ensam &gravid
han har även sagt att han inte vill att jag ska säga hans namn när barnet är fött.
konstigt nog fick ett samtal från hans mamma som också försöker övertyga mig att göra abort. Enligt henne mår hon inte bra när hennes son mår inte bra. Hon har alltid önskat sig ett barnbarn men i nuläge är det inte läge för sonen mår piss dålig ,vill inte ha detta barnet , han vill inte ens vara delaktig.
finns det några här som har gått genom liknad situtation?
Jag tvingades till DNA-test för att fastställa faderskapet. Sen svor jag på att aldrig aldrig mer ha kontakt med hon som förstört mitt liv och tvingat på mig ett barn jag inte ville ha och än mindre hade råd att betala för just då.... Det var lättare sagt än gjort. Vetskapen om att man har ett barn där ute som man inte vill träffa för att man upplever att man blivit påtvingad faderskapet är inte rolig. Jag klarade inte av det och det är tack vare god stöttning från familj och psykiatri som jag inte gjorde något väldigt dumt då... Jag lyckades överkomma min besvikelse och ångest över att ha gjort någon jag inte älskade gravid och att någon jag inte älskade valde att jag skulle bli Pappa, och fick bit för bit kontakt med mitt barn. Idag är hon 14 och vi har en bra kontakt. Men min kontakt med hennes Mamma är helt obefintlig. Agget och bitterheten finns kvar även fast jag inte vill att det ska det. Det är dock absolut ingenting som jag visar öppet inför vår dotter !
Vad jag vill säga med det är att det kan sluta bra ändå, men att det inte finns några som helst garantier för det. Och kontakten med killen bör du räkna som dödförklarad oavsett, och se det som en ren och skär bonus ifall han ?kommer runt?.