Vilket är det värsta/knasigaste/konstigaste semesterminne ni har?

När jag var 16 år och åkte ensam tur och retur till Paris från Stockholm med buss. 
På tillbakavägen åkte vi lite sent från Paris och chauffören var stressad, vi skulle ju hinna med färjan sen. Vi hade ett block av biljetter och varje chaufför tog en biljett, men denne kille råkade dra av min färjebiljett också.
När vi kom till färjan, med en annan chaufför, uppdagades detta.
Chauffören och jag bestämde oss för att jag skulle först försöka snika ombord på färjan utan biljett, lyckades inte det, skulle jag gömma mig på bussen. 
Jag väntade tills ett gäng långa killar gick ombord på färjan, gick mitt ibland dem, och gick lite snett mellan borden där de kollade biljetter och låtsades inte höra när någon ropade på mig. Det fungerade!
På färjan träffade jag en ung svensk kille som återvände från en tågluff och hade noll kronor kvar. Jag bjöd honom på en smörgås. 
Kul resa, och vad som hände mig i Paris som 16åring är en annan berättelse. Mina föräldrar måste ha varit tokiga som släppte i väg mig på detta!

Berätta gärna vad som hände i Paris när du var 16! 

Det här är underhållning på hög nivå! Sådant här är precis vad man behöver i Coronatider!

Jag minns den invasionen också.Min pappa fick låna en kvast för att sopa undan drivor av nyckelpigor på bilen annars kunde vi inte öppna dörrarna. Helt galet!

Ja det var 70-tal ... undrar hur det kunde bli så många nyckelpigor helt plötsligt?

Jag minns den invasionen också.Min pappa fick låna en kvast för att sopa undan drivor av nyckelpigor på bilen annars kunde vi inte öppna dörrarna. Helt galet!

Ja det var 70-tal ... undrar hur det kunde bli så många nyckelpigor helt plötsligt?

Jag har nog några stycken som jag kommer att minnas länge, de flesta från när jag var barn.

1. Tågresa på ca 8-9 timmar på hårda bänkar, på natten, jag kunde inte sova alls. Och sedan väntetid på nästa tåg i en storstad i 9 timmar. Jag var så trött jag kunde inte stå.

2. Rest med färja 16 timmar utan hytt, utan att sova. Läs ovan, jag var så trött efteråt!

3. Rest med föräldrar med buss och väntan på nästa buss I 4 timmar i en håla som inte hade ens en kiosk (Detta var innan mobiltelefoner och internet fanns).

4. Rest utomlands till en pojkvän som var 4 Timmar sen för att hämta mig, (igen ingen innan mobiltelefoner och internet fanns

5. Har också bränt mig i solen på första dagen på första nånsin solsemestern, resterande 6 dagar hade jag ont och inte kunde sola och sova, gick i långärmade kläder i 30+ C.

P.S. Jag har säkert haft minst 100 superhärliga och minnesvärda resor efteråt.

Ja vad duktig du och din fru varit då jämfört med oss övriga lipsillar.

Det har nog varit mer, min var 70-talet och så extrema mängder döda nyckelpigor just då.
Som barn tyckte man inte det var äckligt, men man var väldigt förundrad kommer jag ihåg och etsats fast sig i minnet stenhårt.
För normalt gick man i häcken och leta nyckelpigor och hitta få, här gick dom över anklarna när man gick.
Bokstavligen fick man vada igenom på vissa ställen.

Låter som dina var levande?
Förstår det otrevliga i detta och bilen.

De flesta människor har känslor såvida de inte är psykopater. Vissa har sedan barndomen lärt sig att trycka undan sina känslor och att det är fel att visa dem. Den typen av otrygg anknytning benämns som "undvikande anknytning". 

Det låter som om du och din fru är avvikande på det sättet att ni har svårt att visa era känslor och har antagligen undvikande anknytning. Intressant också att ni tycker att det är något att "skryta med", och att ni anser att det är fullt normalt att inte gråta när man är i kris. Det säger ju något om er, snarare än om de som har en trygg anknytning och vågar visa sina känslor istället för att förtränga dem.

Stackars era barn...

Apropå gotlandsresor så hade jag ett par kompisar när vi var tonåringar som skulle ta gotlandsfärjan hem till Småland. När de borde varit nästan framme men fortfarande bara såg havet omkring färjan frågade de en som jobbade på färjan om de inte borde vara framme i Oskarshamn nu.

- Oskarshamn?, sa han, Den här färjan går till Nynäshamn!

Oops.

Vi hyrde en campingstuga när sonen var 1 år, skulle ha mysigt och gå på djurpark. Det regnade och sonen hade någon typ av vansinnig nattskräck så han skrek hela natten. Varken jag eller pappan sov någonting. Vi gick som zombier på djurparken nästa dag. Åkte också iväg och sov i husvagn en gång samma sommar när sonen hade denna nattskräck. Samma då, vi sov ingenting och sen skulle vi roa en 1-åring hela dagen i regn....

Var på Öland en vecka i ett hyrt hus med släktingar och släktingars släktingar. Min då 18-månaders fick öroninflammation och skrek HELA nätterna, dessutom ösregnade det hela tiden och sällskapet var bara intresserade av att sitta vid bordet, spela yatzi och dricka öl (började redan vid lunchdags). Stod ut fyra dagar, sedan tog vi barnen och flydde hem.

Besöket på en vårdcentral var nog resans höjdpunkt, treåringen tyckte att det var roligt att springa på campingens punkterade ?hoppborg? och plaska i vattnet också, haha.

Vi åkte till Turkiet med 10-månaders och tvååring. Vi var 23 år och inte så värst beresta, så vi klagade inte när vi fick ett rum utan fönster eller uteplats (som vi skulle enligt beskrivningen), som dessutom måste legat vägg i vägg med någon slags generator som drog igång var ruiner minut och lät så högt så att man inte ens kunde prata med varandra. Bytte faktiskt efter ett par dagar och fick ett riktigt rum! På samma resa var det 40 grader hela veckan och dottern som då kröp kunde inte krypa någonstans för plattorna vid poolen och sanden var så varm att det brändes. Fick ha henne gnällandes i famnen var vi än befann oss, haha.

Mamma har berättat att hon och pappa var på Cypern när jag var liten, någon gång tidigt nittiotal. Trots att de befann sig på flygplatsen tre timmar innan avgång lyckades de missa anropet till gaten och kom inte med planet hem till Gbg. Istället fick de ta ett flyg till Stockholm och hyra en bil och köra ner till Gbg. Kan tänka mig den dåliga stämningen!!

En sommar när jag var tvungen att gå in och jobba trots att jag var sjuk och vi bodde hos svärmor i hennes stuga för hon hade tjatat sig blå om det. Vi ville bara ta det lugnt efter en extremt stressig tid innan semestern.

Jag hade redan en halv halsfluss, på kvällen efter 11 timmar på jobbet började jag få öroninflammation också och jag hade inga värktabletter med mig som jag tålde, för jag brukar inte ta sånt så ofta. DÅ börjar svärmor tjata om att hon vill ta dit fler släktingar dagen efter och att vi ska vara med och laga mat osv..

Jag påminner om att hon lovade oss lite lugn och ro och säger att jag håller på att bli riktigt sjuk. Hon tittar på mig och säger som ett litet tyket barn: Men har du BESTÄMT DIG för att bli sjuk eller?

Ojojoj...sen blev det höga decibeltal och det slutade med att jag tog bilen och först körde in till sjukhuset för att jag inte stod ut längre, fick nåt för örat och halsflussen och körde sen åtta mil hem mitt i natten för att sova där resten av veckan även om det var dubbelt så långt till jobb.

Ja den tanten kunde allt göra en galen... 

Ja, nyckelpigorna var levande och hur många som helst och flög runt överallt, men de som satt på bilarna, satt alldeles stilla, tills man körde igång vindrutetorkarna (det var alldeles svart av dem på rutorna) - men då flög de!