16 årig bonus ignorerar mig
Jag är alltid trevlig och försöker fråga saker eller prata, men gillar inte att vara för påträngande och då kan det gå en vecka utan att vi sagt ett ord till varandra. Det känns stelt och jobbigt att bo där, eftersom de verkar tycka mest att jag tagit pappan ifrån dem och är i vägen.
Jag vill vara särbo, men min sambo säger att då har vi ingen framtid ihop och då får det vara slut. Både barnen och jag tycker att särbo är det bästa, men sambon vägrar, eftersom han är lite av en kontrollfreak och inte litar på mig, plus han anser att vi då tar ett steg tillbaka i vår relation.
Din sambo verkar inte så lyhörd för sina barns verkliga behov och inte heller för dina utan väldigt ego som både vill tvinga dig och sina barn att bo ihop för att det passar hans intressen.
Det är inte så himla lätt för barn att tvingas ihop med föräldrars partners hit och dit under uppväxten. De flesta vuxna skulle aldrig acceptera det men barn måste finna sig i att nu är det pojkvän si och nu ska flickvän så flytta in, ni får gilla läget för pappa och mamma vill ha vuxenliv.
Jag har själv vuxit upp med en hel massa kvinnor som min pappa kommit hem med under åren. En del gillade jag, en del gillade mig, en del gillade jag inte och en del gillade inte mig. När nån av de jag gillade blev utbytt så blev ju även jag ledsen - men hade inget att säga till om, och när nån skulle flytta in så fick jag bara gilla läget. Det var styvsyskon hit och dit som man skulle förhålla sig till och se till att komma överens med. Det var ren pina att komma till honom med dessa nya kvinnor som tyckte si eller så om hur man skulle vara och göra.
Nu i vuxen ålder träffar jag min pappa rätt sällan, det skadade vår relation med alla hans kvinnor som kom och gick och som fick lov att påverka mitt liv så mycket. Jag har jag inte så mycket till övers för den han numera är gift med heller så jag håller mig utanför hennes drama i mesta möjliga mån.