Ungdomar som betalar hemma

Okej, jag reagerade på din onyanserade kommentar och svarade med samma mynt.

Vi låter som sagt våra myndiga ungdomar betala en liten summa för att de bor hemma. Det de får betala täcker inte på långa vägar den verkliga kostnaden, för det är inte det som är poängen, utan att de ska lära sig det här med ekonomi och ansvar.

Min upplevelse skiljer sig från din. I de fall jag känner till där ungdomar (inte barn) får betala hemma handlar det inte alls om att föräldrarna ska få en "liten bonus", utan antingen för att föräldrarna har det väldigt dåligt ställt (minoritet av fallen), eller för att på sikt hjälpa sina barn (absoluta majoriteten). Jag försöker inte avfärda din upplevelse, det är mycket möjligt att det finns föräldrar som gör detta av egoistiska skäl, men då kanske man ska ta och fundera på om anledningen till att låta sina myndiga barn betala spelar roll. Eller om man ogillar all typ av betalning oavsett skäl.

Vad lagen säger och vad som är rätt/lämpligt/bra inte nödvändigtvis samma sak. Börjar man ha lagtext som moralisk måttstock hamnar man snart på tunn is.

Dessutom, vad tror du poängen med studiestöd är? Det är, precis som barnbidraget, ett bidrag till familjen för ungdomens uppehälle (om familjen har låga inkomster kan man få extra bidrag från CSN). Vi hade därför, helt i enlighet med lagens intention, kunnat kräva våra barn på hela studiestödet (som efter 18-årsdagen hamnar på deras eget bankkonto).

Bland mina skyldigheter som förälder ingår bland annat att förbereda mina barn för vuxenlivet med allt vad det innebär. Jag har redan skrivit varför våra myndiga barn får betala en liten summa hemma, att det inte har det minsta med oss föräldrars ekonomi att göra. Att du inte håller med om att det är en bra idé är helt okej för mig, som alltid har människor olika åsikter, men du har inte hela bilden och att då anklaga oss för att inte ta vårt ansvar är rätt meningslöst.

När jag skaffar barn kommer jag inte ta betalt för att de bor hemma. Det är ju jag som valt att skaffa barn och jag vill alltid att de ska känna sig välkomna i sitt hem. Bättre i så fall att inte ge hela barnbidraget utan lägga undan en del av det till ett sparande som barnet får som vuxen. 

Mina föräldrar krävde att jag skulle betala hemma redan i gymnasiet, och jag och min bror köpte och lagade även våran egen mat. Kände mig aldrig välkommen eller trygg hemma av den anledningen. Vi var liksom inte en familj utan separata personer som råkade bo under samma tak kändes det som.