Ekonomi med sambon?

Tal för detta svar citerat under och alla era svar??

Jag litar inte längre på mina egna känslor när det gäller min situation. Jag är 27 år nu.

Just nu blir jag utsatt för silent treatment då jag vägrade sex( som alltid) då hans idé om att försöka är att ta på mig mellan benen ?på skoj? o skämta om det o tjata att vi har aldrig sex.

Om jag skulle ta upp varför skulle det bara leda till att han skriker på mig eller skyller på mig.

Läste om detta o måste bara tillägga att oftast är det jag som vill ha det rent hemma o han är väldigt grisig av sig, och nu har han blivit van att det ska vara fixat hemma dock är han ingen diktator att det ska vara kliniskt rent så ville bara förtydliga. Han vill att det ska vara ren disk nör han behöver bestick o porslin o ren tvätt 2 ggr i veckan helst o någorlunda städat 1 gång i veckan så jag tyckte inte förut att det var något problem, såg ju oss som ett team, klart jag gör det som sitter hemma tänkte jag...

Hade ju så stor respekt att han jobbade o dålig sjökvförtroende att jag satt hemma.

Har jobbat under dessa år innan jag blev ännu sjukare men då var det bättre, då bjöd han till osv var jättekonstig då jag hade mer pengar ja då behandlade han mig överhuvudtaget med mer respekt.

Jag hade sex för flera år sen mot min vilja flera gånger då kände mig psykiskt pressad av honom. Har slutat med det nu o väntat på att han ska vara romantisk o lyssna på mina behov, vilket aldrig händer då han säger ? du ger ändå inget sex? vilket kan stämma då han var väldigt uppvaktande för länge sedan men jag ville inte ändå pga just att jag var deprimerad o nu försöker jag att han ska vilja ta hänsyn till mig igen o behandla mig bra men det händer aldrig och jag skyller på mig själv mycket.

Överhuvudtaget vet jag inte vad som händer o varför längre....

har läst nyligen varningstecken på psykiskt misshandel o det mesta stämmer in på honom

Jag tycker man ska bidra efter förmåga dvs man kan betala procentuellt så att du symboliskt bidrar lite på hyra och mat MEN resten du skriver är helt sjukt och fruktansvärt och ingen ska ha det som du har det! Du är hans tjänstehjon och så fort du säger något så trampar han ner dig lite till i skiten eftersom han har hela makten i er relation. 

Flytta i morgon! Hem till mamma om du inte har något annat men det är en osund miljö och du kommer inte må bättre då han är en del i att du mår dåligt, helt klart. 

Tack för alla Era svar!!! Det betyder mycket för mig!!!!

Det bekräftar mest det jag känt o andra sagt till mig.

Min mamma tjatar varje dag om att komma hem och min pappa är lyckligt ovetande om allt detta i detaljnivå han vet bara att jag är olycklig.( känns som jag vill vara den duktiga flickan inför honom skäms hur jag har det)

Ps igår ?hotade? han mig att gå till prostituerade om jag inte börjar släppa till som om det ska skrämma mig på nåt sätt att öppna benen.

Han utsatte mig för silent treatment o gick o köpte mat till sig kom tillbaka o spela tv spel.

Jag somnade både ledsen och förbannat.

När jag sa? vi kan väl ta höstpromenad ihop o ha lite romantisk? till hans sextjat som svar, svarade han ? pallar inte? o så började tystnaden.

Jag verkligen hatar honom just nu.

Han är 4 år äldre och på honom låter det som att det är 20 år när han ofta ska påpeka att jag är för ung för att veta eller komma ihåg vissa saker. Sen kallar han mig för ?kärringen? ändå till sina arbetskamrater vilket jag bett om att han ska sluta om han inte vill bli kallad gubbjävel själv. Det är som att han blir argare varje gång jag står upp för mig själv o det byggs på o byggs på tills det resulterar i något extra svinigt beteende mot mig.

Gå till prostituerade?? Ja, varsågod.

Flytta hem till mamma. Om du har ont i kroppen kanske du kan passa på att plugga? Då får du CSN och kanske kan få en studentlägenhet också.

Det här med ekonomin är hans sätt att rättfärdiga hans beteende mot mig iaf vad han säger till mig.

Han har första tjing på dush tv o allt annat i hushållet. Det är inte ovanligt att jag får komma ut från dushen direkt ( han ger mig under en halv minut) om jag råkar vara där när han behöver dusha direkt när han kommer från jobbet eller nåt.

Jag har extremt extremt svårt att tro att något skulle förändras om jag nu skulle betala även hyra, utan tvärtom sett tecken på snyltande från HANS sida nuförtiden vilket är tragikomiskt. ( han tar sönder mina saker som är väldigt dyra för mig men kostar inget för honom och ersätter den inte trots jag behöver dem)

Tvättade en gång hans lakan som han hade sölat ner, det gick inte bort i tvätten och då slängde jag den( totalt nersölat inte någon droppe) då skrek han som besatt tills jag var tvungen att ta mig till stan direkt på samma sekund o köpa honom nytt. Samma hände när jag åt upp hans ost.

Hade jag varit sig så hade jag lämnat. Han verkar inte bry sig särskilt mycket om dig eller hur du mår.

Jag är i liknande situation som dig, med skillnaden att vi inte kör ?ditt och mitt? utan försöker vara ett så bra team som möjligt och hjälpa varandra i tuffa situationer.

Nu är vi visserligen gifta med gemensam ekonomi, men vi har alltid hjälpt varande, även innan vi gifte oss. Ibland har man oturen att under en förhoppningsvis begränsad tid hamna i en jobbigt ekonomisk sits, och då tycker jag det känns självklart att man hjälps åt. Det finns inget som säger att din sambo aldrig kommer hamna där du är och då kommer han vilja ha ditt stöd, precis som du behöver hans stöd nu!

Jag hade kanske förstått din sambo lite grann om det hade varit så att du bara satt hemma och inte lyfte ett finger. Men du verkar ju ändå, precis som jag, hjälpa till så mycket du kan. Det spelar ingen roll att det inte är pengar, du tar hand om honom och erat hem och det tycker jag är värt ganska mycket.

Sen har han insinuerad ofta att om jag släppte till så skulle han vara mycket trevligare mot mig. Hans egna ord. Känna sig mer manad att behandla mig bättre. Han säger så. Fast mest handlar det om pengar.

[quote=79205596][quote-nick]Förstabarnet33 skrev 2018-11-11 08:43:37 följande:[/quote-nick]Hade jag varit sig så hade jag lämnat. Han verkar inte bry sig särskilt mycket om dig eller hur du mår.

Jag är i liknande situation som dig, med skillnaden att vi inte kör ?ditt och mitt? utan försöker vara ett så bra team som möjligt och hjälpa varandra i tuffa situationer.

Nu är vi visserligen gifta med gemensam ekonomi, men vi har alltid hjälpt varande, även innan vi gifte oss. Ibland har man oturen att under en förhoppningsvis begränsad tid hamna i en jobbigt ekonomisk sits, och då tycker jag det känns självklart att man hjälps åt. Det finns inget som säger att din sambo aldrig kommer hamna där du är och då kommer han vilja ha ditt stöd, precis som du behöver hans stöd nu!

Jag hade kanske förstått din sambo lite grann om det hade varit så att du bara satt hemma och inte lyfte ett finger. Men du verkar ju ändå, precis som jag, hjälpa till så mycket du kan. Det spelar ingen roll att det inte är pengar, du tar hand om honom och erat hem och det tycker jag är värt ganska mycket.[/

Tack för ditt svar!!

Ja så känner jag innerst inne oxå exakt såhär!!