Det är vad jag är. Och jag måste sluta. Men bara tanken ger mig ångest och jag vet inte hur jag ska klara det. Alldeles snart är alkoholen slut och jag ska ta mig igenom abstinensen. Hur? Känns redan som att jag inte får luft. Är ensam, utan familjen, i 1,5 dygn nu och då måste jag fixa det. Jag vill verkligen inte ha det såhär. Må såhär.
Hjälp mig!
Det är standard att ge första tre dagarna vid alkoholavgiftning pga risken för dödliga krampanfall.
Abstinensen blev tyvärr inte alls mild. Första halvan av gårdagen var sinnessjukt jobbig. Sen lugnade det sig liiite och sedan dess oförändrad. Tycker inte att det borde bli en så svår absinens efter 3 dagar (visserligen med väldigt högt alkoholintag) Jag får liksom inte luft.
Även om du ser dig som en sådan .... sluta kalla dig för en jävla alkis.
Skaffa dig lite självrespekt.
Jag förstår, vad man själv tycker/tänker och kroppens reaktion går tyvärr sällan hand i hand. I det du beskriver låter det som du helt enkelt får ångest och att det är den primära abstinensen. Meditation kan hjälpa till att minska ångesten, annars är det bästa du kan göra är att ta det lugnt och inte stressa upp dig.
Du kommer klara det, tänk att du redan klarat av två dagar! Det är troligtvis hälften av den akuta abstinensen. När helgen är slut så kommer du ha tillgång till stöd och råd.
Även om du ser dig som en sådan .... sluta kalla dig för en jävla alkis.
Skaffa dig lite självrespekt.
Att du ska slippa se dig som en alkis. Du ska se dig som en människa med problem som går att rätta till.
Gnäll inte på de som försöker hjälpa - låt bli eller anamma, ditt val.
Jag är nog rätt tuff men ser belöning i dina framsteg.
Att du ska slippa se dig som en alkis. Du ska se dig som en människa med problem som går att rätta till.
Gnäll inte på de som försöker hjälpa - låt bli eller anamma, ditt val.
Jag är nog rätt tuff men ser belöning i dina framsteg.
