Forum Övrigt - Adoption
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Är jag adopterad?

    Fre 22 nov 2019 07:21 Läst 0 gånger Totalt 81 svar
    andrew smith
    Visa endast
    Fre 22 nov 2019 07:21 -6

    Jag  har på senare tid börjat fundera allt mer på om jag möjligen kan vara adopterad från England, när jag var väldigt liten, knappt ett år gammal.Jag kan prata engelska helt utan brytning, och jag markerar inte R som svenskar gör. Det har en som jag känner väl, lysssnat på mig både när jag pratar engelska helt utan svensk brytning, och den jag känner hör att jag inte markerar R som svenskar gör...


    Och de som är födda i England, de markerar inte heller R , utan säger R knappt hörbart, och i ändelser där  R finns uttalar de aldrig R... vidare har jag hört av andra att jag inte är lik min morsa överhuvudtaget någonstans. Inte det minsta lilla likhetsdrag fanns enligt den som jämförde foton på mig och morsan. Finns det möjlighet att ja g faktiskt kan vara adopterad från England? Jag har alltid varit mk tt bra på engelska, kan uttala alla engelska ord helt korrekt utan bytning, men jag förstår inte vad alla ord betyder då jag aldrig bott i England. Men om jag nu är adopterad från England har jag rätt attt få veta. Min morsa har bara gjort små antydningar om detta...hon är feg och rädd av sig och räddför förändringar...

  • Fre 22 nov 2019 16:24 #21

    Du är sannolikt inte adopterad från England. Adoptioner därifrån till Sverige är få om ens några. Du kan söka efter statistik på detta.

    Barn ärver inte sitt språk utan det är inlärt och uppstår i den språkmiljö och familj man lever i när man är liten och språkligt formbar. Vet du var du har varit och vilka du vistats med under din barndom?

    Det är vanligt för barn och ungdomar att dagdrömma om att man är speciell på ett eller annat sätt. Njut av dina tankar och låt fantasin spela. Kolla superhjälte-filmer. De handlar ofta om tonåringar med ovanliga egenskaper och ovanlig bakgrund, ofta hemlig och med superkrafter.

    Varmt lycka till och tack för kul tråd.

  • Fre 22 nov 2019 16:42 #22
    andrew smith skrev 2019-11-22 10:29:32 följande:

    ja va hade man att väna sig här egentligen av ettt antal gnälltanter utanempati för ngn överhuvudtaget. et märks att det här är ett gnällforum för meelålderstanter, för män som skriver här får inga vettiga svar överhuvudaget här.  tack för mig gnälltanter,. 


    den som gnäller är du.

    kanske ett bevis på att du verkligen är en ömfotad, reinkarnerad engelsk lord? 
  • Fre 22 nov 2019 16:43 #23
    Rudbeckius skrev 2019-11-22 16:24:27 följande:

    Du är sannolikt inte adopterad från England. Adoptioner därifrån till Sverige är få om ens några. Du kan söka efter statistik på detta.

    Barn ärver inte sitt språk utan det är inlärt och uppstår i den språkmiljö och familj man lever i när man är liten och språkligt formbar. Vet du var du har varit och vilka du vistats med under din barndom?

    Det är vanligt för barn och ungdomar att dagdrömma om att man är speciell på ett eller annat sätt. Njut av dina tankar och låt fantasin spela. Kolla superhjälte-filmer. De handlar ofta om tonåringar med ovanliga egenskaper och ovanlig bakgrund, ofta hemlig och med superkrafter.

    Varmt lycka till och tack för kul tråd.


    Det här är ingen ungdom, annars hade jag uttryckt mig försiktigare. Som han nämner själv och även skriver i sin profil så är han 54 år. 
  • Fre 22 nov 2019 16:44 #24
    Fontana skrev 2019-11-22 15:51:43 följande:

    Ett DNA-test lär inte hjälpa särskilt mycket, det ger en mer allmän information om din härkomst. 

    Som Fjärilkär och andra är inne på så får du gå till svenska myndigheter. Du har väl ett svenskt pass? Där står din födelseort, eller om du är född i Sverige din födelseförsamling. 

    Är du född före 1991 kan du vända dig till Landsarkivet och be om ett utdrag ur "Födelse- och dopbok" för den församlingen (du kan göra detta via Riksarkivets hemsida).

    Är du född efter 1991 får du vända dig till Skatteverket.

    Oavsett när du är född kan du vända dig till Skatteverket och be om ett personbevis som utvisar faktiskt födelseort och eventuell adoption.

    Kanske är det helt enkelt så att din biologiska pappa var engelsman, och din mamma av någon anledning inte vill att det kommer fram?


    Han säger att han är född 1966.
  • Fre 22 nov 2019 16:51 #25

    Har du inga äldre släktingar som du kan fråga om detta? Fastrar, mostrar, farbröder, kusiner borde ju minnas om din mamma var gravid i mitten av 1960-talet, eller om hon helt plötsligt dök upp med en bebis.

    Kolla på de första fyra siffrorna i ditt personnr. Har du 9 som sista siffra? Om du har det så kan det vara ett tecken på att du kan vara född utomlands (även om det finns svenskfödda som också har 9 som sista siffra). Har du inte det, så är det ju inte så troligt att du är adopterad.

    Du verkar ha hakat upp dig på detta med markerade r. Att många svenskar markerar är har mer med att göra att de är mer influerade av amerikansk engelska än brittisk.

    Brittiska TV-program som Onedin-linjen, Herrskap och tjänstefolk, Forsytesagan, Monty Python, var mycket populära i Sverige i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, när du växte upp, som du kan ha influerats av i ditt uttal.

  • Lör 23 nov 2019 06:58 #26
    AndreaBD skrev 2019-11-22 16:43:36 följande:

    Det här är ingen ungdom, annars hade jag uttryckt mig försiktigare. Som han nämner själv och även skriver i sin profil så är han 54 år. 


    Oj, då blir det ännu intressantare. Gissade på identitetsproblem i tonåren.
  • Lör 23 nov 2019 10:01 #27
    Rudbeckius skrev 2019-11-23 06:58:35 följande:
    Oj, då blir det ännu intressantare. Gissade på identitetsproblem i tonåren.
    Om det hade varit en tonåring hade det ju inte varit konstigt. Hur en person över 50 kan tro dels det där med språket och inte har lyckats kolla upp lite själv, fråga släktingar och myndigheter, det är märkligt. Och man brukar ju veta också att folk inte adopterar bort barn ifrån ett "rikt" land till ett annat. Iofs så adopterades barn från Tyskland till USA, men Tyskland var ju lite mera påverkat av andra världskriget, kanske fortfarande på 60-talet. 
  • Lör 23 nov 2019 11:56 #28
    AndreaBD skrev 2019-11-23 10:01:03 följande:

    Om det hade varit en tonåring hade det ju inte varit konstigt. Hur en person över 50 kan tro dels det där med språket och inte har lyckats kolla upp lite själv, fråga släktingar och myndigheter, det är märkligt. Och man brukar ju veta också att folk inte adopterar bort barn ifrån ett "rikt" land till ett annat. Iofs så adopterades barn från Tyskland till USA, men Tyskland var ju lite mera påverkat av andra världskriget, kanske fortfarande på 60-talet. 


    Med tanke på följdsvaren är möjligen frågeställningen en provokation till debatt. Intressant vad syftet ska vara. Men idén om att en bebis med t ex danska föräldrar automatiskt börjar prata danska oavsett omgivning är märkligt vanlig, man får väl skylla på tanklöshet bara.
  • Lör 23 nov 2019 13:36 #29
    Rudbeckius skrev 2019-11-23 11:56:52 följande:
    Med tanke på följdsvaren är möjligen frågeställningen en provokation till debatt. Intressant vad syftet ska vara. Men idén om att en bebis med t ex danska föräldrar automatiskt börjar prata danska oavsett omgivning är märkligt vanlig, man får väl skylla på tanklöshet bara.
    Det hade kunnat vara en intressant diskussion om språkutveckling och fler-språkiga barn, men TS ville uppenbarligen absolut inte få svaret att det inte kan vara så, vilket är märkligt. 
  • andrew smith
    Visa endast
    Lör 23 nov 2019 13:37 #30

    om det nu kan betyda något, så har jag 9, som första siffra i de fyra sista siffrorna.


    men de första siffrorna är ju födelseår, månad och födelsedag, men i de fyra sista siffrorna så börjar det med 9.....så vem vet....

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll