Skaffa barn, låg inkomst. HJÄLP!

Det känns ju inte optimalt men å andra sidan blir du ju inte yngre... Underskatta inte hur jobbigt det kan vara både att vara gravid och att ha bebis/småbarn.

Svårt att ge råd i denna komplicerade situation.

Du har redan skrivit detta innan. 

Hur ska du klara dig om du blir ensamstående? Har du en konkret plan för det? Sparade pengar? Lätt att få ett jobb (kommer du klara av ett jobb)? Hur blir det med boende i så fall? Hur som helst, se till att bli av med dina lån innan ni börjar försöka.

Ja och nu gör jag det igen för att se om fler kan se inlägget och ge tips/erfarenheter :)

Alltså jag tänker ju inte gå runt och tänka att jag en dag ska bli ensamstående. Skulle jag gå runt och tänka "tänk om detta sker, eller tänk om detta sker" då skulle jag gå och vara konstant orolig och inte kunna leva livet. Vi har varit tillsammans i 6 år nu och gifta i 3 och skulle det en vacker dag bli att vi går skilda vägar så får jag ta det då. Är nog inget man kan prepare for liksom.

Ju mer tiden går och jag får läka så känner jag att jag absolut skulle klara av ett jobb. Inte heltid just nu men får jag arbeta upp mig så :) 

Kommer tyvärr aldrig bli av med lånen på 2 månaders tid med minimal a-kassa. De kommer nog snarare ta år/alt något jag alltid kommer ha. 

Ja och nu gör jag det igen för att se om fler kan se inlägget och ge tips/erfarenheter :)

Alltså jag tänker ju inte gå runt och tänka att jag en dag ska bli ensamstående. Skulle jag gå runt och tänka "tänk om detta sker, eller tänk om detta sker" då skulle jag gå och vara konstant orolig och inte kunna leva livet. Vi har varit tillsammans i 6 år nu och gifta i 3 och skulle det en vacker dag bli att vi går skilda vägar så får jag ta det då. Är nog inget man kan prepare for liksom.

Ju mer tiden går och jag får läka så känner jag att jag absolut skulle klara av ett jobb. Inte heltid just nu men får jag arbeta upp mig så :) 

Kommer tyvärr aldrig bli av med lånen på 2 månaders tid med minimal a-kassa. De kommer nog snarare ta år/alt något jag alltid kommer ha. 

Hej,

Jag skulle inte skaffa barn i din sits.

Barn kostar pengar, bilstol, barnvagn, säng, försäkringar osv. Man klarar inte allt det på barnbidraget även om man köper second hand.

Ju längre du är borta från arbetsmarknaden ju svårare blir det att ta sig tillbaka, du bör fokusera på att komma in i jobb först.

Har du en SGI så du får föräldrapenning öht? (Jag har inte stenkoll på reglerna nu för tiden)

Om du inte klarar av att jobba 100% känns det som en dålig idé att skaffa sig ett ?jobb? 24/7, som det är att ha barn. Samt att om din man jobbar två jobb lär du ju inte få så mycket avlastning..

Vänta ett par år är mitt råd :)

För mig vore det otänkbart. Att inte ha jobb och kunna försörja sig, kanske inte ens ha någon fp (över lägstanivå) då skulle jag ha svårt att må bra som gravid och senare förälder. Man vill ju att ens barn ska ha förutsättningar att gå på en aktivitet, kunna ta en glass på stan etc. Utan att behöva vända på varje krona.

Ja, det beror på vad du tycker är livets mening.
Att dansa efter arbetsförmedlingens noter, eller skaffa barn.

Det är väldigt få barn som svälter ihjäl i Sverige,
men du riskerar att inte få bo riktigt lika flott och mindre flygresor.

Jisses så naivt du resonerar...

Nej självklart kan du inte gå runt å oroa dig flr allt dom kan hända, då blur man tokig, det har du rätt i!

Men det finns minimum som man måste ha klart för sig. För mig är det ett absolut minimum att ha en plan för vad som händer om man blir ensam. En plan för hur man Jan bo ö, hur man försörjer sig osv. Skaffar man barn är det en självklarhet att denna plan måste vara rimlig å genomförbar. Att bara tänka att hag har drömt om att skaffa barn så länge å jag blir i bara äldre är rent egoistisk. Då kan du stå för en dag helt uran försörjning å bostad, kan inte separera för du har ett lågavlönejobb eller ingen anställning alls å ingen möjlighet till egen bostad.

Att vara vuxen innebär att ta ansvar å göra det som är rimligt, inte följa sina drömmar å förvänta sig att någon annan (skattebetalarna) ska fixa det åt en...

Så nej skaffa inte barn innan alla bitar är på plats!

Ekonomiskt tror jag inte är det största problemet utan det är ditt psykiska mående du får tänka på. Hur mår du nu? Att skaffa barn innebär att hela livet ändras och man kan inte gå och lägga sig mitt på dagen samtidigt som ens bebis skriker och kräver uppmärksamhet. Att vara utmattad redan innan man får barn är inte optimalt då man blir väldigt trött innan man kommit över den första perioden av bebis tiden.

Jag tror du underskattar hur jobbigt det är med barn. Visst är det ett mirakel, men samtidigt får man inte sova, och de första månaderna behöver barnet dig 24 h om dygnet, ingen rast, ingen helg.

Jag fick ett fullt friskt, men närhetstörstande barn. Det var svårt att hinna äta, svårt att duscha. Jag kunde knappt gå på toaletten på dagarna när pappan jobbade de första månaderna, för så fort jag la ner barnet skrek hen tröstlöst. Jag gick klädd i tröjor fulla av bebiskräk, i en dimma av ständig sömnbrist.

Som sagt, absolut värt det, men apjobbigt både fysiskt och psykiskt.

Man bör vara frisk och glad när man skaffar barn. Vänta till du är starkare.