Är en kvinna på 30+ som har sambo och två barn. Jobbar på kontor med ca 15 kollegor. För en tid sedan så va vi på AW och där råkade det spåra lite o jag hamnade i säng med en kollega. Trodde aldrig att min moral skulle tillåta mig det.
Grejen nu är att jag ångrar inget och jag vill faktiskt va med honom igen men vet inte om jag vågar, vill inte riskera min relation men ändå njuta av livet hur bör jag göra?
VET ATT JAG ÄR EN SKIT Så det behöver vi inte älta i massor nu
Men du, ta det lite lugnt. Otrohet är inte bra, men människor är människor. Det är inte du som får ta konsekvenserna av just denna otrohet. Den kommer aldrig att beröra dig. Att du blir så arg som du uttrycker i ditt inlägg, tror jag är för att du tror att du kan vaccinera dig och ditt förhållande mot otrohet genom att uttrycka ditt staka ogillande. Men det är inte så det funkar. Oavsett hur förhatligt man anser att otrohet är så händer det. Precis i detta nu. Men det händer också andra saker. Värre saker.
Vet du jag är en kvinna 40+, gift t.o.m. lyckligt gift, jag får förslag från män ganska ofta. Jag flirtar trots att jag har ett av de finare exemplaren av sorten man och pappa hemma. Hade jag inget samvete, skulle jag kunnat ha hur många affärer som helst med gifta män. Människor håller på så mycket att jag börjar undra om alla faktiskt håller på mer eller mindre. Även min egen man. Men jag väljer att inte tänka på det. Jag kan ändå inte hindra något - förutom att vattna min egen gräsmatta samt inte hoppa över staketet helt och hållet.
Det är pinsamt o patetiskt att bry sig så mycket. Om de e så illa är det bara att dra. Varför stanna med en otrogen om man e så blödig?
Ingen tvingar mig att vara trogen o ingen tvingar dig o stanna. Fact is fact.
Jag lever bara en gång så kan unna mig lite spänning. Bara för att ni e veka och patetiska om någon är otrogen mot er så e inte alla *snöflingor*.
Men DU? Ni har aldrig mobbat, hånat, retat, snattat, druckit alkohol som minderåriga? För ni e så jäkla duuuuktiga vaaa?
