Forum Missbruk - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min mamma har slutat dricka, och jag kan inte vara glad för hennes skull

    Ons 13 maj 2020 16:27 Läst 13 gånger Totalt 32 svar
    Anonym (SI)
    Visa endast
    Ons 13 maj 2020 16:27 +1

    Jag förstår att rubriken kan låta självisk, men jag kan inte beskriva det på något annat sätt.

    Min mor har blivit nykterist. Hon blivit det utan hjälp från sjukvården.

    I åratal bönade vi barn (jag plus en äldre bror) på våra bara knän att hon skulle sluta dricka. Jag gjorde ALLT för att underlätta för henne. Jag städade, tvättade, diskade och handlade. Hon behövde inte ens städa sitt eget sovrum. Min bror flydde fältet. Han var aldrig hemma, han sov hos kompisar eller hos flickvännen.

    Jag var arg på honom för att han inte hjälpte till hemma. Det var jag som fick torka spyor, leda henne till sängen och hon var aldrig tacksam, utan hon kunde skrika på mig och kalla mig det ena fula ordet efter det andra. Hon bad om ursäkt och var ångerfull dagen efter.

    Hon fick hjälp av psykolog, psykiatriker och läkare. Alla ville hjälpa henne att sluta dricka. Hon fortsatte supa.

    Jag började på högskolan, och jag bodde hemma i början. Då betalade jag hyra, min egen mat och jag skötte hushållet. Inte ens när jag hade tentor att plugga till kunde min mamma skärpa sig. Nä hon skulle bli full och skrika halva natten innan en viktig, betygsavgörande tenta. Jag flyttade ut.

    Min bror hade flyttat ut redan när han var 18. Vi hade dålig kontakt i kanske fyra år och sen bad han om ursäkt och jag sa att jag förstod att han flydde hemmet.

    Nu har mamma slutat dricka och jag kan inte vara glad. Min bror och hon har ingen kontakt och han vill inte prata om hennes nykterhet.

    Därför hamnade jag här. Ett stort tack till dig om du orkade läsa hela texten.

  • Tor 14 maj 2020 09:16 #10

    Jag förstår dig. Du behöver inte vara glad just nu heller. Du har rätt att känna precis som du känner. Du hade ett helvete och det går inte att komma över i en handvändning. 

    Kanske att du känner mer glädje när/om du själv får barn och de har en nykter mormor. Men det finns inga måsten. 

  • Presen­s
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 09:23 #11 +1

    Kolla om det känns som om Aca är nåt för dig! Det är ett 12-stegsprogram likt AA - fast för annan målgrupp och syfte. 


    ACA Sverige
    Vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer

    http://aca-sverige.org/
  • Anonym (Camil­la)
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 10:55 #12

    Usch så tragiskt. Håller med många ovan. Du behöver ha hjälp att reda ut det du har upplevt. Inget konstigt alls det du känner nu. Du har gjort det för jävligt bra som har överlevt. Du är så mycket starkare än du förstår. Du behöver få bearbeta och få insikt och kunskap. Tuff resa men du måste få upp och ur dig allt. Vill bara ta dig i famn, krama dig och vilja säga att allt blir bra. Var rädd om dig!

  • Anonym (f)
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 11:00 #13

    Det är väl inte konstigt att du inte är glad! Det låter som du levt i en mardröm och tagit ansvar du inte skulle ha behövt ta.

    Jag kan bara tänka att man får försöka skilja på att vara glad för att hon är nykter och på att du är ledsen för en förlorad barndom.

    Kan tänka mig att det känns som hon borde ha kunnat sluta tidigare, om hon kunde sluta nu, men det kunde hon antagligen inte då. Tror de flesta som känner att de kan det gör det. Av någon anledning så var hon starkare den här gången.

    Du har ingen skyldighet att vara glad för hennes skull heller. 

  • Tor 14 maj 2020 12:24 #14

    TS man kanske till och med hävda att du fått en typ av posttraumatisk stress, som blir övertydlig nu när din mamma verkar gett upp alkoholen.


    Du hade fått adressera detta en dag oavsett är min gissning, även om mamman varit helt ur bilden.


    hur många meter var det? 88-ägd och avklarad!
  • Anonym (C)
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 12:51 #15

    Du kanske till och med är arg för att hon lyckats nu men inte när du behövde att hon var nykter. Du kanske klandrar dig själv på något sätt för att hon lyckats nu men inte när du var ung och försökte tillrätta lägga situationen så hon skulle kunnat komma ur sitt missbruk men att det inte lyckades? Hon kanske helt enkelt inte ville/kunde komma ur sitt missbruk tidigare oavsett vilken hjälp hon fick då och att du på något sätt tog på dig det som ditt uppdrag att få henne nykter och att du är arg för att hon inte lyckades då men att hon gjorde det nu? Det här är frågor som jag tänker att du behöver ställa dig själv för att ta reda på dina känslor. Det är lätt att man tar över andras problem som sina egna speciellt som medberoende.

  • Anonym (C)
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 12:52 #16

    Du kanske till och med är arg för att hon lyckats nu men inte när du behövde att hon var nykter. Du kanske klandrar dig själv på något sätt för att hon lyckats nu men inte när du var ung och försökte tillrätta lägga situationen så hon skulle kunnat komma ur sitt missbruk men att det inte lyckades? Hon kanske helt enkelt inte ville/kunde komma ur sitt missbruk tidigare oavsett vilken hjälp hon fick då och att du på något sätt tog på dig det som ditt uppdrag att få henne nykter och att du är arg för att hon inte lyckades då men att hon gjorde det nu? Det här är frågor som jag tänker att du behöver ställa dig själv för att ta reda på dina känslor. Det är lätt att man tar över andras problem som sina egna speciellt som medberoende.

  • Anonym (SI) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 14:44 #17
    Anonym (Camilla) skrev 2020-05-14 10:55:44 följande:

    Usch så tragiskt. Håller med många ovan. Du behöver ha hjälp att reda ut det du har upplevt. Inget konstigt alls det du känner nu. Du har gjort det för jävligt bra som har överlevt. Du är så mycket starkare än du förstår. Du behöver få bearbeta och få insikt och kunskap. Tuff resa men du måste få upp och ur dig allt. Vill bara ta dig i famn, krama dig och vilja säga att allt blir bra. Var rädd om dig!


    Tack så mycket för ditt fina svar. Jag känner mig inte alltid så stark, jag klandrar ofta mig själv för att jag inte kan lägga allt bakom mig. Jag har till exempel väldigt lätt att gå in i väggen. Har bytt jobb och blivit sjukskriven flera gånger.
  • Anonym (SI) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 14 maj 2020 14:49 #18

    Tack för alla era fina svar och tack för rådet om ACA, hade inte hört talas om dem innan.

    Det stämmer att jag har haft det som ett projekt att få min mamma nykter. Jag gav så mycket av min tid och energi för att hon skulle bli nykter.

  • Tor 14 maj 2020 15:36 #19
    Anonym (SI) skrev 2020-05-14 14:49:22 följande:
    Tack för alla era fina svar och tack för rådet om ACA, hade inte hört talas om dem innan.

    Det stämmer att jag har haft det som ett projekt att få min mamma nykter. Jag gav så mycket av min tid och energi för att hon skulle bli nykter.

    Vet inte om du greppade detta, men du måste få tid och läka självockså, det är inte bara din mamma som haft problem.(även om det är din mamma som orsakat dom)
    Kanske du ska prata med någon expertis och hjälpa dig på traven och komma vidare i relationen utan att du mår dåligt.
    Ska du lösa detta själv, så är det stor chans att det tar lång lång tid innan du mår bra igen, även med/utan din mamma närvarande.

    Ditt välmående kommer i första rummet här.(Så länge det inte går ut över andra givetvis).
    Medberoende är svåra saker att hantera.
    Är du annars öppen med din mammas alkoholism till vänner och bekanta, det är ett steg i ditt läkande helt garanterat.


    hur många meter var det? 88-ägd och avklarad!
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll