• Anonym (Jätteledsen)

    Måste jag lida hela livet?

    Jag är 35 år och har en flicka i förskolan.

    Sen jag fick henne, redan i graviditeten egentligen började jag bli väldigt trött och sov hela tiden. Så pass att jag i tredje månaden sa upp mig pga tröttheten och längtan till sovande.

    Detta släppte aldrig. Skiljdes när flickan var liten. Exmaken klagade ofta på mina sömnvanor. Det vill säga, jag kunde sova till 11-12 på dagen. Vi kom alltid hemifrån vid 14-15 (helger). Medan han var vaken sedan 7 på morgonen, ibland även flickan.

    Jag är hemma väldigt ofta från jobbet. Skäms att skriva hur mycket men det är mycket. Jag kan missa viktiga saker i övriga livet pga min trötthet och sovandet. Jag kan gå och lägga mig kl 21-22 men ändå vara plågsamt trött på morgonen. Har provat allt.

    Min största sorg är att min flicka också lider av detta. Hon går förskola idag men får vara hemma 1-3 dagar i veckan för hennes mor är trött för att gå upp. Det brukar vara att flickan sitter med paddan eller någon leksak och ber mamma vakna, detta kan vara runt kl 10-11. Jag ber min flicka att sova lite till men hon är ju pigg som barn ska vara. Hon blir så ensam.

    Vi gör aldrig något innan kl 15 på helgerna. Även efter att vi gått upp (ca kl 11) så vill jag sova igen efter frukosten. Hon tvingas ibland också sova av inget val eller tristess. Vi känner heller ingen så vi kan uppmuntras till att gå upp och starta dagen.

    Jag blir så ledsen för jag vill vara pigg som alla andra, mest för min flickas skull. Så hon får vara pigg och glad och ha rutiner, främst vardagar. Förskolan reagerar lite på frånvaron men de ser att flickan mår bra och är i god hälsa, god hygien och välklädd. Jag har dessutom ett bra jobb så ekonomin är inte dålig (om det nu spelar någon roll - tycker jag väl inte att det gör när allt annat är så fruktansvärt sorgligt).

    Jag är en kärleksfull mamma och min dotter är glad och sprallig men just det här... varje morgon är en plåga.. halva vårt liv sover vi... vi gör inget kul... ganska ensamma och jag är ständigt trött. Innan jag fick barn var jag igång dygnet runt, energin tog inte slut. Men nu, jag är glad om jag orkar gå och handla..

    Vårdcentralen har kollat sköldkörteln - OK.

    Järnvärden mm är OK. Hade d-vitamin brist men hjälpte inte att få tillskott i form av droppar (flaska).

    Vad ska jag göra? Är så ledsen. Kan inte vara hemma och sova hela livet :(

  • Svar på tråden Måste jag lida hela livet?
  • Aniiee

    TS, be att få bli remiterad till sömnanalys, eller skriv en egenremiss. Du kanske har sömnapne eller inte kommer i djupsömn ordentligt. Då blir man typ permanent trött. Du kan ju inte gå omkring i en evighet sådär, det går ju inte. 


    I have a growing lack of disgust for you
  • Aniiee
    Anonym (Jätteledsen) skrev 2019-01-23 12:03:33 följande:
    Har testat så mycket kosttillskott. Men ska kanske prova multivitaminer. Är det en dryck eller tabletter?

    D-vitaminet var faktiskt jättelågt. Läkaren i 60-års åldern sa att han aldrig hade sett så låga värden. Fick flaska med droppar att ta, folk som jag känner som har låga d-värden hajjade till när jag berättade om styrkan. Minns inte längre, hjälpte inte i alla fall :(
    Fast i sverige behöver vi käka d-vitamin nästan året om, så om det "inte funkade" och du slutate så kanske du fortfarande går omkring med d-vitaminbrist (eller, rättare, det är nästan helt säkert). Tog du ett nytt prov som visade att du kommit upp i normala d-vit-värden?
    I have a growing lack of disgust for you
  • Anonym (Också trött)

    Känner igen mycket av vad du skriver vad gäller tröttheten. Samma jär med år av trötthet som inte försvinner hur mycket man än sover.

    Jag skyller för min del på depression men trots medicinering så kände jag aldrig någon förbättring. Blev även utredd i somras och fick diagnosen atypisk autism och drag av ADD. I samband med det bytte jag antidepressiva till någon preparat som fungerar bättre i samband med ADD och helt plötsligt så kunde jag vakna av mig själv på morgonen, fick upp ögonen och kunde ta mig ur sängen.

    Så för min del har det hjälpt efter att ha bytt medicin 4 gånger! Ligg på läkare att utreda dina problem mer, testa olika mediciner tills du hittar något som fungerar! Lycka till!

  • Pentra
    Anonym (Jätteledsen) skrev 2019-01-23 12:03:33 följande:
    Har testat så mycket kosttillskott. Men ska kanske prova multivitaminer. Är det en dryck eller tabletter? D-vitaminet var faktiskt jättelågt. Läkaren i 60-års åldern sa att han aldrig hade sett så låga värden. Fick flaska med droppar att ta, folk som jag känner som har låga d-värden hajjade till när jag berättade om styrkan. Minns inte längre, hjälpte inte i alla fall :(

    Vet hur jobbigt det känns att vara ständigt supertrött. Hjärnan vill upprepat stänga ner kroppen i sömnlöge och det fast att ögonen är vidöppna och man är sysselsatt med något. Mivitotal är flytande. Jag brukar blanda it det med lite vatten eller juice eftersom jag tycker smaken är stark. Den dos D-vitamin som du behöver, om du har brist, är faktiskt hela 500 mikrogram om dagen, tills du kommit upp till normal blodserumnivå, och det kan ta några månader, minst. ... Om du är uttröttad så är kroppen och psyket antagligen stressat, och då lider du med stor sannolikhet av magnesiumbrist som blir alltmer påtaglig. Magnesiumbrist ger nämligen kronisk trötthet. ... Säger även samma som Aniiee, det kan även vara så att du lider av andningsuppehåll när du sover. Det kan också ge kronisk trötthet. Vet du om någon märkt hur du andas när du sover? ... Jag dricker inte kaffe, alls, så vid vissa tillfällen, när jag verkligen måste hålla mig pigg och alert, så tar jag guarana, och sedan så sover jag när jag kommer hem. ... Med vänlig hälsning, Pentra
  • Anonym (Sömnens kvalitet)

    Jag tror det kan bero på kvaliteten på sömnen.

    Kvaliteten är viktigare än kvantitet och du behöver söka sjukvård igen och ligga på om eventuell remiss till sömnklinik.

    Sömnen delas in i cykler och varje cykel består av olika stadium, det är mängden djupsömn som avgör om vi vaknar utvilade eller inte.

    Jag tycker att pappan ska ha barnet i veckorna i alla fall just nu och hade jag varit som du hade jag testat att börja träna och lägga om kosten vid behov. Träning och rörelse har positiva effekter på kroppen, på vårt mående och också på sömnen. Ge det lite tid, du kommer att vara trött i början men i och med att sömnens kvalitet blir bättre kommer ditt sömnbehov att miska.

    Ingen kan garantera att ökad rörelse/träning kommer att förbättra din situation men det kommer garanterat inte göra det sämre.

    Du är skyldig ditt barn att testa allt för att förbättra situationen för så som det ser ut idag håller inte.

  • Anonym (*)
    Anonym (Jätteledsen) skrev 2019-01-23 11:59:13 följande:
    Tyvärr är det inga perioder utan det är alltid. I flera år. Först tyckte jag att det blev en försämring, för jag ville lägga mig efter frukosten (vardag eller helg) men denna försämring har nu pågått i snart två år. Blir inte bättre :(

    När jag väl vaknat och orkar göra nåt litet så är klockan runt 15. På vintern (som nu) är det redan mörkt och då får jag ännu mer plågsamma känslor då vi inte ser dagsljuset ens.

    Jag är i övrigt en bra och mån mamma. Har sökt hjälp för min ovanliga trötthet men ?allt ser bra ut? blir det återkommande svaret. Så jag försöker men kommer ingenstans. Det gör så ont att vara såhär trött för min flicka ska ju inte lida. Men jag vet inte vad jag ska göra? :(
    När då?

     varje morgon är en plåga.. halva vårt liv sover vi... vi gör inget kul... ganska ensamma och jag är ständigt trött

    När är du en mån och bra mamma? Hur ofta är flickan hos sin pappa?
  • Anonym (ME)

    Kan du lida av ME/CFS? Dvs kroniskt trötthetssyndrom. Googla på det och se om nåt stämmer på dig.

  • MajaMaria79

    Jag tänker lite att det verkar ha blivit en ond cirkel. Ju mer man sover och vilar ju tröttare blur man. I perioder då jag varit arbetslös har jag kunnat sova 10-12 timmar på natten och sedan sova middag ytterligare 1-2 timmar på dagen.

    För mig hjälper det att ha rutiner. Jag måste verkligen upp på morgonen fast jag är så trött att jag mår illa. Även dagar när jag är ledig går jsg upp 6.45 för att hålla i rutinen.

    Nu tror jag inte att detta är hela svaret på din problematik, tror säkert att d-vitaminet kan spela in.

    Men initialt måste du bara masa dig upp och komma iväg till jobbet och få dottern till förskolan. Något annat är inte acceptabelt. Vad säger ditt jobb?

  • lövet2

    Min tonåring fick ta 62 droppar D-vitamin om dagen i ett halvår, för sin D-vitaminbrist. Nu visade det ju sig efter 5 år(!) att det var sköldkörteln i alla fall som det var fel på. De hade sagt hela tiden att den var OK, men de hade helt enkelt inte kollat alla värden. Det var den som låg bakom bristen på D-vitamin och det var den som gjorde att hon behövde sova 15-18 timmar/dygn.

  • Anonym (Barnet!)

    Hur mycket är barnet hos pappan?

    Du behöver söka hjälp på nytt för att hitta problemet, men samtidigt direkt och nu måste du se till att din dotter får det hon behöver. Kan du inte lösa dig själv måste du be om hjälp. Nu! För oavsett vad anledningen bakom din trötthet är så får inte din dotter vad hon behöver.

Svar på tråden Måste jag lida hela livet?