Skor till barn

Vad är löjligt? Vi är inte helt ense eftersom vi inte ver behov. Till nästa barn vet vi, säkerligen behov varför frågan inte är relevant. Vad mer är löjligt med att inte veta och rådfråga? Dumheter!

Till er som svarat på frågan - tack!

Så är du skilj från pappan också.....

Ts! Satsa på fodrade gummistövlar som ni inte är rädda om och sedan ett par promenadskor för riktig vår. Så små barn brukar inte vara så kräsna ;)

Kände du dig nedtryckt av det jag skrev? Allvarligt?

Om ni är två föräldrar och en av er anser att barnet behöver att par skor till så är det ju, i alla fall i mina ögon, ganska nertryckande om den andre hellre tar råd av främlingar än allierar sig med medföräldern. Inte för att jag vet vem av er som tycker att barnet bör få ett par skor, men ändå - hela saken är ju tämligen diskvalificerande.

Det du säger är ju att i ert förhållande så pratar ni igenom saker för att barnen är ert gemensamma intresse (samtidigt som du insinuerar att våra ungar inte är något gemensamt intresse, vilket ju blir roligt i sammanhanget), medan det du gör - startar en tråd om att ni är oense - visar på att det är omgivningen som är förtroendeingivande och rådgivande. 

Nåväl. Each to their own. Sort of. 

Det här är nästan komiskt! Min partner råkar vara medveten om att jag kollade med mer erfarna föräldrar här när vi själva inte vet. Eftersom ingen av oss vet, är självklart andras åsikter av stort värde.

Oense betyder för övrigt att en tror att det föreligger ett behov, medan en inte tror det. Inte att vi kastar stolar på varandra och vrålar för att få vår vilja fram.

För övrigt känns det otroligt oekonomiskt att lägga en tusenlapp på nya skor som kanske bara används tre veckor i mars. Därav både diskussion och fråga.

Du är otroligt nedlåtande i dina svar. Det är oändligt svårt att inte svara med samma ton.

För mig låter det jättekonstigt att ha ett samtal om en sådan sak. Tanken har aldrig ens slagit mig att jag skulle fråga mina barn pappa eller min man innan jag anskaffar något till ungarna som jag tycker att de behöver ha eller som jag vill att de ska ha. 

Att vi alla, precis som ni, varit både ansvariga och intresserade av vad barnen haft på kroppen och fötterna har inte med den saken att göra. Den som tycker att något behövs köper det.  

Vi diskuterar alla dyrare plagg. Riktigt bra vårskor och vinterskor kostar ju 500-1000 kr så då pratar vi om val av märke och modell osv. Däremot strumpor köper jag ju så klart när jag tycker det behövs.

I den åldern hade hon allvädersstövlar(som liksom fångade upp de flesta väder) till när det var kallare, blött och geggigt och ett par vanliga gympadojor(eller snarare ett par för hemmabruk och ett för dagisets leråker ) till när det var varmare och torrare. Nu som skolunge har hon ett par rejälare kängor till vårvintern och ett par vanliga gympadojor till varmare vår/höst. Och ett par gummistövlar då.