installerade snapchat på sin födelsedag direkt hon fyllde år men har inte brytt sig om övriga sociala medier.

Dels för att det faktiskt oftast är den rekommenderade gränsen, dels för att jag tycker den är klok, dels för att jag är noll intresserad av att hålla koll på vad ett ännu mindre barn har för sig på sociala medier och dels för att jag inte tycker barnen behöver hoppa på allt bara för att det finns.

Spel är jag lite mer liberal. 7 och 12-årsgränser kan få spelas något år före den åldern uppnås, beror på vad det är för spel men hittils har de inte velat spela något spel jag sagt nej till (men de har inte varit mer än 2 år för unga). 15 och 18-årsgränser är inte aktuellt ö h t. 

Håller med. Innan Fortnite spelade min som mycket "Plans versus Zombies" som ju är just så. Det spelet rekommenderar jag for yngre barn.

Det som blir en utmaning med just Fortnite är beteendet i interaktionen med andra spelare, vilka ord som används, och att inte lämna ut for personliga saker som namn och adress t ex till folk man inte känner. Och att inte sitta hela tiden, det är ganska bereoendeframkallande.

Tycker man kan göra skillnad mellan spel som t ex fortnite och sociala medier som Snapchat. Tror T ex att det är större chans att ditt barn groomas via Snapchat än fortnite i och med att de då skickar bilder till andra..

Sen så har vissa sidor åldersgränser (tror typ Instagram har 14år som gräns). Om du låter ditt barn bryta sådana regler och användaravtaö så lär du ju dem att skita i regler egentligen...

Jag frågade 10-åringen om många av killarna i hennes klass spelar fortnite och enligt henne gör de flesta det.

Samma tioåring vill ha snapchat för att alla tjejer i hennes klass har skapat en grupp där de har kontakt med varandra utanför skolan.

Hur hanterar ni utanförskapet som uppstår när kompisarna får göra en sak som ert barn inte får och som också är en grej som det pratas mycket om och uppenbarligen används rätt mycket?

(Och jag förstår att man fortfarande kan säga nej, men det är ju en fråga om hur man hanterar det, inte bara ett enkelt nej).

Varför frågar du bara om många av killarna spelar fortnite? Det är ju lika poppis bland tjejer? 

Just med snapgrupper m.m. så har jag valt att låta min 10-åring ha just för den sociala biten, men hon får som sagt bara ha kontakt med irl-vänner och vara med i grupper där irl-kompisar är med. Hennes klass har en snapgrupp som deras lärare är med i och övervakar.

För att jag känner tjejerna i fråga och vet att de inte spelar.

Hur övervakar du att snap-reglerna följs, kollar du på hennes mobil då och då?

På min sons skola har föräldrar, lärare och skolledning kommit överens om att barnen inte ska ha tillgång till sociala medier (låg- och mellanstadieskola). Så min son kommer inte att få använda snapchat eller liknande förrän högstadiet. Med spel och skärmar tycker jag inte att åldersgränserna är så viktiga. Det viktigaste är att barnen inte spelar för länge eller för mycket. Min son får spela 1 timme på lördag och 1 på söndag, inget under veckan. TV är jag inte lika strikt med eftersom han oftast bara har på den i bakgrunden medan han leker med annat.

Det händer att jag kollar mobilen, men främst har vi dialog kring snapchat och hon är väldigt bra på att tala om vad som händer där. Hon berättar om det dyker upp något konstigt eller om folk är elaka mot henne eller andra så jag har mycket förtroende för henne när det gäller sociala medier.

Sonen på 11 år fick börja spela fortnite i somras .dels för att åldersgränsen är 12 år o dels för att alla hans klasskompisar spelar det. Han har haft det svårt med den socialabiten i klassen så det ville vi försöka bättra o det funkade faktiskt för nu är han med i klassen o umgås med dom. Gällde samma med snapchat då alla i hans klass hade det o var med i en snapchatgrupp så det har han oxå fått i somras. Men 16 och 18-årsgräns spel säger vi nej till.

Mina söner på 7 och snart 11 får spela tex Fortnite. Vi upplever att de fixar det och inte mår dåligt av det på något sätt. Jag tror mer på att prata mycket och resonera kring hur barnen känner inför olika saker, än att se precis på åldersgräns. Dock skulle jag inte låta dem spela väldigt våldsamt med 15-årsgräns tex utan det ska vara "lagom". En del barn kanske lätt blir ängsliga och då är det nog klokt att begränsa mer. Ingen av mina har lätt för att bli rädda av filmer och sånt. Vad jämnåriga får göra och se har absolut inverkan. Min 11-åring har en vän som inte får vara med de andra och spela eller göra saker som de får och tyvärr leder det absolut till ett visst utanförskap. Han kan ju inte vara med och prata om spel som de andra får spela och det är ju ett stort intresse hos killar i den åldern. För min son är den gemenskapen jätteviktig.

Min dotter kommer få bestämma själv utan att jag lägger mig i. (Hon är 6) redan nu är jag med och tittar på programmen hon ser, hänger med i spelen hon spelar mm inte för att kontrollera utan för att vi ska diskutera tillsammans vad hon ser och upplever på samma sätt som vi gör i verkliga livet.

Fast ärligt talat. Det finns barn som får bestämma själva och som resultat av det spelar oerhört våldsamma spel med 18-årsgräns när de går i lågstadiet. Kommer din dotter fortfarande få bestämma själv då?