Vi som försöker bli gravida...

En fråga,

Ni som använder ägglossningstest, använder ni stickor eller typ clearblue?

Jag har använt stickor men tycker dom känns lite osäkra att läsa av ibland, svårt att tyda ibland om det är positivt eller inte. stickorna är ju billiga därför har jag köpt dom just för att man använder ju några stycken per månad.

Tror ni att clearblue digital är mer att lita på eller är det same same?

Ja alltså dom har ju fungerat bra. Dom ger ju utslag men ibland tycker jag det är svårt att avgöra om det är positivt eller inte pga att det står att teststrecket måste vad lika starkt eller starkare än kontrollstrecket. När jag fick en stark linje nu vid förra äl så haffade jag ju sambon direkt haha, men jag blir ändå osäker på något sätt. Men det kanske jag inte behöver vara då :)

Jag testade ju den 14e på morgonen och fick ett starkt streck sen tog jag ett på kvällen med som också var starkt. Dagen efter på morgonen så hade strecket blivit svagare igen. Jag har aldrig tempat men kanske borde göra det.

Nu skriver jag igen haha, men behöver bara få spy ut allt känner jag...

Den här månaden har varit så konstig för mig. Vi hade sex samma dag och dagen efter äl-stickan var som starkast. 4 dagar efter fick jag skitont i magen. På äl+8 så fick jag en liten flytning som var typ ljusrosa, kom bara på pappret liksom. Sen äl + 10 Kom ytterligare en flytning men den var lite mer rosa/röd, också bara på pappret. Enligt min app så ska skulle jag få min mens i morgon men den kom i morse. Normalt blöder jag ganska mycket första och andra dagen men nu idag har jag bara använt 3 st mini-tamponger som inte ens blivit fyllda. Allting är så olikt var det brukar vara. Tog gravtest i förrgår som var neg och ett idag bara för att typ, också neg. Nu har smärtan i brösten börjat minska också.

Jag får aldrig mellanblödningar annars och inte sån här mens första dagen heller. Kan det vara jag som varit så jäkla besatt av det här att jag typ framkallat det här? Eller vad kan det bero på? Jag är ju uppenbarligen inte gravid eftersom testen är negativa. Kan stress påverka såhär mycket kanske?

Ja så är det ju verkligen. Minsta lilla så tänker bara ju direkt att Åh tänkt om jag är gravid!!

Jaa det måste ju berott på stressen helt klart. Jag vet ju att man kan bli lite skengravid när man vill så mycket, tyckte mest det var konstigt med mellanblödningarna och att mensen kom TIDIGT! Sent hade jag ju förstått men tidigt. Kroppen är en märklig maskin alltså :P

Nu ska jag försöka lägga det här bakom mig och ta nya tag :)

Hur gör ni andra för att hantera alla känslor kring längtan och pressen att bli med barn, speciellt när det inte lyckas med detsamma? Jag känner att jag så lätt fastnar i tankarna kring barn och att jag har svårt att koncentrera mig på något annat, vilket gör att jag blir så besviken när det inte lyckas. 

Jag tänker också att det är bra att försöka aktivera sig och inte fokusera allt för mycket på det, även om det är svårt...!

Oroar ni er mycket? Typ, att det inte ska gå, att det kan bli missfall osv. Jag är generellt en person som oroar mig lite för mycket och har lite för många katastroftankar, så de tankarna kommer även kring det här. Speciellt eftersom jag på sistone tycker mig ha hört om många i min närhet som fått missfall, och/eller att det tagit väldigt långt tid. Men å andra sidan har det gått snabbt och enkelt för andra. 

Jag vill och försöker inte oroa mig för mycket, utan hoppas såklart på att det går snabbt och enkelt (vem önskar inte det!). Och försöker intala mig själv att det inte är någon idé att börja oroa sig nu, utan först om det visar sig vara svårt... 

Jag har använt ÄL tester nu för att se hur kroppen blir efter minipiller. Jag hade molvärk från onsdagen och tog därför ÄL test igår för att se om det var ägglossning. Jag kan också få väldiga kramper (vilket jag fick igår kväll). Men vi har sagt att nu kommer vi chilla lite med ÄL tester och ligga lite när vi vill. Vi har precis börjat försöka så jag vill inte pressa fram något.

Hur gör ni andra om ni vet att ni har ägglossning, berättar ni för era partners eller håller ni det för er själva så att inte sexet blir endast för att försöka göra barn? Jag är rädd att det ska ge motsatt effekt. Alltså att jag säger ?älskling nu har jag ÄL, nu kör vi?, för vi har alltid varit såna som vill ligga när lusten finns utan press.