Vi som planerar äggdonation 2020

Tack, trots min traumatiserande upplevelse där (sättet jag fick besked om att jag hade lågt amh-värde där var hemskt) så valde jag att testa att ringa dem för ultraljud under sommaren. Det var ett blankt nej.

Jag har tyvärr hemsk erfarenhet av svensk sjukvård, inte bara vad gäller att skaffa barn.

De diskuterade IVF, men mitt FSH är har legat mellan 82-90, varför de säger att en stimulerad ägglossning inte skulle ge resultat(?). Och vid VUL ser de inga äggblåsor överhuvudtaget.

Jag hoppas verkligen att det tar sig med detta! Men jag hoppas att ni får något extra ägg också, i vilket fall! Jag tycker en garanti på en enda blastocyst är väldigt lite.

Var någonstans gjorde ni era första ÄD?

Jag har förstått det som att man ska kunna stimulera fram äggblåsor trots högt fsh. Det skadar inte att ha ett möte med Olga tänker jag.

Japp, vi kör på Olga kliniken, är mycket nöjd med allt där. Vi hade garantipaket, två försök med egna och två ÄD. Efter ett försök ville vi direkt gå över till ÄD. Vi hade testat innan på en annan klinik i Danmark också.

Pga rådande omständigheter har allt skjutits upp men nu verkar det förhoppningsvis som att vi faktiskt kommer iväg om mindre en månad. Det känns som att jag har plågats tillräckligt nu med alla hormoner så jag hoppas verkligen vi kommer iväg. Vet inte hur mycket jag klarar av längre. Har gått upp fruktansvärt mycket i vikt eftersom jag har sköldkörtelproblem också.

Ja, verkligen. Det är helt otroligt vilken service kliniken har gett oss.

Jag har haft Graves flera gånger och sedan togs hela sköldkörteln bort så utan levaxin tuppar jag av. Direkt därefter fick jag problem med mensen. Man har sett samband mellan autoimmuna sjukdomar och lågt AMH men det vill man inte erkänna inom svensk sjukvård. 

Japp, ser alltid till att ligga runt 1 vad gäller TSH:et (får ta prover väldigt ofta). När man inte har någon sköldkörtel kan det växla något enormt och T3 medicin (som för min del stabiliserade bättre, även viktmässigt) kan jag inte ta så länge jag vill bli gravid och under graviditet.

Något som man ska veta om Levaxin. I USA väntar man med att ge levaxin vid underfunktion för att se efter ett tag hur kroppen reagerar. När man väl börjat med levaxin så vänjer sig kroppen vid det nämligen.

Till och med när jag hade Graves (överfunktion) så tillhörde jag fåtal procent som istället gick upp i vikt istället för att gå ner en massa. Finns inte riktigt förklaringar till sådant. Men med ivf-medicinerna har jag gått upp ca 15 kg på 1 år trots träning och bra kost så står inte ut så mycket mer snart. Låter lovande med amning.

De har inte sagt det rakt ut, jag gissar att de vill reservera sig för vilka mirakel som helst, men jag antar att jag är det. Jag har inte haft mens på ca 10 år, men blev extremt överraskande spontangravid vid ett tillfälle för 5,5 år sedan. Tyvärr i en relation jag var på väg ur, varför vi valde att inte behålla det..

Ja, säkert Liothyronin (T3) eller grissköldkörtelhormon (som är svårt att få licens för). 

Vad hade du för tsh när du började med levaxin? Om du har fått det utskrivet ska och du mår bra av det så är det ju inga problem. Man ska inte ligga mer eller under 1 vad gäller tsh för att bli gravid. Spannet är rätt högt för vad man anser vara normalt. Så fort mitt tsh stiger över 2 mår jag fruktansvärt dåligt. 

Jag hade läst en del artiklar men i Ryssland berättade de direkt om sambandet mellan autoimmuna sjukdomar och lågt am-värde utan att jag ens frågade. När jag frågat om det i Sverige tidigare har de blivit irriterade.

Skölkörtelproblematik skapar ju enorma problem vad gäller att bli gravid, missfall etc. Tyvärr.

Det är olika i USA men har man ett väldigt högt tsh kan de vänta med att se om det blir några förändringar om man ändrar i kosten till exempel.

Jag sökte för det när den varit borta ungefär i två år, men fick ingen hjälp. De menade på att allt var som det skulle och ordinerade mig p-piller. Det kändes inte bra, så jag slutade med dem efter några år, en kort period och det var då graviditeten inträffade, vilket gjorde att jag trodde allt var "i sin ordning". Så jag bytte p-piller och började igen..

I efterhand har jag reflekterat över om jag skulle ha handlat annorlunda med den graviditeten om jag kännt till mitt tillstånd, men såna tankar gör mig mer skada än nytta. Precis som att jag i början av denna utredning enbart skuldbelade mig själv. Jag har tränat och tävlat på en ganska hög nivå, jag har inte varit underviktig men legat väldigt lågt i fettprocent i perioder, vilket ju absolut inte är främjande för fertiliteten. Så de läkare jag träffade på först ville mena att jag kunde bli hjälpt av att träna mindre, äta mer fett osv. Jag omvärderade hela tillvaron och släppte det mesta av vad som varit min identitet, men i själva verket pekar inga av mina värden på tillstånd som varken ska ha kunnat eller kan påverkas av livsstil. Däremot tror jag att min lite högre fettprocent och lugnare tillvaro kan vara positiv för att behålla en graviditet genom en ÄD, så jag fokuserar på att tänka positivt nu :)

Hur mår du i ruvandet?

Men hade de så lång kö när ni gjorde privat?? Oj.. var äggen de använde frysta eller färska?

Jag funderar mycket på hur stor roll det kan spela, eftersom både du och glommernamnet kanske blir utan i frysen från Uppsala nu, trots att ni valt så många ägg