BF MAJ 2020
ankan6 skrev 2020-05-03 13:40:45 följande:
Imorgon kl 5 åker jag hemifrån för mitt snitt så sjuk tanke!
Sambon är sjuk och hostar nu också så han får inte hänga med alls vilket däremot inte är så roligt...
Inlägg från: Söderlund
|
-
Gud så spännande! Men så himla trist med sambon...
-
Jag har haft en så himla dålig dag igen, var så ledsen efter lunch och tårarna tar som aldrig slut. Jag är sååå tacksam för den gåva som kommer, men jag är också sååå less på att vara gravid. Jag är så oerhört obekväm i min kropp just nu, vill krypa ur skinnet på mig själv! Kan inte röra mig som jag vill utan att få ont, sover dåligt, är trött, svullen, fötterna ser ut som hobbitfötter jag pallar liksom inte mitt eget psyke just nu att bli så ledsen, känns som att jag är dålig på att vara gravid och då blir jag ledsen för det och det blir som en ond fjantig jävla cirkel. Och så känns det ju som att det aldrig kommer ta slut nån gång men det vet jag ju att det kommer göra, men det spelar liksom ingen roll när känslorna går igång, suck...
Jag är väldigt dålig på att hantera ovisshet, skulle så gärna vilja veta när det är dags, om så bara för igångsättning. Ska till barnmorskan på tisdag igen för koll av blodtrycket och urinprov, då kommer jag ta upp att jag mår skit mentalt, men det lät på förra jag träffade som att nästa gång bokar man in överburenhetskontroll så det känns ju bra... -
Tack snälla för dina ord!! <3 Så känner jag med, jag bara längtar efter att kunna ta kontroll över kroppen igen!!Andreaaaa skrev 2020-05-03 19:31:09 följande:
Gör inget om du är sämst på att vara gravid, du är det en så himla liten del av livet, du kan kicka röv all annan tid, fokusera på det
Jag är sååååå trött på att känna mig som ett uråldrigt fetto. Förlåt men känner mig SÅ oattraktiv och borde inte bry mig men LIDER. Men inte lång tid kvar nu och sen jäklar ska jag ta kontroll över min kropp igen!!
-
Tack snälla för dina ord!! <3Bettan84 skrev 2020-05-03 19:53:30 följande:
Du är inte ensam om det du går igenom. Dessa sista veckor ÄR väldigt väldigt tuffa , ingen snack om saken .
Jag är bara glad att det inte är sommartid för då hade jag fått en psykbryt haha . Jag blir så varm och svullen när det 10 + men tänk dig 20 + grader !!
Jag sover knappt har ont överallt och även om jag har en bra morgon till exempel så räcker det att jag går ut hemifrån och får onda sammandragningar och tittar mig i ett fönster som jag får förbi och ser mig (megapreggo delux) , som går som en anka ... kommer hem och lägger mig som en säl som inte kan röra på sig resten av dagen .
Men vet du det GÅR över snart snart väldigt snart . <3
Åh det är så skönt att veta att man inte är ensam om att tycka att den här sista tiden är så tuff, känner mig ju helt knäpp... Ja, snart är det ju över även om man inte vet exakt när så är det ju verkligen en begränsad tid kvar! -
Men åh, grattis!! Ja det kommer verkligen vara något att berätta :)ankan6 skrev 2020-05-04 17:10:35 följande:
Herregud vilken dag! Tack för alla lyckönskningar, nu är han äntligen här
Sambon fick ju tyvärr stanna hemma men jag har hittills haft en väldigt bra upplevelse på både snittet, uppvak och BB så det känns bra även om det är tråkigt att vara ensam och inte få dela den här stunden. Sambon är dock påväg in för att kolla lungorna pga eventuell corona så vi kommer vistas på sjukhus samtidigt detta blir ju i alla fall en spännande historia att berätta för pojken sen om hur han fick se världen mitt i pandemin...
-
Åh, stort grattis!!!SweetCA skrev 2020-05-05 08:48:12 följande:
Nu blev det åka av i natt. 12h totalt, värkstart 15 ish. Vi hann inte med ryggbedövning och lustgas funkade inte alls, höll på att spy! Vi var tvungna att åka iväg till Södertälje för BB Stockholm var fullt!
3372g 50.5cm.
Vi får stanna så länge vi vill och vi fick ett super bra team! Så har haft en toppen upplevelse. Svårt att sova nu men de andra två snusar gott.
-
Alltså snacka om att man är taggad när man går upp och kissar för första gången på natten, känner att det "rinner till" lite extra och får se rosablandade flytningar på pappret (ursäkta detaljerad information) och blir helt, exalterad!! Känner inget annat men vill typ väcka sambon bara av pirret haha. Någon fler som känner nåt?
-
Igår natt 03:01 kom det en liten pojke till oss, 3245 gram och 50 cm lång. Allt gick sååå bra, kan inte riktigt förstå att han är här och att det är på riktigt!
-
Har också lyckats läsa mig till det och kommer inte våga ge honom det. Vår kille kör slut på oss totalt då vi misstänker kolik men håller just nu på att utesluta mjölkproteinallergi också. Har du något tips på hur man ska överleva det här? Jag och maken är helt knäckta...ankan6 skrev 2020-05-30 18:59:17 följande:
Jag är skeptisk...min lille har haft väldigt mycket problem med magen och vi misstänker även mjölkproteinallergi. Äntligen känns han någorlunda nöjd efter att ha skrikit sig blå de tre första veckorna...har förstått att rotavaccinet ofta strular till det för magen så vet inte om jag vågar ge honom något som spär på obalansen igen.
-
Åh det låter precis som mina amningsstunder med sonen! Det är inte alltid men ofta på eftermiddagarna och kvällen krånglar det väldigt. Han ligger och sparkar/vevar med armarna, krystar och skriker/blir ledsen, släpper bröstet sen tar tag osv. Han har jätteproblem med magen och vi har misstänkt kolik , även om det har blivit lite bättre nu med mindre gallskrik så har vi ganska besvärligt med amningen. Han ser ut att ta ett bra tag men man hör tydligt att han sväljer luft så jag får göra pauser och rapa honom annars börjar han knösa direkt. Jag får lätt sår på bröstvårtorna och eftersom han släpper taget så ofta far det ut mycket mjölk och ibland suger han så frenetiskt när han blir sådär upprörd att han får världens kallsup och blir såklart ledsen för det... Inte är det lätt att amma inte! Men visst är det mysigt de gånger det inte krånglar och han somnar nöjt vid bröstet..Andreaaaa skrev 2020-06-29 21:12:18 följande:
Det är kanske en klen tröst men amningsstunderna är inte nödvändigtvis mysiga bara för att mjölken mättar...Mina barn har båda legat och vridit sig och grimaserat vid bröstet, skriker till och blir ledsna. Går upp fint i vikt men med jätteont i magen. Som jag nämnt förr blev sonen en glad bebis först när jag till slut bytte till ersättning, och det ser ut som att det kan komma att sluta likadant för dottern nu, trots stadig viktökning...
Som sagt är det kanske en klen tröst, men försök att inte ta åt dig för mycket. Du kanske kan hitta en annan mysig rutin för att kompensera för den närhet som du upplever går förlorad? En daglig stund av babymassage med olja och mysig musik?