Visst är halva huset mitt?

Victoria hade jag glömt... Ja, hon är ju urtypen för en rik arvtagerska som gifter sig med en "fattig" man. Men detta är mycket ovanligt, det hävdar jag med bestämdhet. 

Om man ser på den riktiga överklassen (de som har gått på Lundsberg, äger Östermalmsvåningar och ärvda gods i södra Sverige, och ofta även är adliga), så brukar mönstret vara så, att männen gifter sig första gången med en ung kvinna från sin egen klass så att säga. Familjerna ska vara lika "fina", ha lika mycket "anor". Med henne skaffar mannen ett antal barn (minst tre), och det är den äldste sonen som mannen får med den hustrun, som ska överta godset, företaget, den adliga titeln etc..

...men i medelåldern kan mannen skilja sig, och gifta om sig med en sexig nattklubbsvärdinna från en arbetarklassfamilj. Dock skrivs det ordentligt med papper först, och hennes barn får ingen tillgång till det som hör adelskapet till.

Victoria hade jag glömt... Ja, hon är ju urtypen för en rik arvtagerska som gifter sig med en "fattig" man. Men detta är mycket ovanligt, det hävdar jag med bestämdhet. 

Om man ser på den riktiga överklassen (de som har gått på Lundsberg, äger Östermalmsvåningar och ärvda gods i södra Sverige, och ofta även är adliga), så brukar mönstret vara så, att männen gifter sig första gången med en ung kvinna från sin egen klass så att säga. Familjerna ska vara lika "fina", ha lika mycket "anor". Med henne skaffar mannen ett antal barn (minst tre), och det är den äldste sonen som mannen får med den hustrun, som ska överta godset, företaget, den adliga titeln etc..

...men i medelåldern kan mannen skilja sig, och gifta om sig med en sexig nattklubbsvärdinna från en arbetarklassfamilj. Dock skrivs det ordentligt med papper först, och hennes barn får ingen tillgång till det som hör adelskapet till.

Victoria hade jag glömt... Ja, hon är ju urtypen för en rik arvtagerska som gifter sig med en "fattig" man. Men detta är mycket ovanligt, det hävdar jag med bestämdhet. 

Om man ser på den riktiga överklassen (de som har gått på Lundsberg, äger Östermalmsvåningar och ärvda gods i södra Sverige, och ofta även är adliga), så brukar mönstret vara så, att männen gifter sig första gången med en ung kvinna från sin egen klass så att säga. Familjerna ska vara lika "fina", ha lika mycket "anor". Med henne skaffar mannen ett antal barn (minst tre), och det är den äldste sonen som mannen får med den hustrun, som ska överta godset, företaget, den adliga titeln etc..

...men i medelåldern kan mannen skilja sig, och gifta om sig med en sexig nattklubbsvärdinna från en arbetarklassfamilj. Dock skrivs det ordentligt med papper först, och hennes barn får ingen tillgång till det som hör adelskapet till.

Victoria hade jag glömt... Ja, hon är ju urtypen för en rik arvtagerska som gifter sig med en "fattig" man. Men detta är mycket ovanligt, det hävdar jag med bestämdhet. 

Om man ser på den riktiga överklassen (de som har gått på Lundsberg, äger Östermalmsvåningar och ärvda gods i södra Sverige, och ofta även är adliga), så brukar mönstret vara så, att männen gifter sig första gången med en ung kvinna från sin egen klass så att säga. Familjerna ska vara lika "fina", ha lika mycket "anor". Med henne skaffar mannen ett antal barn (minst tre), och det är den äldste sonen som mannen får med den hustrun, som ska överta godset, företaget, den adliga titeln etc..

...men i medelåldern kan mannen skilja sig, och gifta om sig med en sexig nattklubbsvärdinna från en arbetarklassfamilj. Dock skrivs det ordentligt med papper först, och hennes barn får ingen tillgång till det som hör adelskapet till.

Victoria hade jag glömt... Ja, hon är ju urtypen för en rik arvtagerska som gifter sig med en "fattig" man. Men detta är mycket ovanligt, det hävdar jag med bestämdhet. 

Om man ser på den riktiga överklassen (de som har gått på Lundsberg, äger Östermalmsvåningar och ärvda gods i södra Sverige, och ofta även är adliga), så brukar mönstret vara så, att männen gifter sig första gången med en ung kvinna från sin egen klass så att säga. Familjerna ska vara lika "fina", ha lika mycket "anor". Med henne skaffar mannen ett antal barn (minst tre), och det är den äldste sonen som mannen får med den hustrun, som ska överta godset, företaget, den adliga titeln etc..

...men i medelåldern kan mannen skilja sig, och gifta om sig med en sexig nattklubbsvärdinna från en arbetarklassfamilj. Dock skrivs det ordentligt med papper först, och hennes barn får ingen tillgång till det som hör adelskapet till.

Med betoning på utnyttja. Här är det inte frågan om att nyttja en förmån...man skall maximera. (Inte konstigt att skatterna är höga)Snackar vi om ett gift par som lever sitt liv helt skilt från varandra? I ett tvåvåningshus, där man bor i var sin våning?
I min värld är detta saker som berör båda parter i ett äktenskap/boende tillsammans i en fastighet. Inget av detta gör jag utan att ha en diskussion med min partner först. Det är väl skit samma vem som sätter signaturen.

Fan, när man läser detta börjar man förstå varför allt har blivit så komplicerat.
Ingå inte äktenskap om du inte har en juristutbildning.

Jag tror inte man ska underskatta även svenska kvinnors girighet när det kommer till kritan. Egentligen spelar det ingen roll vad för slags intentioner man hade från början. Det som räknas är vad som händer när det är dags och då tror jag att svenska kvinnor är precis lika giriga som sk "importfruar". När det kommer till stora summor pengar så är det nog ingen större skillnad oavsett nationalitet. 

Förläst dig på svensk damtidning och harleqin-romaner förstår jag.

I grunden har du rätt, har man varit gifta ett tag finns det oftast ingen större anledning att gå från 100 till 50/50. Finns lite specialfall som gör att det kan finnas en poäng.

Nej, man behöver inte en juristutbildning för att gifta sig, eller bli sambo, men man bör läsa på lite om bodelning, arv mm. Går man in med väldigt olika ekonomi, eller har särkullsbarn, kan det finnas en idé att prata med ett proffs som kan förklara vad som gäller och hjälpa till att fixa så det blir som man vill.

Förläst dig på svensk damtidning och harleqin-romaner förstår jag.

Det där var lite kul, för jag brukar tycka att DU alltid låter som att du förläst dig på Svensk Gamtidning! :)

Nämen så här då. Om jag säger Aje Philipson och den mycket yngre muslimska kvinnan, uppväxt i förort, som han gifte sig med på gamla dar, så är det ett exempel ur verkligheten. Kan du tänka dig en äldre dam ur släkten Philipson göra samma, fast då med en ung muslimsk man från exempelvis Rinkeby..? :D