Nygift och otrogen

Jag försöker inte skydda honom. Jag försöker skydda mig själv och vår dotter...

Nja jag upplever snarare att han försöker svara på allt men att det blir förmildrande men också tror jag att han faktiskt tror på det han säger. Att han ?manipulerat? sig själv. Sanningen är antagligen någonstans mellan deras historier men i det stora hela har jag ju fått veta allt och jag behöver inga detaljer. Jag hade varit misstänksam mot honom även om han så inte raderat all deras kontakt och jag fått se allt svart på vitt.

Och behöver jag verkligen på reda på allt? Måste jag höra ?sanningen??

Ja så är det... men det är också ett steg jag inte riktigt orkar ta än utan när jag är redo för reaktioner. Och jag tror heller inte jag kommer få så mycket stöd. Nästan all vårt umgänge är gemensamt och alla dyrkar honom...

JA han riskerade allt för henne, inte bara för sex utan för henne, en annan kvinna! Jag vet! Han valde det. Men varför kan han inte förtjänas att försöka förlåtas? Han är så mycket mer än sin otrohet och det gångna året har varit fruktansvärt för oss båda även om han orsakat det. Vad tycker du jag ska göra då? Förutom lämna eller basunera ut allt.

Ohjo hans känslor för henne är stendöda efter att hon visat sig vara som hon är. Är det något jag litar blint på så är det det.

Det han tänker på är nog snarare på vad han var/är påväg att förlora och vilket misstag hon var.

Jag känner min man och han gör allt för att ?sona sitt brott?.

Nej jag tror fortfarande att han ångrat dig och valt mig men han hade kanske haft en respekt för henne som han inte har nu. Hon har ju medvetet försökt såra mig fast hon aldrig träffat mig.

Återigen, jag tror inte han planerade att vara otrogen, jag tror han gjorde allt för att trycka undan sina känslor för henne men lyckades inte. Han planerade inte att såra mig men det blir ju den självklara konsekvensen av att vara otrogen. Under en kort period fanns bara hon för honom. Han blev bekräftad.. men hade detta skett typ 3 år efter vårt bröllop hade jag lättare lämnat. Nu har vi ett litet barn och jag förstår ju att det är extra rått att han var otrogen så snabbt efter bröllopet men för mig gör tidpunkten också det svårare att lämna på nåt sätt..

Så klart inte och jag har egentligen inga problem med att han fick känslor för henne för känslor går inte att styra över. Det var att han agerade för det istället för mot det som sårat mig.

Ja och jag har ju svårt att lita på honom men jag vill. Jag vill att vi ska gå vidare och vi är ju en bit Påväg. Terapeuten sa att med kärlek kommer man långt och det tror jag på. Men sveket är enormt. Men otroheten åtnjuter inte det enda vi pratat om, vi har ju en vardag igen. Så på ett sätt har vi tagit oss igenom detta. Det första han sa när jag fick reda på att dom haft sex en gång sågar det att han skulle göra allt för att återfå min tillit och det har han ju gjort sen dess..

Jag tror inget jag skulle kunna säga skulle kunna förändra den här trådens syn på min man..jag vet att han valde att vara med någon som gav honom närhet och bekräftelse, nåt han sagt till mig att han varit nöjd med hemma men uppenbarligen inte var och där han jag ett ansvar.

Nej det finns verkligen inga garantier men är det så naivt att vilja försöka innan vi slår en familj i spillror?

Men som du skriver är jag rädd för påminnelsen. Att vår bröllopsdag alltid kommer påminna om henne. Att han umgicks med henne på min födelsedag. Att deras barns beräknade datum var en dag efter vår dotters födelsedag.. men därför kanske det är viktigt att skapa nya minnen? Börja om? Ex med nytt boende?

Nej jag håller faktiskt inte med dig där, det är skillnad på att fantisera och faktiskt planera. Planera otroheten gjorde han efter första gången då han aktivt bokade ett hotell. När vi gifte oss fantiserade han om henne men planerade inte otrohet, jag tror inte ens han trodde då att han skulle göra något.

Att han hade känslor för henne när vi gifte oss köper jag däremot, och det tror jag han hade ångest för. Men där och då visste han ju inte att det var besvarat..

Jag kommer nog alltid vilja ha koll på henne via siska medier osv. Någon form av självplågeri kanske..

För mig hade han fått fantisera, det kommer inte under ett helt äktenskap enbart jag som gör honom attraherad. Att han sedan agerade är det som sårade mig..