IVF hösten/vintern 2020

Just det! :) Är inne här ibland och följer med. Vi vet inte kön eftersom vi ville att det skulle bli en överraskning, men oj vad sugen man är på att ta reda på det ändå! Det som oroar mig nu är olika typer av fel på barnet eftersom att jag inte vågade göra kub/nipt pga den långa, brokiga vägen hit... Fast å andra sidan ser man ju så ofantligt få sjukdomar via de testen och jag är övertygad om att jag kommer älska barnet oavsett om något skulle gå fel.

Hur går allt för dig? Kram

Hej igen förlåt om ni kommer bli spammade med foton den senaste tiden. Kommer nog bli så med allra sista som jag ruvar.

Jag tog ett nytt test förut vid 18 tiden & då hade jag druckit en del 2 timmar innan så urinen va lite utspädd. Men det kom ändå upp ett svaagt streck ser ni oxå? Även om det e svårt att få mes på bild

Hoppas såååå att det går vägen! Har ni någon plan B eller orkar du inte tänka så långt? :)

Ruvardag 7 idag

Det svaga igår blev detta idag :)

Det jag har fasat för och drömt mardrömmar om har hänt. Började blöda idag när jag skulle sluta jobbet. Har gått med en molande värk några dagar,,,Ringde sjukhusets gynavdelning i panik och de var så snälla och tog in mig på en gång.

Det fanns otroligt nog ett litet pyre därinne med ett tickande hjärta, så stort som de ska vara för min vecka.

Men,det finns ju oftast ett men... Jag har så ont och jag blöder ännu...detta kommer att sluta i missfall och jag är så jäkla trött att mina farhågor verkar besannas Jag tror inte på en solskenshistoria för oss...fan säger jag.

Sussna, ja har en vän som gjorde IVF och hon hade problem med en del blödningar i början hon sa hon blödde så mycket så hon trodde de inte fanns något men när dem gjorde ultraljud så fanns den ju där ändå med pickande hjärta. Blev en bebis sedan!

Tack så innerligt alla som stöttar och håller tummarna och hoppas med mig, envar i denna tråd har sina egna sorger och bekymmer och ändå finns det en sån medmänsklighet och kärlek. Jag blir så rörd,ni skulle bara veta. Tack tack tack <3

Inget mera blod i morse,men det blödde jätte mycket till långt in på kvällen igår. Idag molar det lite i magen,inte denna smärta som igår,men ett lätt illamåendet har jag känt hela dagen,försöker tänka att det är ett bra tecken.

Nu blev det minus på stickan, helt blankt. Bryter ihop fullständigt. Fy fan vad det känns orättvist med allt

God morgon på er. Kanske kan jag få lite tröst här med. Mitt i all denna glädjande så får jag kanske komma med ett mindre rolig nyhet. Tog testet imorse, en dag innan testdag, och det visade sig vara negativt. Usch. Detta känns så tungt.

Gråtit en skvätt och skjutit upp att starta min jobbdag.

Det var som en svettning bara kom över mig när det är helt blankt på stickan... fan. Varför funkar inte det. Vad är det för fel på min kropp:( vänner som lyckades på första försöket men inte vi. Vad gör jag för fel:( jag är arg, ledsen, förtvivlad, mer ledsen.. den här ruvningstiden på bara 2 veckor känns som 6 månader.

Vi har diskuterat nu hur vi ska göra inför nästa. Jag kommer sluta ta cyclogest med detsamma så mensen får komma. Sedan har vi 2 ivf behandlingar kvar. Men vi kunde byta ut 1st ivf behandling till 2 frysta återföringar. Jag vill ju förbruka 1st ivf för återföringar nu, dels ta en paus från alla sprutor. Men farhågan är ju om äggen inte överlever upptiningen. Då blir det ingen återföring och en månad skjuts upp. Får jag bolla tankar med er om hur ni skulle gjort?

Usch ja, vad tråkig läsning. Så här på en fredag. Jag känner liksom ändå glädjen av livet osv. Men är bara så arg inombords på något sätt. Inte meningen att komma som någon självömkan men jag blir bara så trött på kroppen. ?Vad är det för fel!?? Det är de orden som skriker inom mig. Arg inombords men tårarna rinner utanpå