Någon med tandvårdsrädsla och trasiga tänder här?

Jag är tandläkare och vill gärna modifiera lite av det som framkommit tidigare i tråden.

Om du skulle komma till en tandläkare inom folktandvården (privata arbetar ju lite olika, så jag säger folktandvården) så börjar vi det akuta besöket med att behandla smärta. Om du har karies in till nerven, så bedövar man och avlägsnar nerven och lägger igen med en fyllning som är tillfällig och ska lugna ner tanden, eller så tar man bort den direkt om den har för dålig prognos för att kunna behållas.

När du är smärtfri görs en grundlig undersökning där man tar reda på vilka tänder som ska lagas, rotfyllas eller tas bort. Kostnadsförslag upprättas.

Därefter lagar man de tänder som kan lagas vanligt för att inte riskera att behöva rotfyllas och därefter träffar man en tandhygienist som ger råd om hur du ska ta hand om tänderna utifrån dina förutsättningar med mediciner, tandlossning, karies och kost. Detta för att få stopp på sjukdomarna i munnen på sikt. Det kan behövas flera besök till tandhygienist.

Parallellt med processen hos tandhygienisten dras tänder som är hopplösa bort, rotfyllningar och mindre brådskande fyllningar görs.

När munnen är frisk, alltså fri från infektion, karies och tandlossning, så kan man om behov finns göra kronor och broar för att ersätta förlorade tänder och tänder som är väldigt lite kvar av.

Inför besöket, tala om för receptionen att du är väldigt rädd och behöver lugnande. Det går inte att ordna spontant. Många kliniker har även lustgas.

Jag har aldrig behövt debitera 70000kr till samma patient. Försäkringskassan ersätter hälften av referenspriset redan vid belopp över 3000kr och efter 15000kr ersätter de 85% av referenspriset.

Det är en idé faktiskt. Hur är det med lustgas då tro? Är det något man kan få på en akuttid?

Jag vet inte om jag klarar av en hel undersökning faktiskt. Min vision just nu är att komma dit, självklart belysa dom om hur rädd jag är, vilket kommer märkas ändå då jag har för vana att grina så fort jag kommer till tandläkaren, peka ut de två tänder som bråkar o be dom göra något åt det.

Bara tanken om röntgen o en massa redskap i munnen en längre tid gör mig panikslagen.

Men, jag VET ju att en genomgång behövs. Men sen så tror jag att tandläkaren ska vara så oförsiktig o kanske råka få bort en tand eller bit av en tand, eftersom emaljen och själva insidan av främst sidotänderna är borta. En liten "smäll" där kan få tanden att gå av. Emaljskadorna sitter på utsidorna. Sen är väl resten av tänderna döda eftersom jag sällan har tandvärk någon annanstans, trots skicket.

Sen beloppet var räknat hos käkkirurgen, om jag missade att nämna det. Så totalbeloppet låg bra mycket högre innan. Men eftersom jag inte hade råd trots att f-kassan dragit en summa, så fick jag strunta i det. Detta för att hela beloppet skulle förskottsbetalas innan behandling.

Många gånger tänker jag om jag bara ska rycka alla tänder o skaffa löständer. Men har nog inte ens råd till det.

Förutom då att säga till i receptionen eller direkt till tandläkaren om min rädsla, vad kan vara viktigt att göra/nämna?

Jag har slutat med mina SSRI jag käkat i några år, detta för att jag fick muntorrhet av dom. Men äter fortfarande en annan medicin vid behov som ger samma biverkning.

Enligt den sista tandläkare jag var hos så gav inga av dessa mediciner muntorrhet, vilket är konstigt då det står skrivet på FASS.

Jaja. Bara att ta ett djupt andetag. Nu har jag min chans att ta tag i skiten. Eller åtminstone försöka.

Vi vill göra en undersökning för att kunna prioritera rätt. Jag förstår att du är rädd för att mer av tänderna ska gå sönder vid utdragning, men så tunn hårdvävnad borrar man ändå bort när man ska laga för att det ska bli hållbart.

Att ta bort alla tänder är sämsta tänkbara alternativ förutsatt att det inte är nödvändigt. Proteser skaver, rör sig, kan orsaka svamp för att nämna några problem. Dessutom oron att de ska släppa när man tuggar eller talar.

Alla tandläkare är väl inte proffs på farmakologi, men även om en medicin har muntorrhet som biverkan i FASS betyder det inte att den har det för alla. Känner du dig muntorr så är du sannolikt det dock.

Berätta vad du är rädd för och hur rädslan uppstått. Säg vad du behöver för att vara trygg. En del känner sig trygga av att man berättar allt man gör samtidigt som de tittar på i en spegel och en del vill blunda och inte veta något. Hör med vänner om de har någon tandläkare att rekommendera.

Ta kontakt med dessa. Har erfarenhet av tandvårdsrädsla och hur man kan finansiera..

muntertandvard.se/lorem-ipsum-dolor-sit-amet-consectetuer-adipiscing-elit-sed/

Nej. Man måste komma in och kolla att man tål lustgasen innan behandling påbörjas.

Lustgas vid tandvårdsrädsla är dock toppen. Man blir helt borta och typ skiter i att det gör ont och en timmes behandling känns som ett par minuter.

Jag får göra det. Hur är det med akuttider? Har man bara en viss tid på sig eller kan dom ha tid att vara pedagogiska?

Hur ljuvligt vore inte det liksom?! Har kört lustgas vid förlossningar, men det är ju en helt annan smärta. Då är det iallafall något jag kan be om vid tidsbokningar? Tanken är ju att bli kvitt rädslan, och då måste jag ju gå. Då skulle det kännas skönt med en livlina.

Hej, Här kommer ett långt inlägg, hoppas du orkar läsa och att det kan hjälpa dig. Ville skriva utförligt för jag vet hur det är, verkligen!

Är en tjej som har/haft svår fobi för tandläkaren. För mig spelar det en helt avgörande roll vilken tandläkare jag får. Fick jag en nyligen som fick mig att gråta pga att han var så avstängd känslomässigt och inte va lyhörd alls. Han kändes elak, hård och kall som person. Innan jag träffade honom hade jag jobbat så mycket med min fobi att den inte längre var en fobi utan jag var mer rädd, men så förstörde han allt.

Efter det fick jag en annan tandläkare som var så himla mycket bättre. Han var snäll, lugn och trygg! Jag litade verkligen på honom. Jag hade också fobi för bedövningen men det var inte så mkt sprutan i sig utan jag var rädd för den bedövade känslan i munnen och ansiktet, och jag tolkade signalerna som att ngt allvarligt var fel. (Helt orealistiskt).
Jag vet inte hur du är, eller hur du fungerar men såhär gjorde jag:
Jag var tvungen att gå till grunden till vrf min fobi en gång började, för det kom när jag var ca 24år och jag hade ett mycket tumult liv, våld i nära relation och jag var alltid rädd. Egentligen var det för personen som var hotfull men för mig spred sig rädslan även till andra människor och olika situationer. Jag kunde inte längre skilja på vad jag skulle vara rädd för, utan min kropp var hela tiden livrädd. Så just då gjorde jag en betingning tror jag det kan kallas, så att det beteendet/ tankarna har jag burit med mig sedan dess, i 11år. Men jag ville komma tillbaka till den jag var INNAN jag var 24år, jag visste att jag en gång reagerat normalt på tandläkaren och ville tillbaka till det. Jag förstod att all den orealistiska ångest jag fick egentligen inte hade med tandläkaren att göra, och att det faktiskt är ofarligt. Jag har bara själv inbillat mig hur farligt det är, och det har jag sagt till mig själv hur länge som helst att det blev en sanning. Jag gjorde det mot mig själv. Ibland har fobin inte med det att göra som man tror, utan ngt helt annat i livet som man inte har tagit tag i. Så när jag förstod hur det hängde ihop var det lättare att rätta mig.

Så vad ville jag komma fram till är att
se till att få en jävligt bra tandläkare!
Peppa dig själv med att säga att du inte längre är rädd, det är inte farligt alls, lita på det, lita på dig själv och det du vet.
Se till att tandläkare kan möta dig där du är, och inte skrämmer o stressa dig. Utan att ni kan resonera er fram. Bestäm dig för att lita på tandläkaren helt o hållet.
När jag sist tagit bedövningen som jag så länge haft fobi för, så var jag inte rädd längre (när jag tagit den, inte innan) det kändes inte ens obehagligt utan helt ok. Jag hade under alla dessa år skrämt upp mig jättemycket om hur hemskt det var, men i verkligheten var det inte så farligt. 
Jag vet att du har mycket framför dig, och att eftersom det är akut kanske du inte kan känna dig för vad gäller tandläkare utan får ta den som är ledig. Men efter att du har gjort det mest akuta så kan du ju byta och känna dig för. Allt kommer att gå jättebra, ta allt i små steg, en sak i taget. Och tänk på att det är inte farligt. 
Men några akuta och konkreta tips! ANDAS djupt från magen under hela behandlingen, det lugnar dig. Träna på detta innan, lyssna på kroppsscanning på t ex Youtube, så denna andning kommer naturligt. Så fort du blir stressad i stolen ta tag i andningen direkt, och säg till dig själv att du är lugn och allt är under kontroll. När man är rädd så går ofta tankarna i megafart, försök få stopp på dem för det är dem som gör dig rädd, tänk då bara positiva tankar om hur bra det kommer att gå, för det är mer sant än alla katastrofer. Välj alltså dina tankar. Du kan påverka dig själv så mycket, jag menar kan man påverkar sig själv så enormt åt det negativa hållet så går det att göra helt åt andra hållet också, gäller bara att träna. Lyssna på ditt hjärta, försök höra dina hjärtslag. Lycka till!

Här i Stockholmsområdet brukar det vara flera veckors tid till en klinik som har lustgas dock. Tyvärr förvånansvärt få kliniker som tillhandahåller detta. Jag har gått till medicinsk tandvård på Huddinge sjukhus samt till käkkirurgiska kliniken i Stockholm.

Rekomenderar verkligen lustgas.Har klarar både rotfyllningar och uttag av visdomständer med hjälp av detta. Tandläkarbesöken är numer helt hanterbara från att ha varit totalt ångestframkallande. Nu när jag faktiskt vågat gå regelbundet har detta också resulterar i att jag hade noll hål sist