Orättvis ekonomi?

Båda? Okej då.

Jag tänker ändå att man är ansvarig för sitt eget liv. Om kvinnan efter barn ett inte sett någon förbättring och var missnöjd så får hon skilja sig. Har hon ut 35 000 kr/mån har hon en helt okej lön som hon kan leva på själv.

Men det är klart, med löpande utgifter som beskrivits i tråden har man kanske vant sig vid att bo i stort hus, kunna åka bil överallt etc... 

Om de fortsätter att leva som par så spelar väl detta ingen större roll om de ansvarar för familjen gemensamt både ekonomiskt och praktiskt med någon fördelning som båda är nöjda med.

Problemet uppstå om de separerar eller någon dör. Vilka regler gäller kring bodelning, arv, underhåll mm i landet bli då extremt viktigt för hur man ska agera idag.

Tyvärr svårt att anpassa utgifter och boendekostnader efter kvinnans inkomst. Finns inte jättemycket att dra ner på. Däremot kunde utgifterna omfördelas.

Så här ser det ut nu:

Han betalar kallhyra på två ställen och driftskostnad/försäkring där han bor. Han betalar även sina egna resor samt bidrar mer om de åker på semester eller äter ute. Ibland betalar han blöjor och mat.

Hon betalar all barnomsorg (som tillsammans motsvarar 42% av hennes nettoinkomst), barnens läkarbesök, blöjor/mat, driftskostnader och försäkring för bostaden, barnens aktiviteter, det mesta av barnens kläder, försäkring för gemensam bil.

Antagligen är det inte alls det svaret du vill läsa, men jag skulle säga att om man måste ha sådana extrema utgifter pga karriär och jobb utomlands så är det inte ens värt att ha ett jobb utomlands.

Jag är helt enig med dig i den frågan. Mannen hade kunnat hitta ett mindre välbetalt men ändå välbetalt jobb i landet där kvinnan och barnen bor (som dessutom är hans hemland). Deras totala utgifter hade då varit cirka 50 000 mindre i månaden och barnen hade fått ha sin pappa på heltid.

En rätt märklig uppdelning, kan man tycka. Rimligtvis finns det tre sätt att dela utgifterna.

1. Han betalar allt som har med hans arbete att göra (extraboende, resor, etc.)

De delar 50/50 på resterande utgifter som är gemensamma (där ingår barnomsorg, allt som har med barnen att göra, boende hemma, mat som lagas i hemmet eller hans extraboende men inte utemat, bil hemma etc.)

2. Han betalar allt som har med hans arbete att göra (extraboende, resor, etc.)

De betalar resterande gemensamma utgifter (se ovan) procentuellt efter inkomst. Hans inkomst räknas då efter att utgifter som hör till jobb är betalda. Ex. om han tjänar 105k och det kostar honom 30k att resa och betala boende på annan plats så räknas 75k som hans inkomst för procentuell fördelning.

3. Han betalar allt som har med hans arbete att göra (extraboende, resor, etc.)

Resterande pengar från båda sätts in på ett gemensamt konto som går till gemensamma utgifter (se ovan) och sen plockar ni lika mycket var varje månad som är era egna pengar.

Det rimligaste systemet av de tre anser jag nog vara nr. 2. Att vara hemma med barnen måste ändå ses som en förmån, inte en uppoffring. Systemet de använder nu, som är lite att de tagit saker som de tycker hör till deras område, blir sällan bra och något tycker alltid att de blivit orättvist behandlade. Men främst, de måste prata om det och komma överens om något!

En rätt märklig uppdelning, kan man tycka. Rimligtvis finns det tre sätt att dela utgifterna.

1. Han betalar allt som har med hans arbete att göra (extraboende, resor, etc.)
De delar 50/50 på resterande utgifter som är gemensamma (där ingår barnomsorg, allt som har med barnen att göra, boende hemma, mat som lagas i hemmet eller hans extraboende men inte utemat, bil hemma etc.)

2. Han betalar allt som har med hans arbete att göra (extraboende, resor, etc.)
De betalar resterande gemensamma utgifter (se ovan) procentuellt efter inkomst. Hans inkomst räknas då efter att utgifter som hör till jobb är betalda. Ex. om han tjänar 105k och det kostar honom 30k att resa och betala boende på annan plats så räknas 75k som hans inkomst för procentuell fördelning.

3. Han betalar allt som har med hans arbete att göra (extraboende, resor, etc.)
Resterande pengar från båda sätts in på ett gemensamt konto som går till gemensamma utgifter (se ovan) och sen plockar ni lika mycket var varje månad som är era egna pengar.

Det rimligaste systemet av de tre anser jag nog vara nr. 2. Att vara hemma med barnen måste ändå ses som en förmån, inte en uppoffring. Systemet de använder nu, som är lite att de tagit saker som de tycker hör till deras område, blir sällan bra och något tycker alltid att de blivit orättvist behandlade. Men främst, de måste prata om det och komma överens om något!

Nr 4. Alla inkomster läggs i en gemensam pott varifrån alla utgifter betalas. Överskott delas lika.