Olyckligt, korkat, kär i en gift man.

Eller så tar det tid,,,

vadå 'så hade det varit ni nu'? bara för att ni hejar på frun behöver ni väl inte mata TS med falska "vetanden"?

Det finns 50% chans - minst - att TS karl bara behöver litetid på sig att fatta rätt beslut och INGEN HÄR PÅ FAMILJELIV vet vad rätt beslut för den mannen är

jag tycker du lägger alldeles för mycket vikt vid TS agerande. Visst, hon kan "backa" och därmed underlätta situationen för frun (och det är ju vad ni här på familjeliv vill - hejja alla fruar!). Men är hon skyldig att göra backa? Nej, faktiskt inte. Oavsett vad TS gör så är det mannen som ansvarar för SITT FÖRHÅLLANDE och sina åtaganden gentemot frun. Hans ansvar, hans val. TS har inte lovat trohet åt någon i det där förhållandet.

Alla är vi i gund och botten själviska. Få saker gör vi utan själviskhet. Det är en del av att vara människa.

Äktenskap är inte heller heligt (iaf inte för mig då jag inte är troende), utan kan TS vinna mannen - och det är vad hon vill - så står det henne helt fritt att få försöka. Till syvende och sist är det fortfarande bara en sak som spelar roll - mannens beslut.

Jag tror inte han skulle knulla någon annan av anledningen att det tär på honom med detta dubbelliv. Med mig hände det och känslorna gör att vi fortsätter ses. Hade det bara varit sex hade det inte varit värt att fortsätta... Hon förtjänar det inte!!! Hon är en av mina närmsta vänner men jag gillar inte längre att umgås med henne för att jag vill ha det hon har!

Har aldrig tänkte så men det är klart att hon inte tror det, hon räknar med att han är trogen till 100 % så klart! Eftersom han har valt att stanna hos sin sambo men ändå träffar mig så är det väl så att han både vill äta kakan och ha den kvar... De flesta träffar är på hans initiativ.

Att vi tänker olika- det vet jag!

Det han eventuellt kommer undan med är känslosnacket för det köper jag rakt av... Ingen kommer ge någon någon sjukdom, don't you worry!

Där måste jag faktiskt medge att jag inte håller med. Har man gått så långt att man slår sin partner, så förtjänar man inte att partnern är trogen. Även om jag är starkt emot otrohet, så har jag en gräns, och den går vid misshandel. Otrohet är inte ok, men misshandel är verkligen inte det heller. Övriga som argumenterar emot otrohet i den här tråden håller nog inte med mig, eftersom de inte tycker att det finns något öht som rättfärdigar otrohet (eller så tolkar jag det i alla fall), men då får det vara så.

Ja kanske... Eller så bara drar man! Då kan man ligga med vem man vill, när man vill, utan att fela :)

Att lämna en partner som misshandlar en är oftast mycket svårare än vad omgivningen förstår. Manipulation och hot finns ofta med i bilden. Hur lätt är det t.ex. att lämna om man får höra: "Om du lämnar mig kommer jag att skada/döda dig/någon du bryr dig om"? Och även om det inte finns så explicita hot, så är situationen ofta mycket komplex. Den misshandlande partern har en psykologisk makt över den misshandlade som är svår att förstå om man inte har blivit utsatt för det själv. Att säga att man bara ska lämna är väldigt lätt för en utomstående, men oändligt mycket svårare för den som blir misshandlad.

Den som misshandlar sin partner och sedan blir bedragen får inte mina sympatier. Sådana människor är svin och kompletta rövhål.

Vi kom in på en anledning när otrohet skulle vara förlptligt... Ett sidospår bara. Skönt att höra att du tog dig ur det!!!

Det var TS själv som skrev att inte ens när man blir slagen av sin partner, så berättigar det otrohet. Då svarade jag TS. Sedan valde du att svara på mitt svar till TS. Se ovan.