Jag vill ligga med min kollega, är gift

Och om det är deras GEMENSAMMA förhållande och deras GEMENSAMMA barns trygghet som står på spel, hur kan man då påstå att han inte har med saken att göra? 

Du tror inte att hennes man kommer vara mer orolig och ledsen om TS knullar kollegan?

Är att bli orolig och ledsen det absolut värsta som kan hända en i livet eller kan man tänka sig att ibland dyker problem upp som gör en orolig och ledsen men att det är bättre ar man får reda på det i tid än när det redan gått åt helvete och det finns ingen återvändå?

Sköta det själv låter ju jättebra i teorin... tänk va enkelt allt skulle vara om alla kunde tänka klart och göra rätt val bara av sig själva... men så ser tyvärr inte verkligheten ut. Folk verkar rätt ofta göra jävligt korkade val när de "sköter det själva". 

Att trappa ner kontakten låter ju så enkelt, hur svår kan de vara... men bevisligen vill ju TS inte dra ner på kontakten för hade hon verkligen velat så hade hon kunna göra det när som helst. Men varför skulle hon göra det? Det finns ju inget som helst hinder för att hon ska gå omkring och suga på karameller i åratal om hon vill. Varför ska hon göra sig av med spänningen och pirret hon upplever med kollegan om det inte finns någon som helst hinder för att hon ska fortsätta med det?

Var nog lite otydlig inser jag.

Att bara prata med din man hjälper naturligtvis inte.

Den andra komponenten är ju din kollega och så länge detta är en hemlighet så tror jag pirret fortsätter och därmed kommer du att fortsätta mata de känslor du har.....då är det stor risk att du trillar dit.

Får känslan av att det är han som är drivande och du bara låter dig svepas med?

Visa att DU har en vilja. DU är inte skyldig att rådfråga honom om nått för att få slut på detta. Det är DU som skall bestämma din och din familjs framtid.

Avveckla intima möten med kollegan nu de sista veckorna innan er semester, ta sedan ett samtal med din man, säg bara vad du anser behövs sägas (du har faktiskt inte gjort nåt än). Tar du bort hemlighetsmakeriet så tror jag pirret försvinner.

 

TS. Hoppas du haft en bra dag på jobbet.

Helt rätt..Håller med.

Ts, vill du inte svara på hur din kompis reagerade när du delade med dig av ditt dilemma??

.Hon lyssnade mest. Dock framkom det att hon har det tufft i sin relation, och att de båda varit otrogna mot varann, och att det berodde på att de inte har det bra. De är på väg isär efter 13 år. Så vi pratade inte bara om mig, men konstaterade att våra situationer var annorlunda. Hon var otrogen med one-night-stands, mycket för att hon är missnöjd med sin relation (de går i terapi nu dock), så är inte mitt utgångsläge. Men hon rådde mig till att åka på semestern, få distans och då kanske kunna se saker klarare.

Du håller fortfarande på och funderar kring vad du skall göra.

Några tankar. Du pratar mycket om dina starka känslor du inte kan komma förbi.

Men jag tror att det är tankar du föder som skapar dessa känslor.

Tänk dig att när du såg denna kollega så skapade du ett scenario. Som i en film. Du tänker dig vad som skulle kunna hända. Och väcker en massa känslor som du njuter av. Någon sa att det är som att ha ett monster inom sig. Men det överlever inte om du matar det. Och det är vad du gör hela tiden.

Vänd på scenariot. Du får reda på att kollegan har syfilis som inte går att bota. Skulle din film få en annan vändning då? Eller skulle dina starka känslor vara kvar.

Möjligen som sjuksköterska då.

Eller tänk dig att kollegan verkligen skulle berätta att han är förälskad i dig och ville att ni skulle åka på en tjänsteresa tillsammans och antyda att ni skulle bo i samma rum. Dagen ni skall åka blir ditt barn svårt sjuk och behöver åka till akuten.

Om det handlar om starka känslor du är drabbad av skulle du be din man åka med barnet till akuten och följa med kollegan. Känslorna är ju så starka att du inte kan hantera dem. Det har du ju sagt flera ggr.

Nej du. Jag tror du njuter av denna film. Så mycket att du skulle vilja förverkliga den. Men påstå inte att det inte är genomtänkt. Du beter dig tom som om du skulle kunna lägga din man och dina barn i potten för att få ett lyckligt slut på filmen.

Annars skulle du för länge sedan ha gjort det som många säger åt dig att göra.

Ex låt din man läsa vad du skrivit här och ta det där ifrån. Verkligheten skulle få dig att förstå vad du riskerar.

Jag undrar vem din man älskar. För när ni pratar med varandras så tror han du är en annan. För han vet ju inte vem du egentligen är.

Ett av det viktigaste beståndsdelarna i kärlek är ju ömsesidighet. Stämmer det på det sätt du älskar din man????

Dessutom du har chans att knäcka Mickes rekord om du fortsätter som du gör nu.

Alltid något.

Moralgubben,

Du får det att låta så enkelt. I själva verket så är det ju inte det, eftersom Man ju VILL vara med den som man är förälskad i. Det är givet att TS njuter av känslorna, samtidigt som hon sliter med lojaliteten.

Om man säger såhär så kanske det blir tydligare: borde inte TS vara tillsammans med den hon har mest och starkast känslor för?

Av det Ts berättat så framgår dock att hon helst vill hålla fast vid familjen. Det är möjligt, som du är inne på, att TS inte har hundraprocentiga känslor för sin sambo men det behöver inte vi spekulera i. TS må få ha den relation hon vill, oavsett ?varför?.

Jag är inte elak nu... men tycker du verkligen det var rätt person att tala med om dina problem/lust.

Vad jag förstår visste du inte om deras otrohet. Men allvarligt, man kan ju inte ta råd av någon som löser sina egna relationsproblem med ons. Eller tänker jag helt fel nu ?

Hon försökte alltså trots sina erfarenheter inte avstyra det du är på väg in i utan bara råder dig att åka till Bali för att tänka och komma bort ett tag ???

Det är ju bra att dom går på terapi för att lösa sina problem...och det är väl det rådet hon skulle gett dig också om hon tänkt till lite..

"Sök en bra terapeut och tala med honom om dina tankar. Gå inte över gränsen för risken finns att du får ett helvete om du gör det."

Jag visste inte om deras otrohet nej. Och vad är rätt person? Får den någon man rådfrågar inte ha varit i samma sits? Hon har ju t.o.m varit med om det - åt bägge håll - så jag anser inte att hon är fel att prata med. Hon tycker mycket om min man, och mig, och hon har aldrig gett mig rådet att bara köra på. Men hon har lyssnat, utan pekpinnar eller dömande, och påpekat att oavsett är valet mitt och ansvaret för mina handlingar bara mitt. Men hon tycker såklart att jag ska låta bli. Det tycker ju jag själv också.