Olyckligt, korkat, kär i en gift man.

Jag kan tyvärr inte u svika honom, det skulle bli för uppenbart... Vill inte prata med någon!

Kan inte eller vill inte?

Kankan du väl, du kan ju hitta på någon ursäkt för att inte komma

Problemet med ts är att hon inte vill bryta! För oss förklarar hon att hon vill men ursäktar sig i samma veva med att hon "suckostånk" mååste umgås med honom. Trots att det är det enda hon vill. Gå runt o småsmeka honom tills hon blir upptäckt av frun o förhoppningsvis får på käften.

Det kan du visst. Du kan alltid hitta på någon ursäkt. Frågan är om du vill?

Varför vill du inte prata med någon? Jag tror det skulle göra dig gott.

Är du rädd att terapeuten ska få dig att inse att du måste lämna honom?

Jag som ändå kan förstå sitsen du sitter i kan garantera att det känns lättare om man får sitta med en opartisk person och prata. Varför vill du inte prata med någon? De har tystnadsplikt.

Jag förstår också ditt dilemma i att det blir för uppenbart att det är något om du bryter. Jag har brutit så mycket jag kan med minsta möjliga kontakt. Men vi måste ändå ses med ojämna mellanrum några månader till. Vi sitter nämligen i en sits där det är omöjligt att bryta utan att väcka misstänksamhet hos ca 20 personer. Men försök bryta så mycket det går, för din skull. Jag vet att det känns förjävligt på alla sätt och vis. Jag går sönder inombords flera gånger i veckan. Men jag vet att jag kommer klara det. Alternativt är ju att lägga sig ner och ge upp.

Problemet med ts är att hon inte vill bryta! För oss förklarar hon att hon vill men ursäktar sig i samma veva med att hon "suckostånk" mååste umgås med honom. Trots att det är det enda hon vill. Gå runt o småsmeka honom tills hon blir upptäckt av frun o förhoppningsvis får på käften.

Spontant gissar jag, eftersom TS upprepat sagt att hon inte kan undvika mannen, utan att specificera anledning, att de är arbetskamrater, nära grannar, har barn som är bästisar, är ingifta i varandras släkt, att TS är släkt med sambon, man sitter i samma föreningsstyrelse  etc  etc. Vanligen går det att undvika varandra rätt bra ändå i om man bestämmer sig för det (gjort det själv vid tillfälle när jag höll på att bli kär i en annan under pågående relation jag inte tänkt lämna) men tröskeln blir högre när folk lägger märke till det, vilket de gör om man ses i normala fall. Även om enda yttre bandet skulle vara vänskapen (hur den nu är) med älskarens sambo så blir det tydligt om TS undviker henne efter tidigare tät kontakt.

TS: Med risk att ta fel tror jag att du gör det omöjligare än det är för att du inte vill ta ett aktivt val att undvika den här mannen. I värsta fall GÅR det att flytta, byta jobb, hålla sig undan släkten ett tag etc. Eller kanske tala om i klara ordalag för mannen att du inte vill ses mer /så länge han är sambo/ och be honom respektera det och hålla avstånd själv.

Då tycker jag du ska låta bli att träffa honom tills dess. Och gå till en samtalsterapeut under tiden.

Du är väl inte tvungen att träffa honom sen heller. Även om det är en sk "gemensam tillställning".

Ingen tvingar dig.

Jag vet att det är förjävligt! Men heja dig! Ha noll kontakt med honom den här månaden. Jag lovar att det blir bättre. Jag träffade min kärlek i förrgår och kommer träffa honom nästa vecka igen, och två ggr veckan därpå. Träffar honom alltid ensam. Jag håller nu en strikt professionell nivå när jag möter honom för att skydda mig själv. Efteråt är jag mest förbannad på honom och det är skönt att jag nu även känner ilska mitt i all sorg. Kämpa på!!!

Ni bor precis bredvid varandra va?