• Anonym (Arvsrätt)

    Arvsrätt - fråga om juridik.

    Jag har fått förklarat av begravningsbyrån att lagen är sådan, men jag förstår ändå inte riktigt.

    Kan någon här förklara?

    Fall:

    Make/maka 1 och make/maka 2 är gifta, de har inga barn.
    De har tillsammans en fastighet i form av tomt med hus på.
    Vi kan kalla dem Kerstin och Leif.


    Kerstin har en bror i livet.
    .
    Leif har haft 6 syskon, varav två är i livet.
    Leif är delägare i en egendom med gemensamt ägande inom släkten

    Först avlider Kerstin.
    Inget inbördes testamente finns skrivet.

    Ca ett år senare avlider Leif.
    Testamente finns, där de släktingar som sedan tidigare är delägare i en i släkten gemensam egendom ärver Leifs andel.
    I övrigt finns inget testamente.

    Vid bouppteckning efter Leif anges att Leif är ägare till den ovan nämnda fastigheten till 1/1.

    Enligt samma bouppteckning anges att Kerstins bror är arvtagare till hälften av den egendom som inte testamenterats, d.v.s. fastigheten, ekonomiska medel och lösöre.
    Den andra hälften ärvs av Kerstins syskon eller syskonens barn i de fall där syskonen ej finns i livet.

    Jag fattar inte hur Kerstins bror kan bli arvtagare till Leif i detta fall?

  • Svar på tråden Arvsrätt - fråga om juridik.
  • Limeblad
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-02 16:55:19 följande:

    Varför står då Leif som ägare av fastigheten till 1/1 vid bouppteckning efter Leif?


    Han har väl ärvt den med fri förfoganderätt. Värdet av hennes del ingår dock i efterarvet. Det är dock lite snårigt. Har för mig att bodelning och värdering ska göras för tiden för Kerstins bortgång.
  • Anonym (Arvsrätt)
    Limeblad skrev 2020-03-02 17:00:24 följande:
    Han har väl ärvt den med fri förfoganderätt. Värdet av hennes del ingår dock i efterarvet. Det är dock lite snårigt. Har för mig att bodelning och värdering ska göras för tiden för Kerstins bortgång.
    Skillnaden i värde mellan tiden för Kerstins och Leifs bortgång är nog försumbar i detta fall.
  • Anonym (Gladiator)

    Men, Leif är ju bröstarvinge till Kerstin och ska solklart ärva henne. Googla det för det är så det fungerar. Syskon ärver varandra då föräldrar eller barn saknas.

  • Anonym (Arvsrätt)
    Anonym (Gladiator) skrev 2020-03-02 17:33:01 följande:

    Men, Leif är ju bröstarvinge till Kerstin och ska solklart ärva henne. Googla det för det är så det fungerar. Syskon ärver varandra då föräldrar eller barn saknas.


    Leif och Kerstin var gifta med varandra, inte syskon.
  • Anotherone
    Anonym (A) skrev 2020-03-02 16:22:07 följande:

    OK, jag har lärt mig att man inte ärver sin make/maka. Men kontentan blir ju densamma ändå:

     Gemensamma barn, eller om sådana saknas, dina föräldrar och syskon får vänta på sitt arv till dess din make/maka avlidit. De är vad man kallar efterarvingar. Det innebär att om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen ärver den efterlevande din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Han eller hon har då inte rätt att testamentera bort egendomen, men kan fritt konsumera, ge bort eller sälja den.

    Så, eftersom de inte hade gemensamma barn, så är hennes syskon/syskonbarn efterarvingar.


    Inte ärver make/maka? Det är väl klart att man gör. Det är ju det som är den stora skillnaden mellan att vara gift och vara sambo (den stora fördelen enligt många).
  • Anonym (Arvsrätt)
    Anotherone skrev 2020-03-02 18:32:19 följande:
    Inte ärver make/maka? Det är väl klart att man gör. Det är ju det som är den stora skillnaden mellan att vara gift och vara sambo (den stora fördelen enligt många).
    Nja, den stora skillnaden är faktiskt att man som gifta anses dela allt, d.v.s. äga hälften av allt man har. Detta uppfattar folk ibland som arv, fast det inte är det.

    Exempel:
    Är ni sambos och den avlidne har barn så ärver barnen allt.

    Är ni gifta kan barnen bara ärva den avlidnes hälft av parets gemensamma egendom.
  • FuckGoggleAskMe
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-02 16:55:19 följande:
    Varför står då Leif som ägare av fastigheten till 1/1 vid bouppteckning efter Leif?

    Efter Ks bortgång ärvde L 1/2 fastighet med fri förfoganderätt och då skrevs han som ägare av även den halva han ärvt. Alltså står han ägare av hela fastigheten.
  • FuckGoggleAskMe
    Anonym (Gladiator) skrev 2020-03-02 17:33:01 följande:
    Men, Leif är ju bröstarvinge till Kerstin och ska solklart ärva henne. Googla det för det är så det fungerar. Syskon ärver varandra då föräldrar eller barn saknas.

    Bröstarvinge är barn eller barnbarn.
  • FuckGoggleAskMe
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-02 18:39:51 följande:
    Nja, den stora skillnaden är faktiskt att man som gifta anses dela allt, d.v.s. äga hälften av allt man har. Detta uppfattar folk ibland som arv, fast det inte är det. Exempel: Är ni sambos och den avlidne har barn så ärver barnen allt. Är ni gifta kan barnen bara ärva den avlidnes hälft av parets gemensamma egendom.

    Som gift fortsätter man att enbart äga det man köpt eller står som ägare till. Man äger inte hälften av allt. Vid bodelning (pga skilsmässa eller dödsfall), räknas allt som inte är enskild egendom ihop och delad 50/50. Då ändras ägandeförhållandet och man äger hälften var. Är man sambos, den ene dör och har ett barn (gemensamt eller ej), då ärver barnet allt som föräldern ägde (ingen sammanslagning och delande 50/50, utom för samboegendom). Är man gift och en dör och har ett barn, är barnet gemensamt så ärver maken med fri förfogningsrätt, efter bodelningen. Är barnet inte gemensamt så ärver den sin förälders del efter bodelningen.
  • FuckGoggleAskMe

    Hus 1 är värt XXXX (ägs gemensamt av K och L) och Hus 2 är värt XXXX (ägs av L). K äger XX och L äger XX+XXXX. Vid bodelningen läggs allt ihop XXXX XXXX och delas 50/50 i värde. K har XXXX och L har XXXX. L testamenterar bort Hus 2 till värde av XXXX, dvs hela Ls del. Kvar är värdet på Hus 1 som är XXXX, vilket innebär att det är Ks del, som ärvs av hennes släktingar.

  • Anonym (Gladiator)
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-02 17:53:16 följande:
    Leif och Kerstin var gifta med varandra, inte syskon.
    Sorry, menade Kerstins bror. Han ska naturligtvis ärva henne då hon saknar barn, föräldrar och make. I det här fallet Leif.
  • Anonym (Gladiator)

    Jag läser nu att hade Kerstins bror varit avliden hade dennes barn ärvt honom istället. Om han nu hade haft några. Så det blir lite snårigt när man inte har testamente eller egna barn.

  • Anotherone
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-02 18:39:51 följande:
    Nja, den stora skillnaden är faktiskt att man som gifta anses dela allt, d.v.s. äga hälften av allt man har. Detta uppfattar folk ibland som arv, fast det inte är det.

    Exempel:
    Är ni sambos och den avlidne har barn så ärver barnen allt.

    Är ni gifta kan barnen bara ärva den avlidnes hälft av parets gemensamma egendom.
    Hej! Du har rätt, du beskrev det mycket bättre än jag. Det var just skillnaden i övergång av tillgångar i första hand till barn (vid samboskap) som jag for efter. 
  • Anonym (Arvsrätt)
    FuckGoggleAskMe skrev 2020-03-02 19:38:11 följande:

    Hus 1 är värt XXXX (ägs gemensamt av K och L) och Hus 2 är värt XXXX (ägs av L). K äger XX och L äger XX+XXXX. Vid bodelningen läggs allt ihop XXXX XXXX och delas 50/50 i värde. K har XXXX och L har XXXX. L testamenterar bort Hus 2 till värde av XXXX, dvs hela Ls del. Kvar är värdet på Hus 1 som är XXXX, vilket innebär att det är Ks del, som ärvs av hennes släktingar.


    Nja...

    Värdet på husen kanske inte är lika.

    Då ena "huset" är arvegods (det inom släkten gemensamma ägandet) kan det ha utgjort enskild egendom.
  • Anonym (Arvsrätt)
    Anonym (Gladiator) skrev 2020-03-03 07:59:34 följande:
    Sorry, menade Kerstins bror. Han ska naturligtvis ärva henne då hon saknar barn, föräldrar och make. I det här fallet Leif.
    Kerstin avled först, så hon saknade inte make.
  • Anonym (Mark)
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-02 15:54:01 följande:

    Jag har fått förklarat av begravningsbyrån att lagen är sådan, men jag förstår ändå inte riktigt.

    Kan någon här förklara?

    Fall:

    Make/maka 1 och make/maka 2 är gifta, de har inga barn.

    De har tillsammans en fastighet i form av tomt med hus på.

    Vi kan kalla dem Kerstin och Leif.

    Kerstin har en bror i livet.

    .

    Leif har haft 6 syskon, varav två är i livet.

    Leif är delägare i en egendom med gemensamt ägande inom släkten

    Först avlider Kerstin.

    Inget inbördes testamente finns skrivet.

    Ca ett år senare avlider Leif.

    Testamente finns, där de släktingar som sedan tidigare är delägare i en i släkten gemensam egendom ärver Leifs andel.

    I övrigt finns inget testamente.

    Vid bouppteckning efter Leif anges att Leif är ägare till den ovan nämnda fastigheten till 1/1.

    Enligt samma bouppteckning anges att Kerstins bror är arvtagare till hälften av den egendom som inte testamenterats, d.v.s. fastigheten, ekonomiska medel och lösöre.

    Den andra hälften ärvs av Kerstins syskon eller syskonens barn i de fall där syskonen ej finns i livet.

    Jag fattar inte hur Kerstins bror kan bli arvtagare till Leif i detta fall?


    Är det alltså så att Leifs släktingar är så giriga att de vill ha den delen av Kerstin och Leifs gemensamma bohag och blåsa Kerstins bror på hans arv efter sin syster?
  • Anonym (A)
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-06 15:12:41 följande:
    Kerstin avled först, så hon saknade inte make.
    Hon saknar inte heller efterarvingar, som får ärva henne nu när Leif dött.
  • Anonym (Arvsrätt)
    Anonym (Mark) skrev 2020-03-06 15:18:45 följande:
    Är det alltså så att Leifs släktingar är så giriga att de vill ha den delen av Kerstin och Leifs gemensamma bohag och blåsa Kerstins bror på hans arv efter sin syster?
    Det finns inga avsikter alls. Jag ville veta hur det ligger till enligt lag.
  • Anonym (Mark)
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-06 15:53:08 följande:

    Det finns inga avsikter alls. Jag ville veta hur det ligger till enligt lag.


    Stod i TS att de från begravningsbyrån berättat det för de anhöriga, så då har de ju fått de svar som gäller.

    Det är väl bara om de inte är nöjda, utan girigt vill ha mer, som de behöver älta det ytterligare?
  • FuckGoggleAskMe
    Anonym (Arvsrätt) skrev 2020-03-06 15:10:47 följande:
    Nja... Värdet på husen kanske inte är lika. Då ena "huset" är arvegods (det inom släkten gemensamma ägandet) kan det ha utgjort enskild egendom.

    Nej naturligtvis vet jag inte vad fastigheterna är värda, men om TS stämmer, och Ks syskon får dela på Hus 1, medan Ls släktingar får Hus 2, lutar det ju åt att husen var värda ungefär lika mycket och att inget var enskild egendom. 50/50 alltså mellan K och L. TS är för övrigt lite oklar, det står dels att K har en bror, dels att Ks bror får 50% av Hus 1 och Ks syskon får 50% av Hus 1. Om Hus 2 var enskild egendom, är det ju utanför bodelningen, inget testamente skulle behövas eftersom det går till Ls släktingar ändå. Och då delas Hus 1 50/50. Men lita på begravningsbyråns jurister, de brukar kunna detta.
Svar på tråden Arvsrätt - fråga om juridik.