Forum Otrohet - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Är gifta kollegan intresserad?

    Sön 17 feb 2019 00:01 Läst 0 gånger Totalt 557 svar
    Anonym (fröke­nfia)
    Visa endast
    Sön 17 feb 2019 00:01 -2

    Började på nytt jobb för några månader sedan. En av de manliga kollegerna visar ett stort intresse för att prata med mig, väntar gärna in mig för att äta lunch, håller upp dörren och är väldigt rar. Verkar ibland lite nervös och tafatt. Men vet inte om det sån han är, eftersom vi inte känt varandra speciellt länge, eller om det är för att han är smått intresserad av mig och blir nervös när vi pratar.

    Sedan förra helgen har jag inte kunnat sluta tänka på honom, jag känner mig hela tiden nervös och har pirr i magen och det känns plågsamt när vi inte ses. Han är 10 år äldre än mig men vi är båda vuxna. Dock är vi båda gifta och har barn. Jag älskar min familj men äktenskapet har väl varit sådär på sista tiden. Känner mig hemsk mot min man, det här har aldrig hänt mig tidigare och skäms nåt fruktansvärt över dessa känslor så vågar inte prata med någon jag känner om det.

    Vad ska jag ta mig till? Ska jag bara låta det vara eller ta tag i saken och fråga rakt ut?

  • Anonym (OMG)
    Visa endast
    Fre 22 feb 2019 21:50 #101
    Anonym (Ohoj) skrev 2019-02-22 20:06:02 följande:

    [quote=79462186][quote-nick]frökenfia skrev 2019-02-22 17:35:04 följande:[/quote-nick]Uppdatering. Imorse grät min man av förtvivlan att förlora mig. Han hade drömt något hemskt (att jag varit otrogen) och hittat en sms konversation med en (homosexuell) kollega. Inget speciellt egentligen men han blev nojig över det. Han grät som ett barn. Jag sa vad som stört mig under de här åren och ändringar han aldrig gjort och hur jag känner för den ekonomiska situationen han försatt oss i. Han frågade om jag hatade honom så mycket att jag inte ens ville prata med honom och mitt svar kom naturligt: ja, så mycket. Han hotade med att dra på vilket jag svarade: gör det. Han började böna och be, och det fick mig att känna ännu mindre lust att prata med honom. Bad honom sluta och gick därifrån. Han har under dagen informerat mig om ändringar han gjort för att förbättra sitt liv och situationen. Vet inte hur jag ska säga att det är försent. Har bara sagt att jag vill se det han lovat uppfyllas.

    På jobbet var det som vanligt. Pratat om vardagliga saker med enligt mig djup ögonkontakt. När vi skulle skiljas åt fick jag den där blicken som jag tolkar som ?jag-är-hopplöst-kär-i-dig-blicken?, lite röd om kinderna och som om han skulle vilja säga något men inte gör det. Förmodligen ger jag samma blick, kunde inte undvika rodna idag mot slutet av dagen och känna extra mycket. Helgen blir plågsam när man inte vill annat än se honom igen...[/

    Herregud kvinna. Mannen på jobbet är sååå kär i dig. Han blöder. Jag vet exakt hur han känner. Jag år i hans skor. Jag vet precis hur det är på helgen. Man nojar och längtar så det gör ont. Blicken han ger dig kan du inte missförstå. Jag ger ?min tjej? den där blicken också. Fast jag vill kalla den för ?jag måste bara ha dig blicken?. Hon rodnar också precis som du. Jag vet att hon vill ha mig ocskå. Hon har inte sagt det men jag bara vet det.

    Men ärligt talat du måste gå in i dig själv och fråga dig vad du vill. Väga för och emot. Som jag sagt tidigare tror jag du vet innerst inne vad han känner. Det låter på dig som att du tröttnat på din karl.


    Men herregud man, sluta projicera dina känslor av besatthet på TS kollega! 
    Kärlek är en sak, besatthet är en annan. Om det är du som gråter för att tjejen är lite sval ibland så sök hjälp. Eller fråga henne rakt ut så du får svar någon gång. Jag tror att du inte frågar henne för att du vill hålla kvar vid fantasierna och hoppet.
  • Lör 23 feb 2019 14:19 #102

    Är så kär att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Blir galen. Kan det inte vara måndag nu så vi får ses igen...

  • Lör 23 feb 2019 18:39 #103

    Nästa vecka ses vi bara någon enstaka dag på jobbet. Ska jag berätta vad jag känner? Eller borde jag bara låta det vara? Velar fram o tillbaka. Vet inte vad som är bäst.

  • Anonym (jaha)
    Visa endast
    Lör 23 feb 2019 19:02 #104 +1
    frökenfia skrev 2019-02-23 18:39:18 följande:

    Nästa vecka ses vi bara någon enstaka dag på jobbet. Ska jag berätta vad jag känner? Eller borde jag bara låta det vara? Velar fram o tillbaka. Vet inte vad som är bäst.


    Efter allt som sagts så undrar du fortfarande om det är en bra idé?

    Alltså varför inte sluta hyckla och bara säga som det är. Du är kåt på kollegan och skiter fullkomligen i allt och alla bara du får som du vill och den här tråden är inget annat än ett sätt att få medhåll för det så det ska kännas bättre att göra det du redan från början tänkt göra.

    Ärligt talat fattar jag inte varför vissa människor inte kan avsluta saker med värdighet när det kåtar upp sig på någon ny. Man har alla möjligheter att avsluta allt på ett snyggt sätt och sen göra som man vill. Men nä man ska bara göra det på det mest groteska sätt som bara går. Svika, ljuga och förnedra och sen slår man ifrån sig och tycker alla andra är jättetaskiga som inte förstår och man kan inte för sitt liv förstå varför msn helt plötsligt fick ett infekterat förhållande till sina barns pappa / mamma som drabbar barnen. Men vafan gör det mamma / pappa fick ju sig en rejäl omgång med kollegan och vad kan vara viktigare än det?

    Alltså det är så oroligt pubertalt och lågt så man har svårt att förstå att det är vuxna människor med barn man har att göra med.
  • Anonym (jaha)
    Visa endast
    Lör 23 feb 2019 19:04 #105
    Anonym (Ohoj) skrev 2019-02-22 20:06:02 följande:

    [quote=79462186][quote-nick]frökenfia skrev 2019-02-22 17:35:04 följande:[/quote-nick]Uppdatering. Imorse grät min man av förtvivlan att förlora mig. Han hade drömt något hemskt (att jag varit otrogen) och hittat en sms konversation med en (homosexuell) kollega. Inget speciellt egentligen men han blev nojig över det. Han grät som ett barn. Jag sa vad som stört mig under de här åren och ändringar han aldrig gjort och hur jag känner för den ekonomiska situationen han försatt oss i. Han frågade om jag hatade honom så mycket att jag inte ens ville prata med honom och mitt svar kom naturligt: ja, så mycket. Han hotade med att dra på vilket jag svarade: gör det. Han började böna och be, och det fick mig att känna ännu mindre lust att prata med honom. Bad honom sluta och gick därifrån. Han har under dagen informerat mig om ändringar han gjort för att förbättra sitt liv och situationen. Vet inte hur jag ska säga att det är försent. Har bara sagt att jag vill se det han lovat uppfyllas.

    På jobbet var det som vanligt. Pratat om vardagliga saker med enligt mig djup ögonkontakt. När vi skulle skiljas åt fick jag den där blicken som jag tolkar som ?jag-är-hopplöst-kär-i-dig-blicken?, lite röd om kinderna och som om han skulle vilja säga något men inte gör det. Förmodligen ger jag samma blick, kunde inte undvika rodna idag mot slutet av dagen och känna extra mycket. Helgen blir plågsam när man inte vill annat än se honom igen...[/

    Herregud kvinna. Mannen på jobbet är sååå kär i dig. Han blöder. Jag vet exakt hur han känner. Jag år i hans skor. Jag vet precis hur det är på helgen. Man nojar och längtar så det gör ont. Blicken han ger dig kan du inte missförstå. Jag ger ?min tjej? den där blicken också. Fast jag vill kalla den för ?jag måste bara ha dig blicken?. Hon rodnar också precis som du. Jag vet att hon vill ha mig ocskå. Hon har inte sagt det men jag bara vet det.

    Men ärligt talat du måste gå in i dig själv och fråga dig vad du vill. Väga för och emot. Som jag sagt tidigare tror jag du vet innerst inne vad han känner. Det låter på dig som att du tröttnat på din karl.


    Du resonerar som en pundare. Noll empati för andra, noll konsekvenstänk, noll rationellt tänkande. Allt som spekar någon roll är ruset och känslan.
  • Anonym (jaha)
    Visa endast
    Lör 23 feb 2019 19:08 #106
    frökenfia skrev 2019-02-22 21:34:06 följande:

    Svar till cim

    På vilket sätt är det förnedrande tycker du?


    Om du intet fattat att otrohet är jävligt förnedrande för din partner så borde du söka hjälp för då har du tappat fotfästet med verkligheten helt.
  • Lör 23 feb 2019 19:32 #107
    Anonym (jaha) skrev 2019-02-23 19:02:42 följande:
    Efter allt som sagts så undrar du fortfarande om det är en bra idé?

    Alltså varför inte sluta hyckla och bara säga som det är. Du är kåt på kollegan och skiter fullkomligen i allt och alla bara du får som du vill och den här tråden är inget annat än ett sätt att få medhåll för det så det ska kännas bättre att göra det du redan från början tänkt göra.

    Ärligt talat fattar jag inte varför vissa människor inte kan avsluta saker med värdighet när det kåtar upp sig på någon ny. Man har alla möjligheter att avsluta allt på ett snyggt sätt och sen göra som man vill. Men nä man ska bara göra det på det mest groteska sätt som bara går. Svika, ljuga och förnedra och sen slår man ifrån sig och tycker alla andra är jättetaskiga som inte förstår och man kan inte för sitt liv förstå varför msn helt plötsligt fick ett infekterat förhållande till sina barns pappa / mamma som drabbar barnen. Men vafan gör det mamma / pappa fick ju sig en rejäl omgång med kollegan och vad kan vara viktigare än det?

    Alltså det är så oroligt pubertalt och lågt så man har svårt att förstå att det är vuxna människor med barn man har att göra med.
    Jag tror inte att frökenfia finns på riktigt. Tror det är en man som är frökenfia för att få kvinnor att framstå som känslokalla monster. Skulle någon verkligen skriva att hon bara lät sin man gråta och böna och be medan hon var iskall? Känns lite konstruerat det hela.
  • Lör 23 feb 2019 20:58 #108

    Jag är kvinna. Man kan bli iskall mot någon som svikit en gång på gång tills man inte längre känner något för människan. Talar av erfarenhet. Min man har förstått att jag menar allvar och själv föreslagit att han kan sova i ett annat rum ?tills jag ändrar mig?. Jag är inte för otrohet. Men något har hänt i mitt känsloliv sen mannen drog ner oss i kronofogden och nästan såg till att få oss vräkta. Det är svårt att respektera och älska någon som gått så långt att inte ens vilja jobba för att ?det är inte hans grej?. Det rättfärdigar inte mitt beteende men kanske ger mer förståelse... Skillmässopapprerna fylls i på måndag. Och det bottnar sig inte i min (eventuellt obesvarade) förälskelse i kollegan utan i vad jag precis skrivit.

  • Anonym (jaha)
    Visa endast
    Lör 23 feb 2019 21:19 #109 +1
    frökenfia skrev 2019-02-23 20:58:37 följande:

    Jag är kvinna. Man kan bli iskall mot någon som svikit en gång på gång tills man inte längre känner något för människan. Talar av erfarenhet. Min man har förstått att jag menar allvar och själv föreslagit att han kan sova i ett annat rum ?tills jag ändrar mig?. Jag är inte för otrohet. Men något har hänt i mitt känsloliv sen mannen drog ner oss i kronofogden och nästan såg till att få oss vräkta. Det är svårt att respektera och älska någon som gått så långt att inte ens vilja jobba för att ?det är inte hans grej?. Det rättfärdigar inte mitt beteende men kanske ger mer förståelse... Skillmässopapprerna fylls i på måndag. Och det bottnar sig inte i min (eventuellt obesvarade) förälskelse i kollegan utan i vad jag precis skrivit.


    Gör det inte? Varför är det då så hemst bråttom med att förklara din enorma kärlek för kollegan?
  • Anonym (jaha)
    Visa endast
    Lör 23 feb 2019 21:22 #110
    frökenfia skrev 2019-02-23 20:58:37 följande:

    Jag är kvinna. Man kan bli iskall mot någon som svikit en gång på gång tills man inte längre känner något för människan. Talar av erfarenhet. Min man har förstått att jag menar allvar och själv föreslagit att han kan sova i ett annat rum ?tills jag ändrar mig?. Jag är inte för otrohet. Men något har hänt i mitt känsloliv sen mannen drog ner oss i kronofogden och nästan såg till att få oss vräkta. Det är svårt att respektera och älska någon som gått så långt att inte ens vilja jobba för att ?det är inte hans grej?. Det rättfärdigar inte mitt beteende men kanske ger mer förståelse... Skillmässopapprerna fylls i på måndag. Och det bottnar sig inte i min (eventuellt obesvarade) förälskelse i kollegan utan i vad jag precis skrivit.


    Och har du öht funderat över vad det innebär för HANS fru och HANS barn?
    Bara för att ditt förhållande suger betyder det väl inte att HANS fru och HANS barn förtjänar att bli svikna och förnedrade?
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll