Anonym (man) skrev 2019-02-13 16:44:54 följande:
Ja som sagt, jag har inga åsikter om hur TS ska snacka med sin fru. Det jag ifrågasätter är vilka förväntningar man ska ha av en eventuell konfrontation och vad den kan tänkas ge?
Att snoka kanske inte ger något eller så ger det mycket, det vet inte TS förrän han gjort det. Dock är det väl ändå värt ett försök och förmodligen bättre an att konfrontera utan några som helst bevis? Vad skulle en sån diskussion leda till?
Hej min älskade gullefjun har du möjligtvis legat med en kollega?
Nä
Jag har hört rykten om att...
Falskt
Jaha, Ok då.
Vad finns det mer att säga utan bevis?
Ja givetvis är TS besviken, vem skulle inte vara av att få höra omvägars att frun delat säng med en manlig kollega och inte sagt nåt? Det är väl klart att det väcker frågor och osäkerhet. Men det är väl ingen som säger att TS ska sväva i osäkerhet och älta. Det som sägs är att TS ska (om det går) försöka ta reda på saker INNAN han konfronterar.
Kanske har vi lite olika angreppssätt på det hela, eller olika infallsvinklar...
Absolut, jag ger dig det. Självklart så är det mer kraftfullt att kunna lägga fram någon form av bevis (det skulle nog alla vilja kunna göra!). Och jag säger inte emot. Min poäng är bara; hur skall TS skaffa fram något bevis? vad är det som skall bevisas? - att de faktiskt delade rum? Att det hände något opassande?
Det enda bevis jag kan se framför mig är ju någon form av bekräftelse från mannen/ex-kollegan. Typ "tack för att jag fick sova på ditt rum igår". Alternativt något mer explicit om det nu hände något på rummet, eller under kvällen. Via något sms, eller annan "meddelandeplattform".
Att ta kontakt med ex-kollegan ser jag som fruktlöst. Dvs du får ett namn, leta rätt på ett telefonnummer (allt detta är lätt, allt kan göras, men sen ska telefonsamtalet göras!). Han kanske vittnar om att "jo, vi delade rum". Eller så gör han inte det. Han kanske också har en bättre hälft därhemma som inte skulle uppskatta denna händelse, och därmed håller han käft. Av respekt för TS hustrus "situation" och för sin egen del.
Vi tänker nog lika, men jag försöker sätta lite saker i dels ett tidsperspektiv (detta hände för X antal månader sedan) samt även i ett praktiskt perspektiv. Det sedvanliga (!?) brukar ju vara att man försöker hitta sms (om TS nu har "tillgång" till sin frus telefon), eller andra former av meddelanden.
Jag är bara osäker på hur lyckosam TS kan vara i detta snokande/grävande, och hur mycket tid han ska lägga på det.
Sen skulle inte mitt samtal se ut som det du skissar på...
Det skulle inte innehålla ord som "gullefjun", "legat" och det skulle heller inte kunna avfärdas med ord som "falskt" och ett undvikande "jaha.ok då".
Förväntningar? Ja, vore jag TS så skulle min förväntning vara att få svar på om det hände något på konferensresan som hon inte berättat? "Nää, vad skulle det vara? "Tja, vad som helst". Samtalet fortlöper, jag är bestämd, jag ger mig inte. Till slut så skulle jag landa i att jag skulle vilja ha svar på varför någon har valt att kontakta mig gällde hennes konferensresa? Jag skulle inte säga vad kontakten gällde i första läget, jag skulle inte säga vem som kontaktat mig. Samtalet fortlöper, "Näää, jaaa, eeeh". (Shit, smet jag från någon barnota??!) Lugnt och sakligt och tillslut så kommer man närmare pudelns kärna. Någon har kontaktat mig och berättat att du delade rum med en annan man. Och så är snöbollen i rull... Hur stor, hur liten den blir kan man bara spekulera i.
Skulle jag ha hittat faktiska bevis som stödjer en gemensam övernattning, jättebra. Skulle jag hitta bevis som stödjer något "annat". Då skulle tonen var helt annan från min sida. Sen kan min fru kalla mig "svartsjuk" och "kontrollerande" 7 dagar i veckan...
Att fråga om min älskade fru har legat med en annan man - det är konfrontation. Speciellt om jag inte har några bevis.
Att lugnt, sakligt, men bestämt, ställa öppna frågor om konferensresan - det är något helt annat. Givet den information jag har fått, och som jag inte bett om att få.
i min bok
