Min dotter kan inte koncentrera sig

Har ingen erfarenhet själv. Men du, hon kommer alltid att vara din älskade, lilla, sprudlande tjej, glöm inte det

Detta är ju hur bra som helst att det har noterat i förtid och att ni verkar bra föräldrar som har en vilja att stötta och vara där för henne. ADHD kan man inte kräva barn eller kanske till och med vuxna att ha disciplin. Det är nog oerhört jobbigt att sitta still i längre stund och dessutom sitta i ett arbete som kräver hög koncentration.

Jag vet ingenting hur snabbt man kan utreda, få diagnos och hjälp/medicin. Men det skulle vara fantastiskt bra om man kan få det i god tid så hon inte lider.

Hoppas det går väldigt bra för er dotter :)

Jag förstår inte riktigt hur förskolan tänker när de å ena sidan säger att de inte tror att er dotter kommer att klara skolan till hösten/få det väldigt jobbigt i skolan och å andra sidan säger att hon inte behöver utredas just nu.... Ett par frågor: är specialpedagogen inkopplad? Har förskolan gjort en pedagogisk kartläggning och en handlingsplan som utgår från de behov av stöd den individuella delen visar på att er dotter har ? Hur ser överlämningen till skolan ut?( när vi har barn med handlingsplan har vi alltid en extra överlämning där skolans specialpedagog också medverkar istället för som vid de " vanliga" överlämningarna när bara mottagande lärare medverkar) Sedan vad det gäller utredning..gå via BVC och be dem om hjälp ,ni kan också skriva en egenremiss till BUP ( eller vad det heter hos er) .. Tyvärr är köerna för utredning långa över hela landet..väntetider på 6 -18 mån är inte ovanlig... Och OM det nu skulle vara något inom npf så desto tidigare ni får besked desto tidigare kan man sätta in åtgärder och ge henne anpassningar så att hon inte behöver känna att hon misslyckas .. På facebook finns flera bra grupper för föräldrar till barn inom npf och eller autism där ni kan få bra svar från andra föräldrar som varit i samma sits /kram

Tack för era svar. Det var på utvecklingssamtal de sa det och att de behöver meddela skolan om detta sen. Att just koncentrationen och sitta stilla brister. De menar ändå på att hon har ju inga sociala problem och att det kanske växer bort.

Jag vet varken ut eller in. De har inte sagt något om stöd, hjälp eller liknande. Bara att vi ska vänta och se.

Jag vet inte ens själv, tyder det på adhd eller kanske inte? Visst, hon har svårt för en del men inte allt..

Starta utredningen nu. Det tar lång tid ens att få komma till utredningen för väntelistan är så lång!

Visar utredningen att hon inte har en diagnos - bra då vet ni och slipper tänka på just "det" mer.

Visar utredningen att hon har en diagnos - bra då vet ni OCH ni har rätt till stöd/hjälp i skolan!

Egentligen har man rätt till hjälp i alla fall men det får man oftast inte utan en diagnos för det inte finns några pengar. Då skrivs det anpassning på anpassning istället och inget blir bättre när man vet att det dör stödet som kostar pengar hade hjälp.

Ja jag låter extremt bitter men jag jobbar också som lärare... Allt sparas på i skolan nu och resurser (tex assistenter och personal)dras in. Om det finns en diagnos får ni lättare hjälp. Om jag var ni hade jag bett om att få starta utredningen.

Dock behöver ni prata med specialpedagogen först för att se vad h*n tycker. Har specialpedagogen varit med ert barn i skolan? Be om det.

Jag har två barn med ADHD, varav också en tjej och det är lite speciellt med tjejerna. Jo, visst låter det som ADHD. Och hon har ju redan svårt samlingar, osv. 

Det jag har sett med mina barn var att det var en stor skillnad mellan förskola och skola. Det är i skolan som man verkligen märker problem. Min dotter hade resurs några timmar i veckan i 6-års-verksamhet, men efter det så gick det bra i skolan. Hon hade aldrig någon hjälp, fick inte diagnos heller (de gjorde en utredning). Sedan när hon var tonåring, 15 år, så var det ett helvete. Hon fick en riktig kris, ätstörning, depression. Och DÅ tyckte behandlande läkare att hon har ADHD och att det är därför hon hade fått ätstörningen.

Så visst är det bra att utreda i tid. Jo, hon klarade skolan, gick dock om ett år, eftersom hon var borta mycket då. Hon är ganska ambitiös och har alltid stressat sig själv. Hon har läst på högskolan också och är nu snart klar med utbildningen. 

Med sonen var det en helt annan sak, men han hade också riktigt svår ADHD och annat (Tourette). Han gick aldrig gymnasiet, men har jobb och lever ett ganska vanligt liv. 

Hur vet man vem som är specialpedagog på förskolan? Lärarna försöker släta över mina känslor när jag pratar med dem. Att det kanske bara är koncentrationssvårigheter och inte behöver innebära adhd, att vi ska vänta och ta det lugnt. Och visst, det kan vara så men det är mycket som stämmer överens. Hon är aldrig deppig, är hon ledsen så är hon JÄTTELEDSEN. Hon är sällan arg, får inga utbrott. Det går ofta över väldigt fort.

Hon hör aldrig vad vi säger. När man till slut får ögonkontakt med henne och hon uppfattar att vi pratat kan hon be om ursäkt. Hon ignorerar oss inte avsiktligt, utan är bara borta. Typ alltid. Hon kan inte fokusera på något om hon inte tycker att det är roligt. Svårt att lära sig saker. Ofta trött mitt på dagen fortfarande. Har mycket energi, men har alltid tänkt att alla små barn har det. Svårt att varva ner om hon är uppjagad men kan mysa i timmar framför film/platta.

På förskolan fixar hon inte samlingar, matstunder och lyssna. Kan vara uppe i varv och hoppa runt för mycket. Leker med alla. Alltid glad. Pratar hela tiden tydligen.

Hon leka i timmar, både själv och med kompisar. Det älskar hon. Har livlig fantasi. Superduktig på att rita för sin ålder. Ja..

Hon är inte alls blyg. Verkar inte bry sig jättemycket om vad andra tänker om henne. Som sagt, livlig och glad. Hon är överallt och ingenstans. Sprallig. Men underbar.

Det där med att inte höra vad andra säger är också jättevanligt vid ADHD och överhuvudtaget känner jag igen så gott som allt. 

Varför är du så himla orolig för just den diagnosen? Har du kanske några felaktiga uppfattningar om den? 

Jag är inte så orolig över om hon har diagnosen, hon är ju fortfarande min fina tös. Mer hur omgivningen kommer vara och hur jag ska hjälpa henne i livet. Har hört så många hemska historier om funktionsnedsättning, dåligt mående och utanförskap.

Vet inte var jag vänder mig för en utredning heller eftersom förskolan vill vänta. Kommer BVC ta det på allvar eller säga vänta de med? Bör man vänta? Eller bör man få reda på det så tidigt som möjligt?

Precis, hon är samma tjej och kan ha ett helt vanligt liv också. Man kan vända sig till BUP. Fast det variera lite, i vissa kommuner kan det finnas speciella team som utreder och då kan t.ex. också barnläkaren remittera. 

Jag tycker det ger bäst resultat att utreda strax före skolstarten. Dvs. diagnoskriterierna är anpassade till 7-års-åldern och om barnet är mycket yngre så får man kanske inte lika tydliga resultat. Och barn utvecklas ju mycket som små. Och de vet nog ändå hur de kan jobba med henne.

Kolla dock hur långa väntetiderna är! Det är klart en fördel om man gör det innan de börjar skolan. För båda mina blev det kaos när de började skolan och de klagade i skolan att inte förskolan förberett, pratat med skolan osv. 

En specialpedagog jobbar inte i barngrupp utan är en resurs som förskolan kan kalla in , gäller det ett specifikt barn krävs föräldrarnas tillåtelse, de kan också komma in och titta på hela gruppen - då krävs inga tillstånd från vh , deras jobb är att titta på dessa barn som kräver extra och utifrån sina observationer och pedagogernas berättelser handleda pedagogerna i hur de ska möta dessa barn, ge tips och ide'er på anpassningar man kan göra etc.En specialpedagog ansvarar för ett skolområde- i vår kommun finns det ca 35 förskolor och de är tre specialpedagoger som delar på dessa förskolor .. Privata förskolor kan köpa in tjänsten från kommunen... Förskolebarn där det inte är extremt tydligt att det är en diagnos utan det är som i ts fall misstankar och som jag förstår inte någon resurs eller handlingsplan ,då är det BVC psykologen som gör en första bedömning, tycker den psykologen att testerna indikerar på att det kan finnas en diagnos så remiterar de vidare till BUP. Sen får man ( tyvärr) som förälder vara beredd på att tjata och vara " jobbig" för att något ska hända .. Men som sagt köerna är långa så det är bättre att sätta igång nu innan hon får en utmattningsdepression...det är nämligen inte helt ovanligt bland flickor med autism och eller ADHD...de jobbar så hårt på att passa in att vara som alla andra att de tillslut går in i väggen .

Din tjej låter nästan en kopia av min son. Fast han har ibland lite svårt med det sociala samspelet också, leker ofta själv och har svårt att anpassa sin lek till andras. Exempel från imorse: hans lillasyster lekte tåg med några andra barn på förskolan precis när jag skulle säga hejdå. Storebror ville vara med men istället för att tuffa fram i lugnt tempo ville han att det skulle vara ett racer-tåg... Han tryckte på och alla andra sa åt honom att sluta. Problemet i situationer som dessa är att han ibland inte kan stoppa dig själv och det slutar med att någon annat barn gör sig illa för att han blir för hetsig. Nu var jag där och kunde styra upp, som tur var.

Dom ställer lagom krav på honom på förskolan: dagsform avgör om han kan sitta kvar vid bordet, och vid samlingen fungerar det om han får bläddra i en bok eller pilla med något. Fungerar det inte får han gå iväg till "kuddrummet" och hänga där.

Är din tjej känslig för intryck? Det är min son och han blir lätt överstimulerad. Resultatet blir att han blir extra impulsiv och hyperaktiv, väldigt svårt att få honom att lyssna då (men inte svårt att bryta, han behöver vila så musik eller lägga pussel själv i ca 30-40 minuter fungerar bra). Annars är han som din tjej nästan alltid glad, har aldrig fått utbrott, positiv och en riktig glädjespridare. Oblyg och pratglad och omtyckt av många barn på förskolan trots att han ibland "råkar" göra illa dom. Skriver "råkar" eftersom det inte så att han i ilska gör illa någon utan oftast beror det på att han är för intensiv i sin lek. Svårt att koncentrera sig och lyssnar ibland (ofta) inte på tilltal. Brukar också be om ursäkt när han inte hör. "Förlåt mamma jag hörde inte" ???? Charmar alla föräldrar pga. att han är ganska lill-gammal och artig.

Han blir också lätt trött. Kan sitta blixtstilla och bygga lego hur länge som helst, och titta på film. Är ofta speedad på kvällen, men lätt att få i säng och det är nästan som att han varvar ner så fort han lägger sig under täcket. Somnar lätt och sover hela natten, typ 10-12 h. Flexibel och spontan...igår försökte han rymma från förskolan till exempel, han kom ut på andra sidan staketet och han springa en bit längs en väg som går förbi förskolan innan pedagogerna märkte det (som tur var). Han har försökt rymma en gång tidigare under hösten också.

Förra hösten ställde förskolan för höga krav på honom, vilket gjorde att han blev suuuuperstressad. Det var nästan kaos varje dag från att jag hämtade honom tills han gick och la sig. Sjukt intensivt och jobbigt, och ja, han förändrades av för de för höga kraven. Har var inte alls samma glada sprudlande kille utan blev tvär, impulsiv.. Det är svårt att i den åldern hålla ihop och anpassa sig till för höga krav och i längden är det väldigt stressande. Kan tillägga att min son inte har någon diagnos, men skulle inte bli förvånad om han får det. Vi har också adhd i släkten men han har känts för liten för utredning.

Känner igen väldigt mycket. Min dotter leker gärna själv om andras lekar inte passar henne. Hon kör också sitt eget race oftast men kan även diskutera och samspela. Både och liksom. Hon är aldrig elak men kan ignorera kompisarna lite och göra sin grej. Också väldigt pratsam, oblyg och framåt.

Samma med sömnen, jättepigg och uppvarvad tills hon lägger sig på kudden. Kan sprattla runt 5 minuter och sen bara tvärsomnar hon. Har dock inte sovit hela nätter förrän nyligen, men hon brukar bara gå upp och lägga sig i soffan eller hos mig och somna om så det stör inte mig direkt. Går i sömnen ibland har jag märkt.

Hon är ofta väldigt uppe i varv, sprallig och har myror i brallan liksom. Men inte så att det stör eller gör mig galen. Andra kan väl störa sig antar jag.

Tror inte att de ställer jättehöga krav egentligen, men är lite oroliga just för skolan. Där det ju är helt annorlunda. Har inte ringt bvc än. Pappan blev helt vansinnig när jag sa att jag är orolig för henne.

Varför blev han helt vansinnig? Bryr han sig inte om sin dotter?

Nja, han har tyvärr väldigt svårt att se andra människors behov över huvud taget.

Nåja då behöver du ju inte ta hänsyn till hans behov av att härja och gapa istället för att se till sin dotters behov. Skit i egot.

Hans sociala samspel fungerar nog bäst med syskonet, och med lite yngre barn som inte varvar upp honom på samma sätt som jämnåriga. Han har också en väldigt livlig fantasi när han leker så tror det är svårt för andra barn att ens förstå hans lekar. Det är nästan som att han har ett färdigt scenario i sitt huvud som han utgår från i leken, med färdiga roller och repliker till alla leksaker. Han berättar väldigt ingående vad som händer, nästan som att han läser upp en berättelse. Och han berättar för den han leker med vad dens leksak ska säga och göra. Han kan ju vara rätt intensiv så ibland går berättandet väldigt fort... är imponerad över hans fantasivärld men förstår att andra barn inte riktigt förstår leken. Han brukar inte bli arg om andra barn inte vill leka, utan leker vidare själv.

Barnens pappa hade svårt att se dom här sidorna hos sonen. Eller, han såg dom men hävdade bestämt att det berodde på att sonen var liten. Jag la märke till dom tidigt, runt 1 års ålder. Förskolan regerade förra året och efter det har pappans inställning ändrats. Förskolan sa samma sak som jag sagt i flera års tid, så då blev det väl också tydligare för pappan när det inte bara kom från mig.

Jag känner mig också orolig för skolan. Är orolig att överlämningen ska blir dålig och att han inte får det stödet han behöver. Har ditt barn en handlingsplan eller vet du om förskolan har planer på att formulera en sådan till din dotter? Om inte så är det kanske något du borde ligga på om. Vad gör dom för att hjälpa henne att förberedas inför förskoleklass?