Hej!
Jag är ny här och tänkte att det skulle kunna va kul med en tråd för oss som är över 30år och försöker skaffa vårt första barn :) Vore kul att få följas åt här!
Jag har precis fyllt 32 och min sambo är 31. Vi har försökt i 3 månader nu och jag har förväntat BIM den 20/9. Vi har ju inte försökt så länge men man hoppas ju att det ska ta sig snart! :) Berätta gärna om er och hur er situation ser ut!
Hej, ja jag är kvar! Jag har ÄL på onsdag, +- någon dag, så vi kämpar på, haha.
Ååh jag kan bara hålla med - ibland känner man sig så ensam i den här situationen för att nära och kära antingen inte har en barnlängtan, redan har fått sina barn eller blivit gravida mycket snabbare än en själv. Men då finns NI, fina fina människor här på familjeliv, som verkligen förstår och kan komma med tips och stöd Hoppas att du haft en bra jul trots allt och så håller vi tummarna hårt för 2021!
Hur går det för er Mint med flera, om någon är kvar i den här tråden?
Hej på er och god fortsättning :) hoppas det finns en plats till på det här tåget! Ursäkta om det blir någon konstig me in hit och dit, svenska är inte mitt modersmål. Är 34, strax 35 och min sambo är 31, strax 32.
Kort version: jag och min sambo bestämde oss under julen att börja bebisverkstan, har väntat till några saker var igång först men det blev en positiv överraskning från honom då vi hade planer att börja i april :) meeen jag har spiralen och är nu inbokat om 2 veckor för att få ut den, är dag 8 i cykeln så denna månad är körd, så satsar på en bim strax innan alla hjärtans!
Den långa versionen: min ex och jag försökte bli gravid i 3 år, det slitit hårt på min psyke och tillslut blev jag extremt deprimerad, jag hade många svaga plus men ändå så kom mens. Vi var på utredning och allt var normalt för oss båda. När vi skiljde oss så hade jag en engångs ligg och Boom, what do you know, jag KAN bli gravid! Men varken av oss vill bli förälder så jag gjorde abort. Det blev en lång process som tillslut hamnade jag på akuten för blödningen - jag valde kopparspiral och de satt in den för tidig så var tvungen att låta de fiska ut "rester" så jag kunde skippa skrapning.
Nu har jag en underbar sambo som har 2 barn sedan tidigare, och har inte behövt stressa över att skaffa barn då han har endast behövt vänta 3 månader för att något skulle hända med ex. Han är extremt supportive men jag har så mycket känslor och stress över sista gången jag försökte bli gravid, att jag redan mår lite dålig innan vi ens försökte :( jag vill inte bli som jag var med min ex (temp, äl tests, åt vår som helst som jag trodde kunde hjälpa på naturliga sätt, testade som satan när jag var nära bim) men jag känner mig ensam denna gången också :( I sort sett alla kompisar är klar med barn, nyligen förälder eller långt in i graviditeten. Har 2 kompisar som kämpat länge utan lycka och jag vågar inte prata med de ifall jag får tur med nya mannen.
Stort lycka till som er som väntar bim ????
Oj det blev många frågetecken, hade faktiskt en hjärta emoji där! <3
Välkommen Emmlucy! 
Välkommen Emmlucy!
Jag vill också vara med! Älskar det här forumet just nu, att få hålla handen med flera andra i samma sits. Jag är 33, min sambo 34 och vi har försökt sedan augusti, så just nu är vi på 6:e försöket.
Jag misstänker att jag fick ett tidigt missfall i augusti då jag den månaden var säker på att det tagit sig för att jag hade sådan molvärk mer än en vecka innan BIM som jag hade den gången jag blev gravid av misstag när jag var 25 (slutade i abort). Men mensen kom 2 dagar för tidigt och jag blödde kraftigare än vanligt. Tänkte inte mer på det, men sen blev efterföljande 3 cykler helt upp och ner. Hade mellanblödningar/spottings ibland före och ibland efter ägglossning. Fick därför göra cellprov som inte visade något. Och helt plötsligt så var allt normalt igen från och med senaste cykeln. Råkade av en händelse läsa en tråd idag där en som fått tidigt missfall (bekräftat) haft samma problem som jag och efter lite googlande visade det sig att det inte alls är ovanligt att den krånglar på så sätt att man har spottings och mellanblödningar osv de efterföljande månaderna.
Är det så, så är jag också betydligt lugnare, för det skulle innebära att vi bara "bommat" på 1 försök med normal cykel, istället för 5 månader. Har varit anti testa-tidigt-test eftersom jag inte vill att hoppet ska släckas redan innan BIM men känner du att det inte är en dum idé för det hade ju i det här fallet tex kunnat ge mig en förklaring till att det tar tid för kroppen...
Jag vill också vara med! Älskar det här forumet just nu, att få hålla handen med flera andra i samma sits. Jag är 33, min sambo 34 och vi har försökt sedan augusti, så just nu är vi på 6:e försöket.
Jag misstänker att jag fick ett tidigt missfall i augusti då jag den månaden var säker på att det tagit sig för att jag hade sådan molvärk mer än en vecka innan BIM som jag hade den gången jag blev gravid av misstag när jag var 25 (slutade i abort). Men mensen kom 2 dagar för tidigt och jag blödde kraftigare än vanligt. Tänkte inte mer på det, men sen blev efterföljande 3 cykler helt upp och ner. Hade mellanblödningar/spottings ibland före och ibland efter ägglossning. Fick därför göra cellprov som inte visade något. Och helt plötsligt så var allt normalt igen från och med senaste cykeln. Råkade av en händelse läsa en tråd idag där en som fått tidigt missfall (bekräftat) haft samma problem som jag och efter lite googlande visade det sig att det inte alls är ovanligt att den krånglar på så sätt att man har spottings och mellanblödningar osv de efterföljande månaderna.
Är det så, så är jag också betydligt lugnare, för det skulle innebära att vi bara "bommat" på 1 försök med normal cykel, istället för 5 månader. Har varit anti testa-tidigt-test eftersom jag inte vill att hoppet ska släckas redan innan BIM men känner du att det inte är en dum idé för det hade ju i det här fallet tex kunnat ge mig en förklaring till att det tar tid för kroppen...
Hej Ericky!
Det känns bra att hitta denna tråd, eller hur :) har inte tittat runt på resten av forumet än!
Jag förstår att du ville veta om det var ett tidigt missfall eller inte, kanske det är värt för dig att testa så du känner med säkerhet ja eller nej, och om det händer igen så kan du sluta testa eftersom du kommer att veta om du blir gravid överhuvudtaget eller ej?
Hej, ja jag är kvar! Jag har ÄL på onsdag, +- någon dag, så vi kämpar på, haha.
Hej på er och god fortsättning :) hoppas det finns en plats till på det här tåget! Ursäkta om det blir någon konstig me in hit och dit, svenska är inte mitt modersmål. Är 34, strax 35 och min sambo är 31, strax 32.
Kort version: jag och min sambo bestämde oss under julen att börja bebisverkstan, har väntat till några saker var igång först men det blev en positiv överraskning från honom då vi hade planer att börja i april :) meeen jag har spiralen och är nu inbokat om 2 veckor för att få ut den, är dag 8 i cykeln så denna månad är körd, så satsar på en bim strax innan alla hjärtans!
Den långa versionen: min ex och jag försökte bli gravid i 3 år, det slitit hårt på min psyke och tillslut blev jag extremt deprimerad, jag hade många svaga plus men ändå så kom mens. Vi var på utredning och allt var normalt för oss båda. När vi skiljde oss så hade jag en engångs ligg och Boom, what do you know, jag KAN bli gravid! Men varken av oss vill bli förälder så jag gjorde abort. Det blev en lång process som tillslut hamnade jag på akuten för blödningen - jag valde kopparspiral och de satt in den för tidig så var tvungen att låta de fiska ut "rester" så jag kunde skippa skrapning.
Nu har jag en underbar sambo som har 2 barn sedan tidigare, och har inte behövt stressa över att skaffa barn då han har endast behövt vänta 3 månader för att något skulle hända med ex. Han är extremt supportive men jag har så mycket känslor och stress över sista gången jag försökte bli gravid, att jag redan mår lite dålig innan vi ens försökte :( jag vill inte bli som jag var med min ex (temp, äl tests, åt vår som helst som jag trodde kunde hjälpa på naturliga sätt, testade som satan när jag var nära bim) men jag känner mig ensam denna gången också :( I sort sett alla kompisar är klar med barn, nyligen förälder eller långt in i graviditeten. Har 2 kompisar som kämpat länge utan lycka och jag vågar inte prata med de ifall jag får tur med nya mannen.
Stort lycka till som er som väntar bim ????
Jag tror och hoppas att det kommer att gå jättebra för dig! Jag har ätit folsyra i några månader, och nyligen börjat med multivitaminer för kvinnor.
Det låter likt hur det var för mig när jag fick missfall i oktober. Jag fick då vad jag trodde var min vanliga mens i vanlig tid, men sen slutade det inte riktigt blöda utan fortsatte som spottings i 14 dagar. Gick då till gyn där de konstaterade att hcg var förhöjt i blodet. Inget syntes på ultraljud, så förklaringen var ett mycket tidigt missfall. Cykeln efter var min temp lite ostadig och jag fick mensen tidigare än förväntat, därefter har det stabiliserat sig för mig. Har i efterhand tänkt att det var skönt att jag inte testat tidigt, då jag ju hade behövt bli så besviken när blödningen kom, men samtidigt hade jag ju då vetat att jag faktiskt blivit gravid, utan att ha behövt gå till gyn. Så det är nog fördelar och nackdelar både med att testa och låta bli. Hur tror du att du kommer göra framöver?
Åååh Ericky, vad kul med en valp! Kommer ju bli en fantastisk distraktion dessutom, som bonus. :)
Tack, Vickan! :) det är tufft när alla kompisar är redan "där" och man vill ju ha någon att gnälla med, så kul att ni finns :D
Jag har mina vitaminer och folsyra, vet inte om jag orkar äta det jag gjorde sist men kanske ska ta maca för att det är bra generellt :)
Åh, vad kul med en valp Ericky! Det blir ju bra tajmat oavsett vad som händer på bim :)
Håller tummarna att det blir en bra början på nyår för er alla!
Tack, Vickan! :) det är tufft när alla kompisar är redan "där" och man vill ju ha någon att gnälla med, så kul att ni finns :D
Jag har mina vitaminer och folsyra, vet inte om jag orkar äta det jag gjorde sist men kanske ska ta maca för att det är bra generellt :)
Åh, vad kul med en valp Ericky! Det blir ju bra tajmat oavsett vad som händer på bim :)
Håller tummarna att det blir en bra början på nyår för er alla!
Förstår hyr du tänkte. Så har ju jag också tänkt tills igår, men nu kommer jag testa tidigt faktiskt framöver. En 3 dagar innan kan man ju testa iaf. Hade besparat mig mycket oroa både för min hälsa och kring att bli gravid om jag fått bekräftat att det var ett missfall. Nu oroade jag mig för att något inte stod rätt till. Skönt att det är som det ska nu iaf :)
Nu har vi också lite annat roligt fokus här hemma som känns extra bra i dessa tider. Vi ska få hämta hem vår lagotto-valp om bara 3 veckor, så idag har vi varit och köpt halsband och namnbricka och annat inför hans hitkomst :) Har BIM 14/1 och hämtar valpen 19/1 så det känns bra att ha något dagarna direkt efter som vi verkligen längtar efter. Blir bebismys om än ett annat än det vi längtar efter här i gruppen :)