Gifta och har barn. Den ena av de vuxna har blivit allergisk mot familjens katt, men den andra vägrar att skiljas ifrån den, vad gör man? Den allergiska vill inte ta allergitabletter. Vad händer om katten ges bort/säljs utan den andras tillåtelse?
Håller med! Skulle aldrig bara kunna slänga ut ett djur som en gammal trasa. Har folk ingen empati alls??
Om jag träffar någon som är allergisk så får vi vara särbo tills den dagen missen somnar in. Jag har tagit på mig ett ansvar och det tar jag på största allvar. Allt annat är idioti. Väldigt många djurägare skulle aldrig ha skaffat djur!
Exakt!
Jag har träffat såna sjuka mammor som envisas att ha djur när deras barn lider av extrema smärtsamma eksem och allergier. Misshandel. Psykopater ärligt talat!
Finns nog några sådana här i tråden. ....
Sälj eller ge bort katten. Eller skilj er. Eller bli särbos.
Jag är allergisk och hade inte för mitt liv pallat bo med en katt och äta medicin för det. Även om medicinen hjälper lite grann så mår man fortfarande dåligt. Och även om man nu skulle bli helt symptomfri av medicin så är det ju inget man vill äta jämt. Det tar ju dessutom bara bort symptomen, det händer ju fortfarande massa processer i kroppen som inte är hälsosamma för personen.
Folk som har djur fast tex. sina barn är allergiska är dumma i huvudet rent utsagt och mer eller mindre misshandlar sina barn. Spelar ingen roll om barnet inte vill skiljas från djuret, sitt barns hälsa är en förälders ansvar och kommer absolut först.
Hade dessutom blivit väldigt sårad om min partner hade valt en katt över mig. Förstår att man kan få en väldig koppling till djur men det betyder att relationen till katten är viktigare än vår relation. Samtidigt är det väll bra att det kommer fram om det är så...
Att låta katten bo i en del av huset med luftrenare är också kass idé... Jag blir allergisk bara jag går innanför dörren hos någon som har katt. Finns de som blir allergiska bara av att man är i samma rum som en kattägare. Är det en supermild allergi kanske det går men...
Bästa är väll att hitta någon i er närhet som kan ta hand om den så att personen som är fäst vid katten kan fortsätta umgås med den.
Att göra sig av med katten bakom ryggen på personen låter dock som en urusel ide och kommer göra så att förhållandet går i kras vilket som.
En allergi blir alltid värre om man utsätts för allergenerna. Det är olämpligt att utsätta kroppen för detta.
Har man otur så utvecklar man även astma mot detta och det är inget jag önskar någon.
Att ha en allergisk reaktion i kroppen varje dag i veckan år ut och år in är inte bra. Det spelar ingen roll att man tar medicin och "reaktionerna försvinner"
Läs på om allergier och tala med en allergiläkare så kanske den totalt ignoranta personen kan få förståelse.
Det är inte att slänga ut djur som en trasa att skaffa ett nytt hem åt dem.
Med din logik skulle alltså ts skilja sig pga katt. Det kanske blir så men det är ju en femårings resonerande som kommer att drabba en hel familj med barn.
Och med din logik skulle jag alltså adoptera bort mitt barn istället för katten?
Jag antar att du inte har någon familj. Hade ju i så fall varit tragiskt om du kan tänka dig att byta ut dem alla för din egoistiska önskan att bo med ett djur
De skulle aldrig ha flyttat ihop från första början.
Om du hade bemödat dig med att läsa trådstarten så hade du sett att de redan var gifta och hade barn när allergin upptäcktes.
De som uttalar sig i den här tråden om att det bara är att ta allergitabletter, ni är ju inte riktigt kloka. Man kan ju inte prioritera ett djur framför en närstående människas välmående (om man inte är extremt egoistisk då). Katten ska bort, så är det bara. Men självklart kan man inte göra sig av med den utan att vara överens. Här behöver allergikern sätta sig ner och förklara problemet för egoisten och hoppas att denne kan förstå. Allergitabletter tar aldrig bort alla symtom utan lindrar dem bara. Dessutom är det skadligt på sikt att fortsätta att utsätta sig för det man är allergisk mot.
En allergi som bara ploppar upp helt plötsligt?
De som uttalar sig i den här tråden om att det bara är att ta allergitabletter, ni är ju inte riktigt kloka. Man kan ju inte prioritera ett djur framför en närstående människas välmående (om man inte är extremt egoistisk då). Katten ska bort, så är det bara. Men självklart kan man inte göra sig av med den utan att vara överens. Här behöver allergikern sätta sig ner och förklara problemet för egoisten och hoppas att denne kan förstå. Allergitabletter tar aldrig bort alla symtom utan lindrar dem bara. Dessutom är det skadligt på sikt att fortsätta att utsätta sig för det man är allergisk mot.
Gifta och har barn. Den ena av de vuxna har blivit allergisk mot familjens katt, men den andra vägrar att skiljas ifrån den, vad gör man? Den allergiska vill inte ta allergitabletter. Vad händer om katten ges bort/säljs utan den andras tillåtelse?