Det är vad jag är. Och jag måste sluta. Men bara tanken ger mig ångest och jag vet inte hur jag ska klara det. Alldeles snart är alkoholen slut och jag ska ta mig igenom abstinensen. Hur? Känns redan som att jag inte får luft. Är ensam, utan familjen, i 1,5 dygn nu och då måste jag fixa det. Jag vill verkligen inte ha det såhär. Må såhär.
Hjälp mig!
Nej det var det inte. Aldrig varit på behandlingshem.
Psyk? Borderline? Gjorde mannen slut?
Just nu, innan du får adekvat hjälp kanske AA kan vara ett stöd, iaf en sponsor om inte annat som du kan ringa när det blir som värst?
Ja, du kan nog kontakta allmänpsyk igen själv och höra vad du har för alternativ i nuläget. Kan du få en till remiss skickad, kanske från läkare på VC, kanske funkar att vara lite tjatig?
Annars kan du nog få en remiss från VC till vårdanknuten psykiater, specialiserad på beroendeproblematik. Då kostar det inte så mycket per gång att gå och du kommer snabbt upp i frikort.
Jag blev själv förvånad över hans sätt att bemöta det jag sa. Jag grät (händer väldigt sällan) och försökte förklara att jag håller på att gå sönder. Gav ett exempel där jag igår morse gjorde iordning barnen och lämna på fsk, fick sen köra hem och lägga mig på soffan och ligga där i 2 tim för att samla kraft att gå och duscha. Jag orkar INGENTING. Vill ingenting. Konstant ledsen. Ångest. Sover inte trots att jag är dödstrött.
Han tyckte att jag kanske behövde åka till ett behandlingshem för att få en lång paus. Jag vill INTE till ett behandlingshem. Jag vill få hjälp här och nu med hur jag mår.
När jag blev utskriven i juni så bad jag dem skicka remiss till allmänpsykiatrin också. Det gjorde dem. Men därifrån fick jag ett brev där det stod att jag redan får hjälp på beroendemottagningen och att jag kunde höra av mig när jag var färdigbehandlad där, om behovet kvarstod.
Vet inte vart jag ska ta vägen. Och det känns inte som att jag håller i flera veckor till. Jag behöver hjälp NU.
Ja, för mig var det likadant på beroendemottagningen. De förstår inte en när man pratar eftersom de inte är alkoholister själva som blivit nyktra. Det jag gjorde efter 3 veckors nykterhet genom beroendemottagning, ångest hemma, tårar, panik, dunkat huvudet i badrumsväggen och var redo att slå sönder hela beroendemottagningen eftersom det kändes som att jag pratade med en vägg när jag pratade med sjukskötaren jag gick i samtal hos var att jag i total desperation, när jag kände att jag ALDRIG skulle klara av att vara nykter om det var så jobbigt psykiskt, googlade AA och skickade ett mail till den mailadress jag hittade och skrek efter hjälp. Någon svarade direkt och svarade att hon också alltid upplevt att psykologerna inte förstod vad man pratade om och gav råd som aldrig fungerade, t ex "Ett glas kan du dricka, man är inte alkoholist om man bara dricker ett glas". Varför fungerade det aldrig för mig att bara dricka ett glas?! Nu vet jag att skälet till varför jag aldrig bara kunde dricka ett glas var för att jag är alkoholist! Det borde min samtalskontakt förstå, att det rådet bara fungerar på någon som är som han själv - en ickealkoholist!
Hur som helst, i mailsvaret från AA skrev personem "men efter att jag hittade AA och tog mig till möten och började arbeta i programmet och göra det som föreslås i AA blev det LÄTT att vara nykter"!
Jag hittade ett mötesschema på AA's hemsida och gick till mitt första möte nära där jag bor. Det största jag gjort och det förändrade mitt liv och sedan den dagen jag gick på mitt första möte har jag varit nykter och det har förändrat mitt liv helt. Idag är jag frisk, välutbildad, har ett högstatusjobb, god ekonomi, en stor bostad på stadens bästa adress och ett ärligt liv i balans med mitt inre.
Jag råder dig att söka på AA's hemsida efter möten på den orten du bor, gå på möte och göra det som föreslås för att leva nykter. Ge det en chans! Du har inget att förlora! Allt är gratis och vi som visar vägen är alla alkoholister som själva gjort resan att bli nyktra och vi är på mötena för att hjälpa nykomlingar som dig genom att berätta hur vi gjort. Vi håller oss nyktra nu genom att ge till dig det vi själva fick och kan guida dig i stegen.
Åh så bra du har någon att dryfta med.
Håller tummarna du kommer vidare inom vården snart och får bra hjälp, såhär ska du inte behöva ha det!
<3
Kontakta AA du och se om det är nåt för dig. Får du ingen att samtala med kanske präst/pastor/diakon vore nåt? De lyssnar, dömer inte, har tystnadsplikt. Skriv av dig här också. Det är värt en eloge att bara starta den här tråden! 
Tyder på att du är less och vill komma ur det här. Och det finns en utväg! Läste igår tror jag det var om Mia Törnblom som kom ur sitt missbruk för 24 år sen. Ett gravt missbruk. Det går!
Tänkte på dig och ville se hur det går. En kompis har hållit sig nykter i över tio år nu med hjälp av AA. Det passar säkert inte alla men, som sagt, min kompis har haft stor hjälp det. Jag har mao sett någon ta sig ur missbruk och är så imponerad av hur du kämpar nu.
Helt galet att du inte fick bättre bemötande från beroendeottagningen.
Dricker du för att du är beroende, eller "självmedicinerar" du för ångest?
Är det ångesten som är boven, att alkohol är en flykt ifrån "vad det nu kan vara" så behöver du mer än att sluta dricka- du behöver ta tag i din ångest!
Möta din ångest och det krävs hjälp!
Kontakta AA du och se om det är nåt för dig. Får du ingen att samtala med kanske präst/pastor/diakon vore nåt? De lyssnar, dömer inte, har tystnadsplikt. Skriv av dig här också. Det är värt en eloge att bara starta den här tråden! Tyder på att du är less och vill komma ur det här. Och det finns en utväg! Läste igår tror jag det var om Mia Törnblom som kom ur sitt missbruk för 24 år sen. Ett gravt missbruk. Det går!
Tänkte på dig och ville se hur det går. En kompis har hållit sig nykter i över tio år nu med hjälp av AA. Det passar säkert inte alla men, som sagt, min kompis har haft stor hjälp det. Jag har mao sett någon ta sig ur missbruk och är så imponerad av hur du kämpar nu.
Helt galet att du inte fick bättre bemötande från beroendeottagningen.
Dricker du för att du är beroende, eller "självmedicinerar" du för ångest?
Är det ångesten som är boven, att alkohol är en flykt ifrån "vad det nu kan vara" så behöver du mer än att sluta dricka- du behöver ta tag i din ångest!
Möta din ångest och det krävs hjälp!
Tyder på att du är less och vill komma ur det här. Och det finns en utväg! Läste igår tror jag det var om Mia Törnblom som kom ur sitt missbruk för 24 år sen. Ett gravt missbruk. Det går!