• Yudita

    ensam &gravid

    Hej Tjejer! 
    jag vet inte hur jag ska ens börjar , är helt knäckt just nu. 
    Är gravid med en kille jag dejtade i 5 månader , fick reda på att jag var gravid i november 2019 idag är jag gravid i vecka 13. killen vill abslout inte vara delaktig i barnets liv , han vill att jag ska göra abort och det vill inte jag. Ringde honom och försökte får honom att vara delaktig , han har sagt till mig att han inte vill han mår inte bra utav att jag är gravid att jag ska göra abort. 
    Jag tycker verkligen synd om den här barnet vet inte hur jag ska tar det nu under graviditet mår så fruktansvärt dåligt. Han förändrade helt så fort han fick reda på att jag var gravid. kille hör inte av sig längre till mig och han bor 10 min ifrån mig . enligt honom så hatar han mig för detta. 
    Jag behåller inte barnet bara för att ha honom kvar i mitt liv. jag gjorde det för att jag är emot aborter , gjorde det tidgiare en gång ska bara säga att jag mådde riktigt dåligt vill inte går genom det igen. vad ska jag göra? behöver lite råd , jag tänker på detta hela tiden.
    Killen HATAR mig bokstavligen Gråter

  • Svar på tråden ensam &gravid
  • Anonym (...)

    Behåll barnet, när faderskapet ska skrivas på berättar du vem som är pappan så tvingas han skriva på, eller så gör de DNA test. Sedan ser du till att få ensam vårdnad.

  • Anonym (...)

    Behåll barnet, när faderskapet ska skrivas på berättar du vem som är pappan så tvingas han skriva på, eller så gör de DNA test. Sedan ser du till att få ensam vårdnad.

  • Yudita

    han har även sagt att han inte vill att jag ska säga hans namn när barnet är fött.

    konstigt nog fick ett samtal från hans mamma som också försöker övertyga mig att göra abort. Enligt henne mår hon inte bra när hennes son mår inte bra. Hon har alltid önskat sig ett barnbarn men i nuläge är det inte läge för sonen mår piss dålig ,vill inte ha detta barnet , han vill inte ens vara delaktig. 
    finns det några här som har gått genom liknad situtation?Gråter

  • Anonym (Suck)
    Yudita skrev 2020-01-06 23:05:35 följande:

    han har även sagt att han inte vill att jag ska säga hans namn när barnet är fött.

    konstigt nog fick ett samtal från hans mamma som också försöker övertyga mig att göra abort. Enligt henne mår hon inte bra när hennes son mår inte bra. Hon har alltid önskat sig ett barnbarn men i nuläge är det inte läge för sonen mår piss dålig ,vill inte ha detta barnet , han vill inte ens vara delaktig. 

    finns det några här som har gått genom liknad situtation?


    Han kanske inte vill att du ska göra det. Men det spelar ingen roll. Du bör göra det. Han måste ju ta sitt ansvar. Ni är två om att ett barn blivit till.

    Hans mamma.. Ja, vissa har då inte skrupler i kroppen. Hennes vilja ska du ännu mindre bry dig om. Du ska behålla om du vill behålla.

    Det löser sig min vän.
  • Richard1986
    Yudita skrev 2020-01-06 23:05:35 följande:

    han har även sagt att han inte vill att jag ska säga hans namn när barnet är fött.

    konstigt nog fick ett samtal från hans mamma som också försöker övertyga mig att göra abort. Enligt henne mår hon inte bra när hennes son mår inte bra. Hon har alltid önskat sig ett barnbarn men i nuläge är det inte läge för sonen mår piss dålig ,vill inte ha detta barnet , han vill inte ens vara delaktig. 

    finns det några här som har gått genom liknad situtation?


    Nu är jag inte tjej men jag har ett barn som jag fick ?emot min vilja? med en mycket tillfällig KK. Jag reagerade väl ungefär som killen du dejtade gör nu. Vi hade alltid oskyddat samlag och jag kom nästan alltid i henne så jag bad väl om mitt öde. Men jag var inte mogen för att ta konsekvenserna av mitt handlande då.

    Jag tvingades till DNA-test för att fastställa faderskapet. Sen svor jag på att aldrig aldrig mer ha kontakt med hon som förstört mitt liv och tvingat på mig ett barn jag inte ville ha och än mindre hade råd att betala för just då.... Det var lättare sagt än gjort. Vetskapen om att man har ett barn där ute som man inte vill träffa för att man upplever att man blivit påtvingad faderskapet är inte rolig. Jag klarade inte av det och det är tack vare god stöttning från familj och psykiatri som jag inte gjorde något väldigt dumt då... Jag lyckades överkomma min besvikelse och ångest över att ha gjort någon jag inte älskade gravid och att någon jag inte älskade valde att jag skulle bli Pappa, och fick bit för bit kontakt med mitt barn. Idag är hon 14 och vi har en bra kontakt. Men min kontakt med hennes Mamma är helt obefintlig. Agget och bitterheten finns kvar även fast jag inte vill att det ska det. Det är dock absolut ingenting som jag visar öppet inför vår dotter !

    Vad jag vill säga med det är att det kan sluta bra ändå, men att det inte finns några som helst garantier för det. Och kontakten med killen bör du räkna som dödförklarad oavsett, och se det som en ren och skär bonus ifall han ?kommer runt?.
  • Lione81
    Richard1986 skrev 2020-01-07 01:22:32 följande:

    Nu är jag inte tjej men jag har ett barn som jag fick ?emot min vilja? med en mycket tillfällig KK. Jag reagerade väl ungefär som killen du dejtade gör nu. Vi hade alltid oskyddat samlag och jag kom nästan alltid i henne så jag bad väl om mitt öde. Men jag var inte mogen för att ta konsekvenserna av mitt handlande då.

    Jag tvingades till DNA-test för att fastställa faderskapet. Sen svor jag på att aldrig aldrig mer ha kontakt med hon som förstört mitt liv och tvingat på mig ett barn jag inte ville ha och än mindre hade råd att betala för just då.... Det var lättare sagt än gjort. Vetskapen om att man har ett barn där ute som man inte vill träffa för att man upplever att man blivit påtvingad faderskapet är inte rolig. Jag klarade inte av det och det är tack vare god stöttning från familj och psykiatri som jag inte gjorde något väldigt dumt då... Jag lyckades överkomma min besvikelse och ångest över att ha gjort någon jag inte älskade gravid och att någon jag inte älskade valde att jag skulle bli Pappa, och fick bit för bit kontakt med mitt barn. Idag är hon 14 och vi har en bra kontakt. Men min kontakt med hennes Mamma är helt obefintlig. Agget och bitterheten finns kvar även fast jag inte vill att det ska det. Det är dock absolut ingenting som jag visar öppet inför vår dotter !

    Vad jag vill säga med det är att det kan sluta bra ändå, men att det inte finns några som helst garantier för det. Och kontakten med killen bör du räkna som dödförklarad oavsett, och se det som en ren och skär bonus ifall han ?kommer runt?.


    Låter som du lägger skulden på ditt KK att hon blev gravid. Du valde själv att komma i henne nästan varje gång. Hade du ingen som helst tanke på att använda kondom, så slapp du bli pappa?

    Om du inte var mogen så vore det ännu mer sundare att ha kondom?
  • Richard1986
    Lione81 skrev 2020-01-07 02:05:59 följande:

    Låter som du lägger skulden på ditt KK att hon blev gravid. Du valde själv att komma i henne nästan varje gång. Hade du ingen som helst tanke på att använda kondom, så slapp du bli pappa?

    Om du inte var mogen så vore det ännu mer sundare att ha kondom?


    Har slutat bry mig om skuldfrågan sedan länge. Då jag inte har någon kontakt alls med mamman så är det helt enkelt ingen idé. Jag var 18 år, vild och tänkte inte längre. I den åldern är inte många killar redo att bli förälder. Likväl har många sexdebuterat och även fattat dumma beslut ibland att inte använda kondom. Det kan få konsekvenser men det förändrar inte att många inte är mogen föräldraansvaret redan då.
  • Yudita

    Richard. Vet inte om jag ska skriva jag förstår dig . Men jag gör inte det. Visste du inte att hon kunde blir gravid när ni har samlag utan skydd. Du var 18år då. Men den här killen är 31år.

    Förstår att han inte vill ha barn men tycker man ska skydda också även som killen. Jag åt p piller tyvärr så blev jag gravid ändå.

    Menar ett barn är ett välsignelse, tycker man ska tar sitt ansvar när man gör sånt saker. Och att hatar mamma till ditt barn är det värsta jag har hört eller vet. Betyder ju att du hatar även din dottern eftersom hon är ju hälften av henne.

    Jag har bestämt mig för att behålla vill han inte vara delaktig det är hans problem men synd om sonen som inte har en pappa som bor 10 min från honom.

    Att du var 18år ok i got it . Men han är inte 18år utan 31. Så han är mogen och vet nog att man kan blir gravid när man ha sex i 5månader.

    Det är inte du som gick genom det hon gick genom. Smärta hade inte du som hon hade . Hon kanske inte kunde ens äta eller sova.

    Som gravid mår man riktigt piss , det är inte direkt lyx vi går genom saker ni inte gör.

    Jag är inte hans fiender vi hade jätte bra kontakt när vi sågs och hade sex . Så varför ska det ändras nu?

    Han fick 4månader på sig att tänka genom men tyvärr han är så envis egoistisk och tänker bara på sig själv.

  • Anonym (Li)

    Den eviga historien om män som inte ser sitt eget ansvar när de har oskyddat sex. Blir trött på denna dumhet och brist på konsekvenstänk. Du gör vad du vill med din kropp och bör ignorera hot och självömkan från killen. Han vet hur barn blir till och vill han absolut inte bli pappa ska han inte ha oskyddat samlag.

Svar på tråden ensam &gravid