Vad tycker ni gifta om oss singlar, egentligen?

Singel är en sak. de har frihet
Men en ensamstående förälder har inte mer frihet

Om man bortser från det faktum att jag älskar min man och vill leva med honom så hade jag absolut kunnat tänka mig att leva ensam med ETT barn. Att leva som ensamstående med fler barn skulle jag tycka var jobbigt. Ensam med alla konflikter mellan barnen, hasta runt mellan förskola, fritids och jobb både morgon och eftermiddag, ta barnen till kompisar och aktiviteter (och då måste ju båda tas med så länge de är för små för att vara ensamma hemma). Att ta hand om flera barn samtidigt som man är sjuk vore en mardröm. Det är ett väl känt slit att vara ensamstående förälder.

Och ekonomin! Det är mycket tveksamt om jag skulle ha råd att jobba deltid om jag var ensam familjeförsörjare.

Och så har jag inga konflikter om städning med min man och han tvättar min tvätt lika mycket som jag hans. Men vi tycker båda två att det finns saker som är lättare när den andra är bortrest, just för att man planerar som man själv vill och inte har någon man behöver komma överens med.

Jag bodde ensam i flera år och gillade det. Men då var jag helt ensam i boendet, inga barn.

Eftersom jag själv varit singel, ensamstående under ett antal år efter en skilsmässa innan jag träffade ny, så vet jag ju hur det var. Jag tror nog det finns folk i par som ibland längtar bort, men jag vet bara att jag har det hundra gånger bättre nu, i ett fantastiskt förhållande, än hur jag hade det som ensamstående.

Det är inte så att jag inte kan vara för mig själv, jag gillar att vara det och jag har inga problem med att fylla min tid, men det är ända bättre att vara två! Känslan av att ha någon man kan lita på, någon som alltid finns där, någon att dela vardag, hem och kärlek med - den känslan slår den eventuella känslan av frihet man kan känna som ensamstående.

Många ensamma kämpar snarare med ekonomin, att orka med barnen utan någon annan vuxen till stöd, att inte ha någon att resa på semester med osv. Dessutom tror jag inte alla som är singlar känner sig så fria egentligen. Många är fast i ekorrhjulet och kämpar för att orka med vardagen. Det är inte så mycket frihet i det, även om man så klart är fri att dejta hur mycket man vill. Så nej, jag föredrar att vara i relation före att vara ensamstående. 

Jag är ensam som singel och avundas mina kompisar i stabila par. Däremot var jag inte lycklig i den tvåsamhet jag levde i... Idag lever jag ensm med mina tre barn och även om det är mycket har jag massor av tid för mig själv! Nu börjar jag dock känna mig ensam, som sagt, och vill ha någon att överösa med kärlek. Svårt att hitta någon i dessa tider tyvärr... Sex är inga problem men nu vill jag mer! Sjukt deppig av just den anledningen idag :(

Du kan ju vara barnledig varannan vecka?

Är du som jag rädd att ha en älskare med risk för att få könssjukdomar etc?

Jag vill inte vara utan min gubbe, men om jag blev själv vill jag inte ha en ny (för han är så bra) och lever så hellre själv.

Och visst kan du ha mycket av den friheten trots att du är ensamstående med barn. Beroende på hur gamla barnen är och hur många barn du har, men livet som ensam mamma är inte bara en plåga. Jag har varit ensamstående med barn och på många sätt var jag friare då. Jag umgicks med vänner både barnfria och andra som också hade barn. Jag kan sakna vinkvällarna med min dotters bästa kompis mamma som också var ensamstående. Vi hittade på grejer med ungarna, lagade mat och hade fredagsmys ihop och sen satt vi och delade ett par flaskor vin och pratade och pratade medan ungarna lekte och kollade på tv. Ibland hade vi stormiddag med ett gäng singelmammor och alla våra barn. Det var riktigt mysigt.

Jag har en älskare... Problemet är att vi blandat in alldeles för mycket känslor så jag vill avveckla det! Vill ha någon på heltid! Med honom tänker jag inte alls på könssjukdomar men skulle jag ligga med fler skulle jag nog vara rädd för det. Att ligga runt är dock inte jag så det kommer aldrig hända.

Jag har levt i tvåsamhet med en kvinna i 17 år. Nu bor jag själv sen 4 år med barn vv.

Jag upplever mig absolut som mer fri än innan. Har varit iväg på några resor som jag drömt om men inte fick möjlighet till tidigare. 
Varannan vecka är det fokus på barnen och under den barnfria veckan har jag möjlighet att göra vad som helst och fokusera på mig själv .

Jag har ett bra jobb, tjänar bra med stor frihet. Den ekonomiska biten är säkrad. Jag är helt säker på att jag inte kommer flytta ihop med en ny kvinna utan vara särbo i framtiden. 

Jag har dock många välfungerande familjer i min närhet så jag är inte avskräckt. Jag bara njuter av min nuvarande tillvaro.